Det är inte bara kvinnor som väljer bort byggbranschen på grund av jargongen. Män gör det också.
– De kanske inte alltid är direkt utsatta, men de känner att de inte vill jobba i den här jargongen, säger Urban Månsson, vd på Svensk Byggtjänst.

När bostadsminister Peter Eriksson samlade byggbranschen för att gemensamt skriva under en avsiktsförklaring om att stoppa sexuella trakasserier var Svensk Byggtjänst på plats.

– Det kändes självklart. Jag tycker personligen att det är viktiga frågor som måste adresseras. Det är väldigt orättvist och beklämmande att problemet är så stort som det är 2018, säger Urban Månsson.

Hur känner du inför problemen i branschen?

– Det är ett stort problem att det finns. Det hindrar folk från att söka sig till och stanna i branschen. I huvudsak gäller det kvinnor, men även andra minoriteter och män. De kanske inte alltid är direkt utsatta, men de känner att de inte vill jobba i den här jargongen.

– Det är tyvärr inte så enkelt att man kan säga att vi ska behandla tjejer på ett bra sätt så löser man det. Ett tydligt problem är att kvinnor är en minoritet i branschen, vilket de inte är i samhället. Att säga att bara en procent av alla kvinnor vill bli hantverkare är dock nonsens. Det finns många tjejer som söker sig till byggprogrammet på gymnasiet. De provar, men stannar inte. Det här gäller dock inte bara kvinnor, utan också personer med annan bakgrund och sexuell läggning. Det fins många vinklar på problemet.

Har du själv märkt av den tuffa jargongen?

– Nu är ju inte vi ett byggbolag, men det är klart att jag inte kan säga att det inte förekommer hos oss bara för det. Sedan får man höra en del när man pratar med kvinnliga hantverkare. Många har historier att berätta. Det är viktigt att lyfta fram deras berättelser, men även de positiva, de som inte har blivit hindrade på grund av sitt kön utan upplever att de jobbar i en fantastisk bransch, vilket det är på många sätt.

Har du några konkreta exempel på insatser ni har gjort för att motverka sexuella trakasserier?

– Eftersom vi ägs av branschen och har i uppdrag att sprida kunskap har vi bland annat anordnat branschträffar där vi pratar om detta. Vi har även haft seminarier, bland annat på Almedalen. Allt detta görs under rubriken ”Jämnt på jobbet”.

– ­Det här är givetvis ett ämne som det publiceras väldigt många artiklar och inlägg om i all media. Allt vi hittar samlar vi ihop till ett nyhetsbrev som vi skickar ut varje vecka. Nu har vi dessutom tagit ännu ett initiativ. Det var länge sedan man gjorde en branschgemensam enkät. Därför har vi tillsammans med andra organisationer, bland annat Byggcheferna, börjat förbereda just en branschgemensam enkät.

Hur har responsen på insatserna varit?

– Jag upplever att det är positivt. Många tycker att det är bra att det har kommit upp på dagordningen. #Metoo har lett till ett hårdare arbete på många håll. Inte minst de stora bolagen i branschen jobbar mycket med dessa frågor. Vi har börjat se problemen och det är positivt.

Stöter man på något motstånd?

– Jag skriver lite krönikor om ojämställdheten i branschen ibland och då kan man få höra någon syrlig kommentar då och då. Det kan vara män som tycker att ”vad är det här för skit att hålla på med?”. Det är en del stolligheter man får höra.

Vad är dina förhoppningar på branschen i framtiden?

– Att andelen kvinnor och minoriteter ökar och att debatten förändras. Vi ska se självklarheten i dessa frågor, i alla sammanhang.

Stoppa machokulturen

Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Läs gärna avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.

Läs fler delar i artikelserien

Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 5: Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand
Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth
Del 8: JM:s vd och koncernchef Johan Skoglund
Del 10: Byggnads ordförande Johan Lindholm

Alexander Sandstedt, produktionschef inom NCC Building, är Årets byggchef 2018. Att kunna förstå andras åsikter ser han som en grundbult i gott ledarskap.
– Människan är en komplex varelse. Alla går in med olika förutsättningar, olika bakgrunder och olika förväntningar. Det ska man inte underskatta som ledare, säger han.

Vid prisutdelningen var Alexander Sandstedt märkbart tagen av att ha blivit utsedd till Årets byggchef. Utmärkelsen, som delas ut av Byggcheferna och tidningen Byggvärlden, kom som en överraskning.

– Alla sex finalister var väldigt bra profiler, säger han. Att döma av det jag har läst om oss hade alla varit värdiga vinnare.

Vad gör just dig till en bra ledare?

– Framför allt försöker jag i alla lägen vara prestigelös. Jag vill föregå med gott exempel och vara inkluderande. Våga utmana både mig själv och mina medarbetare. Prova nya saker, våga göra fel och lära mig av mina misstag.

– Jag försöker alltid vara väldigt tydlig med mina förväntningar på människor runt omkring mig. Sedan finns jag alltid där som stöd och är tillgänglig om man behöver ställa frågor eller behöver stöd i det man gör. Men jag är också väldigt tydlig med mina krav och förväntningar. Jag värdesätter prestation väldigt högt själv också.

Ofta blir det en krock mellan att vara målinriktad och att samtidigt kunna lyssna in, men så verkar det inte vara för dig. Det verkar gå hand i hand?

– Ja, det går hand i hand. Jag är inte den som talar först i ett möte, utan jag lyssnar. Jag kommer in, känner av och försöker känna in vilken typ av människor jag har runt bordet och försöker tänka efter innan jag talar. Men när jag gör det är jag ju tydlig. Då har jag formulerat mig i huvudet redan.

– Jag jobbar ju mycket med att prata med människor. Det är nog det vi har glömt bort lite grann i vår tids samhälle. Hur viktigt det är att kommunicera med sina medarbetare och människor i allmänhet runt sig och att även ha en självinsikt om hur man uppfattas. Hur mottagaren uppfattar det man säger. Jag försöker alltid tänka på hur mottagaren uppfattar det jag säger innan jag säger det, för att försöka uppfattas som lite mer tydlig.

Varför arbetar du som byggchef?

– Det är väl det där klassiska, att ända sedan jag var ett litet barn har jag varit intresserad av hur saker och ting sitter ihop, hur man kan plocka isär det och sedan sätta ihop det igen. Sedan att man skapar någonting som står kvar, i bästa fall i flera hundra år. Det är ett fantastiskt lagarbete. Jag minns vartenda projekt som jag har varit med i och alla människor. Det gör en stolt. Vi bygger ju hus och anläggningar som nyttjas av människor varje dag under hela deras livstid, under olika delar av livet. Man är sjuk, man är frisk och man går till skolan, man sitter i bilen på väg till jobbet. Vi är ju en del av människors vardag genom det vi gör.

Vad är det svåraste med ditt jobb?

– Det är nog människorna. Människan är en komplex varelse. Alla går in med olika förutsättningar, olika bakgrunder och olika förväntningar. Det ska man inte underskatta som ledare. Man kan inte förvänta sig hur en människa ska vara, utan det måste man kommunicera kring så att man på något sätt är överens om vilka förväntningar man har på varandra. Det är helt klart människan som är den svåraste delen, men också den roligaste så klart.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska granska totalt 100 byggföretag för att kontrollera om de har riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier.
– Byggbranschen fick mycket uppmärksamhet under #metoo och vi kände att det var på sin plats att utöka granskningen med byggföretag, säger Tobias Sjöqvist, utredare på DO.

Byggcheferna har sedan en tid tillbaka rapporterat om byggbranschens insatser sedan #metoo och #sistaspikenikistan genom artikelserien Byggslaget. När DO nu granskar branschen får många av företagen reda på om de verkligen arbetar på rätt sätt för att förhindra trakasserier och repressalier. Anledningen, förutom den uppmärksamhet som byggbranschen fick under #metoo, är en lagförändring som trädde i kraft 2017. Nu ställs krav på arbetsgivare att de ska ha riktlinjer och rutiner för att motverka sexuella trakasserier. I samband med lagförändringen granskade DO flera kommuner och landsting och såg tydliga tecken på att många inte hade kommit så långt som man skulle kunna hoppas.

– Vi ville se om de hade följt med i utvecklingen, samtidigt som vi ville sprida kunskap om lagändringen. Vad vi kunde se var att det fanns en stor okunskap och att många var dåliga på att ha riktlinjer.

Efter att ha sett resultaten från den första granskningen valde DO att utöka den med företag inom kultur, media och juridik. Den visade på liknande problem som den första – att det saknas kunskap om lagändringen. Nu är det alltså byggbranschens tur att bli synade och företagen som ingår i granskningen har en månad på sig att skicka in dokumentationen.

– Granskningen har redan börjat. Vi fick in de första handlingarna för några veckor sedan, men vi har inte något resultat än.

– Det här kommer ju inte att sluta med något skadestånd eller liknande, utan det viktigaste för oss är att sprida kunskap om lagändringen och att ge arbetsgivare information om vad för beteende som är okej. Vi kommer att skriva ett beslut till varje företag där vi tar upp eventuella brister.

JM hade redan bestämt sig för att bli branschens mest jämställda företag.
Tack vare #sistaspikenikistan blev vägen mot målet rakare.
– En fantastiskt bra effekt av hela #metoo-rörelsen är att strutsmentaliteten är borta, säger JM:s vd och koncernchef Johan Skoglund.

I mars 2018 gick regeringen ut med ett nytt jämställdhetsmål: år 2030 ska minst 25 procent av alla som nyanställs inom bygg vara kvinnor. Några dagar senare berättade Byggcheferna att målet redan uppfylldes av JM, mycket tack vare ett lärlingsprogram för kvinnor. Samtidigt uppmuntrades fler företag att göra som Lindbäcks Bygg i Piteå, som år 2015 beslutade att sträva efter 50/50 i könsfördelning.

– Vi har sagt att JM ska vara branschens mest jämställda företag år 2030, säger JM:s vd Johan Skoglund. Det betyder att vi då ska ha minst 20 procent kvinnliga hantverkare och 40/60 i könsfördelning på alla befattningsgrupper. Ska vi nå ännu högre måste alla tänka mer långsiktigt, så att studievägledare redan på högstadiet börjar säga att det här är en fantastisk bransch. Det kräver mycket mer jobb från många fler än oss. Vi har lagt vår energi på det som vi kan påverka. Historiskt sett har vi legat under en procent i andel kvinnor bland hantverkarna. I år kommer vi kanske att nå 4,5 procent.

Vad kände du när #sistaspikenikistan släpptes?

– Att de tog upp en extremt viktig fråga för hela branschen. Och att det finns mycket mer att göra. Vi måste bli bättre på att erbjuda en inkluderande arbetsmiljö, både inom branschen och här på JM. Det har att göra med hur byggbodarna är utformade, hur arbetstiderna ligger och hur jargongen är. Om man har ett öppet klimat, där alla låter andra komma till tals och samtidigt vågar säga vad de själva tycker, blir vardagssamtalet mycket bättre. Vi måste sträva tillsammans efter en kultur där alla är trygga och känner att det är kul att jobba i byggbranschen.

Hur har branschen förändrats under året som gått?  

– Det är mer fokus på de viktiga frågorna. De har blivit en större del av vardagssamtalet. Fler har modet att prata om värderingar och människors lika värde. En fantastisk effekt av hela #metoo-rörelsen är att strutsmentaliteten är borta. Det går inte längre att sticka huvudet i sanden och undvika problemen, vilket kanske har varit lätt att göra tidigare. Nu förstår alla vikten av att agera mot missförhållanden.

Har JM gjort några konkreta insatser som svar på uppropet?

– Nej, det vill jag inte påstå. Vi har jobbat långsiktigt med de här frågorna under en lång period. Men #sistaspikenikistan har inneburit att alla verkligen förstår vilken stor utmaning vi har och att vi måste jobba med det här hela tiden. Med mångfald och jämställdhet skapar vi bättre arbetsplatser för fler. Det är bra att det har synliggjorts.

Varför är mångfald viktigt?

– Vi säljer ungefär 4 000 bostäder per år och har en väldig mångfald bland våra kunder, som speglar samhället i stort. Då måste även vi som jobbar på JM spegla det samhället, för att förstå våra kunder och kunna leverera bra bostäder. Man blir ett bättre företag om man ökar sin mångfald. Jargongerna försvinner och man pratar om rätt saker.

Stoppa machokulturen

Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Läs gärna avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.

Läs fler delar i artikelserien

Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 5: Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand
Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth
Del 9: Svensk Byggtjänsts vd Urban Månsson
Del 10: Byggnads ordförande Johan Lindholm

Hur är det att jobba inom samhällsbyggnad? Genom skolbesök vill Byggcheferna sprida en sann bild av branschen – och få studenter att vilja göra den ännu bättre.
– Det känns viktigt att informera om jargongen och arbetet för att förändra den, säger Andreas Grüneberger, ambassadör för Byggcheferna.

Varje termin besöker Byggcheferna högskolor, universitet och YH-utbildningar i hela Sverige. Det ger en chans att prata med personer som kommer att påverka branschens framtid.

– Bland de här studenterna finns morgondagens ledare, säger Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel. Tänk om alla kan komma in i branschen med normkritiska ögon? Om de redan under studietiden har lärt sig värdet i mångfald, gott ledarskap och hållbara arbetsmiljöer? Det finns en otrolig potential där.

Ett syfte med Byggchefernas föreläsningar, som görs av föreningens ambassadörer, är att sprida en korrekt bild av yrket. Vad kan studenterna förvänta sig? Vad innebär det att ha en ledande befattning inom samhällsbyggnadssektorn?

– Det känns väldigt bra att få vara med och ge en klarare bild av vad som väntar efter studierna, säger ambassadören Andreas Grüneberger. När jag studerade var det ingen som berättade om arbetslivet på det här sättet.

Nyligen höll han sin första föreläsning för Byggchefernas räkning. Vad han vill förmedla har han klart för sig:

– Det känns viktigt att informera om jargongen i byggbranschen och arbetet för att förändra den. Byggcheferna har arbetat mycket med detta och det vill jag visa upp. Det är tyvärr många kvinnor som faller bort på grund av jargongen i dag och det ska vi ändra på. Vi jobbar för fler kvinnor i branschen.

Föreläsningarna innehåller mycket information om samhällsbyggnadssektorn och om vad Byggcheferna kan hjälpa till med. Studenterna får även en chans att ställa frågor.

– Eftersom vi representerar byggföretag ger det en god möjlighet att knyta kontakter, säger Andreas Grüneberger. Det kan bli en bra väg in i branschen för många studenter.

Vad är det bästa med att jobba inom samhällsbyggnad?

– Att inte veta vad som ska hända varje dag. Man kan ha en plan om att i dag kommer det att bli så här, men sedan ställs det om helt. Det är kul att det händer nya grejer.

VILL DU OCKSÅ BLI FÖRELÄSARE?
Mejla oss på byggcheferna@ledarna.se om du vill bli ambassadör för Byggcheferna. Här finns även ett formulär för skolor som vill boka föreläsning.