Del 5: ”Alla vinner på en inkluderande arbetsplats”

Hur skapar man förändring egentligen? Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, tror på att det måste börja uppifrån. Att det kommer ta tid är en självklarhet men det gäller att ha en tydlig bild av vart man vill.
– Drömmen är att alla ska kunna gå till jobbet och vara precis som de är, säger hon.

Som förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer talade Ulrika Lindstrand för fler än bara sig själv när hon skrev under avsiktsförklaringen hösten 2017.

– Det var viktigt både för Sveriges ingenjörer och för mig personligen, säger hon. Det här är något som vi behöver jobba med brett och för mig var det självklart att skriva under avsiktsförklaringen. Det är problem som vi måste få ordning på. Det ska inte vara så att individer känner sig obekväma med att gå till jobbet.

Hur kände du när #metoo var som störst?

– För det första blev det uppenbart att det här är ett problem som finns i hela samhället, inte bara i byggbranschen. Det känns ju lite stereotypt när man tittar på byggbranschen, att det finns där, beroende på ålders- och könsfördelningen i vår bransch. När man fick höra det via #metoo blev jag både förbannad, arg och ledsen över att vi inte kommit längre. Sverige ligger alltid på topplistor när det kommer till jämställdhet, men det kanske handlar mer om saker som till exempel föräldraledighet. När det kommer till mjuka värden har vi bevisligen fortfarande en lång väg kvar.

Vad gör ni för att motarbeta trakasserier på arbetsplatser?

– Vi har jobbat länge med detta, vilket bland annat har resulterat i handböcker för jämställdhet där vi går igenom hur man praktiskt ska hantera dessa frågor på arbetsplatser. Vi har även haft med detta i utbildningar för förtroendevalda och nu har vi gått igenom innehållet på nytt för att uppdatera dem. Nu finns det dessutom påbyggnadskurser om man vill gå det. Sedan tror jag starkt på att det måste börja uppifrån. Därför har vi till exempel utbildat hela förbundsstyrelsen och kansliet i dessa frågor.

– Vad som också är viktigt är att man ska få stöttning om man behöver det. Vi har upplyst våra medlemmar om att de alltid kan höra av sig till oss om de behöver hjälp. Om man inte är bekväm med att höra av sig till sina lokala ombud, kan man alltid komma till oss. Vi har tystnadsplikt.

Hur har responsen varit och ser ni något resultat?

– Än så länge har jag bara hört positiva saker. Folk tycker att det är bra att vi tar tag i problemen. Vi har tidigare haft få ärenden som har kommit till oss och vi har inte sett någon dramatisk ökning. Jag är rädd för att det finns ett mörkertal och att man inte vågar anmäla ärenden. Jag upplever dock att ämnet diskuteras mer på arbetsplatser, till exempel på lunchen och fikapausen. Detta är ett stort fall framåt, då det är svårt att göra något åt problemet om man inte ser det.

Vad är dina förhoppningar på branschen i framtiden?

– Drömmen är att alla ska kunna gå till jobbet och vara precis som de är. Jag är medveten om att det kan ta lång tid att få igenom en förändring, men ju mer vi samarbetar och är tydliga, desto snabbare går det. Alla vinner på en inkluderande arbetsplats. Det blir dessutom ofta bättre diskussioner, förslag och innovationer, vilket är viktigt för branschens överlevnad.

 

Stoppa machokulturen

Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.

 

Läs fler delar i artikelserien

Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth

 

Dela:

Kommentarer

Laddar...