Inlägg under september 2018

Del 5: ”Alla vinner på en inkluderande arbetsplats”

Hur skapar man förändring egentligen? Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, tror på att det måste börja uppifrån. Att det kommer ta tid är en självklarhet men det gäller att ha en tydlig bild av vart man vill. – Drömmen är att alla ska kunna gå till jobbet och vara precis som de är, säger hon. Som förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer talade Ulrika Lindstrand för fler än bara sig själv när hon skrev under avsiktsförklaringen hösten 2017. – Det var viktigt både för Sveriges ingenjörer och för mig personligen, säger hon. Det här är något som vi behöver jobba med brett och för mig var det självklart att skriva under avsiktsförklaringen. Det är problem som vi måste få ordning på. Det ska inte vara så att individer känner sig obekväma med att gå till jobbet. Hur kände du när #metoo var som störst? – För det första blev det uppenbart att det här är ett problem som finns i hela samhället, inte bara i byggbranschen. Det känns ju lite stereotypt när man tittar på byggbranschen, att det finns där, beroende på ålders- och könsfördelningen i vår bransch. När man fick höra det via #metoo blev jag både förbannad, arg och ledsen över att vi inte kommit längre. Sverige ligger alltid på topplistor när det kommer till jämställdhet, men det kanske handlar mer om saker som till exempel föräldraledighet. När det kommer till mjuka värden har vi bevisligen fortfarande en lång väg kvar. Vad gör ni för att motarbeta trakasserier på arbetsplatser? – Vi har jobbat länge med detta, vilket bland annat har resulterat i handböcker för jämställdhet där vi går igenom hur man praktiskt ska hantera dessa frågor på arbetsplatser. Vi har även haft med detta i utbildningar för förtroendevalda och nu har vi gått igenom innehållet på nytt för att uppdatera dem. Nu finns det dessutom påbyggnadskurser om man vill gå det. Sedan tror jag starkt på att det måste börja uppifrån. Därför har vi till exempel utbildat hela förbundsstyrelsen och kansliet i dessa frågor. – Vad som också är viktigt är att man ska få stöttning om man behöver det. Vi har upplyst våra medlemmar om att de alltid kan höra av sig till oss om de behöver hjälp. Om man inte är bekväm med att höra av sig till sina lokala ombud, kan man alltid komma till oss. Vi har tystnadsplikt. Hur har responsen varit och ser ni något resultat? – Än så länge har jag bara hört positiva saker. Folk tycker att det är bra att vi tar tag i problemen. Vi har tidigare haft få ärenden som har kommit till oss och vi har inte sett någon dramatisk ökning. Jag är rädd för att det finns ett mörkertal och att man inte vågar anmäla ärenden. Jag upplever dock att ämnet diskuteras mer på arbetsplatser, till exempel på lunchen och fikapausen. Detta är ett stort fall framåt, då det är svårt att göra något åt problemet om man inte ser det. Vad är dina förhoppningar på branschen i framtiden? – Drömmen är att alla ska kunna gå till jobbet och vara precis som de är. Jag är medveten om att det kan ta lång tid att få igenom en förändring, men ju mer vi samarbetar och är tydliga, desto snabbare går det. Alla vinner på en inkluderande arbetsplats. Det blir dessutom ofta bättre diskussioner, förslag och innovationer, vilket är viktigt för branschens överlevnad.   Stoppa machokulturen Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.   Läs fler delar i artikelserien Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth  

Finalist i Årets byggchef 2018: Carola Zachrisson

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Lagarbetet. Att tillsammans skapa fantastiska byggnader. Utan lagarbete skulle det inte bli några projekt – det gäller att lita på varandra och att samarbeta. – Det är också roligt med nerven och pulsen. Det är ständigt nya utmaningar som behöver lösas och hanteras. Det blir aldrig tråkigt. Vilka är utmaningarna? – Säkerhet och hälsa. Att skapa en trygg och säker arbetsplats i en intensiv miljö med många komplicerade moment. Utmanande också att ge förutsättningar för medarbetare att få balans i livet, mellan arbete och fritid. Det är många ändringar, korta ledtider och ibland svårt att hålla sig till en planering. Det kan skapa stress. – Den ständiga förändringen. Projekt kommer och går, är olika intensiva eller svåra och ställer krav på flexibilitet hos alla inblandade. Det är viktigt att hantera, men också en del av tjusningen med att jobba som byggchef. – Att skapa förutsättningar för lönsamhet. I en föränderlig tid gäller det att vara öppen för innovation, men balansera det med tryggheten av beprövade metoder, för att bibehålla rätt kvalitet till rätt kostnad. Det är en balansgång. Hur ska en bra ledare vara? – Respekt, inkludering och tillit är ledord för mig som ledare. Att se och respektera alla omkring mig är en förutsättning för att de ska trivas och göra ett bra jobb. Alla är olika. Jag utgår ifrån varje individs styrkor, förutsättningar och kompetens och förhåller mig till dem utifrån det. – Ingen gör heller ett bra jobb utan att få vara del av en gemenskap. Om man känner sig inkluderad vågar man bidra med sig själv och sitt kunnande. Och då trivs man på sitt jobb. En bra ledare litar på sina medarbetare. Min strävan är att varje individ ska känna att de har min uppbackning när de behöver, men att jag litar på att de gör ett bra jobb. Genom respekt, inkludering och tillit kan varje individ bli sitt bästa jag på jobbet. Och så måste man kunna skratta tillsammans. Hur gör man för att få nöjda kunder och medarbetare? – Genom att vara tryggt förankrad i mina värderingar om rättvisa, hållbarhet och affärsetik. Jag vill kunna stå för det jag gör och vara trygg i det – det vägleder mig i mina beslut. Då tror jag också att mina kunder och medarbetare känner sig trygga och blir nöjda. Vad gör du på jobbet för tillfället? – Just nu: slutskedet av en kontorsombyggnad på Grand Hôtel i Sthlm. Vi startar en ombyggnad åt Fastighetskontoret, och är mitt i ett stort kontorsprojekt i Solna. Och såklart anbudsarbete och fokus på att skapa nya affärer.   FAKTA Namn: Carola Zachrisson Ålder: 48 år Yrke: Distriktschef, Skanska Hus Bor: Stockholm Familj: Man och 3 barn Karriärväg: Många olika roller inom Skanska Ledarskapsmotto: Respekt, inkludering och tillit   Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden.

Finalist i Årets byggchef 2018: Christer Carlsson

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Vara med och påverka projekt, få möjlighet att träffa människor som har viljan att driva processer framåt. Att få ha nära kontakt med kund och utvecklas tillsammans. Att få se ett resultat växa fram. Vilka är utmaningarna? – Att skapa rätt team som passar för projekten och få laget att växa både individuellt och som grupp. Att hitta nya medarbetare, och gärna mer kvinnor i branschen Hur ska en bra ledare vara? – Lyhörd, öppen, rak. Våga ge ansvar samt ta hand om alla frågor omgående även de som är obekväma. Vi är alla olika så det gäller att ha fingertoppskänsla. Hur gör man för att få nöjda kunder och medarbetare? – Motivera genom att vara delaktig och stödjande i de egna leden, ärlig och informerande mot kund ger en värdefull relation för att bygga välmående projekt. Avstämningar på alla nivåer är ett måste. Vad gör du på jobbet för tillfället? – Är Platschef/Projektchef i två projekt för Västlänken i Göteborg.   FAKTA Namn: Christer Carlsson Ålder: 55 Yrke: Platschef/Projektchef, NCC Familj: Fru, 2 vuxna döttrar samt 1 barnbarn, Matheo Karriärväg: Anläggare 10 år, Arbetsledning 4 år, Anläggningschef Comeva 2000-05, Projektledning/Produktionschef Styrud 2006-14 Platschef NCC 15- Ledarskapsmotto: Ge och du får mer tillbaks, tveka aldrig att åka till jobbet.   Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden.

Finalist i Årets byggchef 2018: Anna Säfwenberg

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Jag har världens roligaste jobb! Det bästa med mitt jobb är att jag får jobba tillsammans med duktiga och intressanta människor. I mitt jobb möter jag människor med olika kompetenser och perspektiv. Både personer med otrolig erfarenhet och unga nyutexaminerade. Det är fantastiskt att jobba i team där allas olika kunskap och kompetens får komma till sin rätt! Dessutom får jag vara del av våra fina bostadsprojekt! Det är roligt att följa projekt som växer fram från skisser till att det byggs och att slutligen se människor flytta in. Jag uppskattar mina olika arbetsuppgifter och en varierande vardag. Att på morgonen skriva på ett kontrakt för ett nytt bostadsprojekt för att sedan på eftermiddagen lyssna på en fuktexpert som pratar om fönstersättning i en prefabvägg. Sen är det något speciellt med byggprojekt. Vi har fantastiska team på projekten som skapar en härlig gemenskap och stämning. Det är alltid kul att komma ut på våra byggen! Vilka är utmaningarna? – Utmaningen i vår bransch är att den ena dagen aldrig är den andra lik, omständigheter kan snabbt förändras. För mig i min roll innebär det ett ständigt arbete med att uppdatera vår planering när det gäller projekt och personal. Ibland måste jag ta snabba beslut som kan vara svåra. Det gäller att vara lite snabbfotad! Hur ska en bra ledare vara? – Jag tycker att en av de viktigaste sakerna är att en ledare är genuin. Det måste vara ett äkta ledarskap. – En ledare måste också vara omtänksam. För mig är det viktigt att  lyssna och förstå andras perspektiv. En ledare ska visa att alla personer i teamet och deras uppgifter, är viktiga. – Jag tycker också att det är viktigt att vara öppen med hur man själv tänker samt involvera sina kollegor i ledningsarbetet och beslut. För att andra skall växa måste man ge dem ansvar men också visa att de får stöd om det behövs. En ledare måste också vara tydlig och våga ta beslut. Hur gör man för att få nöjda kunder och medarbetare? – Lyssna på människor och försök att förstå vad som är viktigt för dem. Låt alla vara med och påverka. Var öppen och ärlig. Vad gör du på jobbet för tillfället? – Just nu är det en hel del anbudsarbete för några intressanta kommande projekt. Jag kommer också den närmaste tiden att åka runt på alla våra projekt för att gå igenom årets medarbetarmätning. En viktig övning där vi får input till vår affärsplan för 2019.   FAKTA Namn: Anna Säfwenberg Ålder: 42 Yrke: Distriktschef Bostäder Skanska Bor: Lerum utanför Göteborg Familj: Gift med Fredrik, har tre barn; Jonatan 14 år, Ellen 12 år och Maja 10 år. Karriärväg: Har jobbat i flera olika roller på Skanska i snart 20 år. Utsättare, arbetsledare, projektingenjör, produktionschef, inköpare, inköpschef, distriktschef mm. Ledarskapsmotto: Ärlighet och omtänksamhet.   Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden.

Finalist i Årets byggchef 2018: Alexander Sandstedt

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Lagbygget för att sedan i team tillsammans få skapa fantastiska byggnadsverk som är bestående under hela min livslängd. – Man får vara delaktig från det tidiga skedet och skapa projektet ihop med kund för att sedan förverkliga det tillsammans vilket ger en enorm tillfredsställelse då det ibland för oss börjar med streck på ett vitt papper. – Jag har haft förmånen att få vara med om både små som stora projekt som har krävt det absolut yttersta hantverket av alla inblandade såväl som effektiv projektstyrning. Vilka är utmaningarna? – Hela vår verksamhet bygger på riskhantering genom proaktivt arbete. Att hela tiden ha din projektplan klar för dig men samtidigt kunna hantera de tvära kast som normalt uppstår i byggproduktionen vilket kräver en flexibilitet och förmåga att omvärdera beslut och planera om på nytt. Vi bygger hus, anläggningar, broar under årets alla perioder vilket kräver ett enormt engagemang och uthållighet med 100% fokus på arbetsmiljön för vår personal. – Ett för oss normalstort projekt idag sysselsätter ca 1 500 personer som passerar genom byggarbetsplatsen plus all tillverkning som sker utanför hos leverantörer, detta kräver ordning och reda, god planering och en kommunikation som når ut till sista linjen. Hur ska en bra ledare vara? – En bra ledare skall stå framför sina medarbetare när det behövs och lyfta fram dem samt premiera när man gjort något bra. Man skall på alla sätt vara en förebild för det beteende och engagemang man själv vill åstadkomma. – Sedan är det en självklarhet att man skapar ett öppet klimat, rak och tydlig kommunikation och tar de beslut som krävs, även de obekväma. – Sist men inte minst är det viktigt att vara närvarande med lyhördhet och förtroende men också en tydlig kravbild/mål. Hur gör man för att få nöjda kunder och medarbetare? – Man tar ansvar för det man lovat, genomför och levererar enligt överenskommelse. Det är slutresultatet man blir ihågkommen för som man lämnar kunden med, därför är det otroligt viktigt att förutom genomförandet också lägga tid och fokus på överlämnandet av projektet till kunden då de i många fall skall leva med det under resterande livslängd. När det gäller ens medarbetare är det ofta de små gesterna i vardagen som ger en positiv upplevelse, att få medarbetaren att känna sig sedd, delaktig, hörd och uppskattad. Jag är också övertygad om att man i rätt genomförda partneringprojekt med gemensamma mål och förtroende generellt skapar fler nöjda kunder och medarbetare. Vad gör du på jobbet för tillfället? – Jag har precis färdigställt ett större projekt som jag är tacksam för att ha fått vara delaktig i och genomfört en företagsanpassad utbildning i strategiskt ledarskap. Strax innan sommaren tillträdde jag också min nya roll som en av två produktionschefer på vår avdelning vilka ansvarar för samtliga projekt i geografin. Den nya rollen innebär förutom linjeansvaret också ett ansvar i avdelningens ledningsgrupp där man jobbar med de strategiska frågorna, KPI: er och beslutsprocessen kopplat till anbud, orderingång samt resurstillsättning i projekt men också generellt på avdelningen. Min huvudsakliga prioritet i vardagen i övrigt är arbetsmiljöarbetet och lönsamhet i den projektgrupp jag ansvarar för.   FAKTA Namn: Alexander Sandstedt Ålder: 34 Yrke: Produktionschef, NCC Building Bor: Häljarp Familj: Fru Linda och två söner, Benjamin 5 och Vincent 3. Karriärväg: Arbetsledare, Platschef, Anbudsingenjör, Inköpare, Projektcontroller, Projektchef, Produktionschef. Ledarskapsmotto: ”Som chef är du aldrig bättre än ditt team”.   Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden.  

Finalist i Årets byggchef 2018: Greger Gunnarsson

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Det bästa är att man får vara med att påverka samhällsutvecklingen, vår miljö och vår energiförbrukning, både själv och genom att leda duktiga och drivna medarbetare till bättre och bättre resultat. – Man får också vara med och förändra vår bransch så att vi blir attraktiva både hos våra befintliga och nya medarbetare. Vi har gått långt men har mycket kvar att arbeta med, kulturellt, inkluderande, likabehandling mm. Vilka är utmaningarna? – Det finns flera utmaningar som chef i byggbranschen. Bland en av dem är att skapa engagemang, stolthet och ansvarstagande hela vägen ut i leden. För att vi ska prestera på högsta nivå och leva upp till våra kunders förväntningar gäller det att du som chef visar vad som krävs och vad som ger belöning i slutänden. – En annan utmaning är att balansera mellan utveckling och kostnadsoptimering. Vi vill utveckla vår omgivning, våra projekt, våra medarbetare och oss själva samtidigt som vi hela tiden måste bli effektivare, ha ständigt fokus på våra kostnader och leverera produkter med god kvalitet, miljö och till ett attraktivt pris. Hur ska en bra ledare vara? – En bra ledare är ödmjuk, full av energi, engagerad och framförallt vet precis anledning till varför just han/hon är ledare. För att vara en god ledare måste man leva sina värderingar och vilja vara en förebild. Och det behöver komma inifrån, vara genuint. Hur gör man för att få nöjda kunder och medarbetare? – Pratar mycket med mina närmsta chefer om att vårda sitt varumärke. Det handlar i all sin enkelhet om att du ska uppträda och verka i din roll på ett sådant sätt så att du varje dag kan möta din kund och medarbetare på tex ICA och kunna se dem i ögonen. Om du agerar och tänker på detta sätt är jag övertygad att du får kunder och medarbetare mycket mer nöjda. Vad gör du på jobbet för tillfället? – För tillfället håller jag på att förbereda en fusion av ett förvärv vi haft som dotterbolag i min region. Samtidigt med detta strukturerar jag om vårt ledningsarbete på regionen. Jag vill få till ett mer effektivt ledningsarbete som får oss mer fokuserad på rätt saker.   FAKTA Namn: Greger Gunnarsson Ålder: 45 år Yrke: Regionchef, Bravida VVS Bor: Haninge Familj: Sambo med två bonusbarn Karriärväg: Driftingenjörsutbildad, har gått installationsvägen först genom kalkyl, projektledning, avdelningschef, regionchef (både inom installation och bygg) i en rak väg med ett avstick under fyra år som ombudsman/regionansvarig på bransch- och arbetsgivareförbundet inom VVS. Ledarskapsmotto: Har tre motton som följt mig i hela karriären: Sätt dig inte på höga hästar (gör ont att falla ner), ensam är inte stark (du går aldrig ensam) och till sist tala med människor, inte om.   Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden.  

Del 4: ”Det blir roligare och bättre om det är mångfald på arbetsplatserna”

Det var många som reagerade starkt när #metoo och #sistaspikenikistan gjorde avtryck på sociala medier. En av dem var Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen. – Jag blev väldigt bekymrad över att det var så många som hade blivit utsatta för kränkningar, säger han. Installatörsföretagen var en av organisationerna som skrev under avsiktsförklaringen förra året. – Jag är representant för alla installatörer och kände direkt att vi måste ta ansvar för att visa att vi installatörer inte står för dessa värderingar. Vi accepterar inte kränkningar på arbetsplatser, så jag bokade om i kalendern direkt, säger Ola Månsson. Hur känner du inför problemen med trakasserier inom branschen? – När det var så många som skrev under #sistaspikenikistan, alltså samhällsbyggnadsbranschens upprop i #metoo, så blev jag väldigt bekymrad över att det var så många som hade blivit utsatta för kränkningar. Vi måste alla gemensamt ta ansvar för att kränkningar och trakasserier inte sker, från företagsledning till medarbetare. Vi måste också skapa mod hos varandra att säga till när något inte är ok. Ingen ska få en klump i magen av att gå till sitt jobb, oavsett vem man är. Varför finns detta beteende fortfarande kvar? – Det är fortfarande en fruktansvärt mansdominerad bransch. I ledarrollerna börjar det bli bättre mellan män och kvinnor, men av de som är ute på byggen, till exempel hantverkare, elektriker, VVS-montörer och snickare, är det fortfarande många fler män eller kvinnor. Alla vet att det blir roligare och bättre om det är mångfald på arbetsplatserna, men tyvärr lever det kvar en gammal jargong i väggarna. Har ni gjort något för att förbättra arbetsförhållandena? – Vi har, tillsammans med Byggnads och Elektrikerförbundet, kommit överens om att vi ska jobba med jämställdhetsfrågan och det pågår ett arbete i olika arbetsgrupper. Vi har bland annat tagit fram Upplyst tillsammans med Elektrikerna. Det startade vi med tanke på de hemska studentflaken som har varit i några år. Vi ville komma ut med någonting innan studenten och skickade bland annat ut ett dialogformulär till lärare för att de skulle kunna hjälpa sina elever genom att visa vad som är rätt och fel. Sedan uppmanade vi alla elever, lärare, rektorer och föräldrar att inte acceptera studentflak med kränkande budskap och anordnade en tävling där vinnaren fick resecheckar. Vi fick in många kloka bidrag med bra budskap. Projektet är dock långsiktigt och har som mål att locka fler kvinnor till vår bransch. Att ändra kulturen är bara början. – Vi tar också in så kallade företagslärlingar och av dessa är vårt mål att 50 procent ska vara kvinnor. Att vara elektriker är ett fantastiskt jobb oavsett vem du är. Det är rent, roligt och du får träffa massor av människor. Företagslärlingsprogrammet är för de som redan har utbildat sig till något annat men vill skola om sig. Så här långt är det faktiskt 46 procent kvinnor som sökt, vilket känns fantastiskt.   Stoppa machokulturen Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.   Läs fler delar i artikelserien Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus Del 5: Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth  

Ledarna fokuserar på samhällsbyggnadsbranschen i nytt projekt

Vilka utmaningar har chefer och ledare inom samhällsbyggnadsbranschen och vilket stöd behöver de? Det ska Ledarna ta reda på genom projektet Målgrupp samhällsbyggnad som startade i april. – Vi vill ge de bästa förutsättningarna för att man ska kunna utvecklas i sin chefs- och ledarroll, säger Sara Hanisch, projektledare för Målgrupp samhällsbyggnad. Efter djupdykningar i vad chefer inom offentlig sektor och IT behöver riktar Ledarna nu blicken mot samhällsbyggnadsbranschen. En projektgrupp har utsetts för att på sikt kunna hjälpa målgruppen att hantera dagliga utmaningar och till att utvecklas som chef och ledare. – ­Samhällsbyggnadsbranschen har vuxit på senare tid. Det är en komplex bransch där kraven på chefer har förändrats. Vi på Ledarna vill därför ge de bästa förutsättningarna för att man ska kunna utvecklas och känna sig trygg i sin roll. Sarah Hanisch, som har handplockats för att leda projektet framåt, ser väldigt positivt på utmaningen. – Det är jättespännande. Jag har arbetat som projektledare tidigare, men då var det mindre projekt, inte på samma nivå som detta. Planen är att det ska pågå i ett år, men sedan kommer vi givetvis att lära oss av resultaten och fortsätta med ett aktivt arbete även efter projektets slut. Målgrupp samhällsbyggnad har nu pågått i knappt sex månader och arbetet är i full gång. Några tydliga resultat av vad chefer inom samhällsbyggnad har för utmaningar och vilka deras behov är går dock inte att se än. – Det första vi behöver göra är att lära känna målgruppen. Vi har börjat genomföra kvalitativa intervjuer och ska även göra enkätundersökningar. För att få en tydligare bild av helheten gäller det att vi pratar med både våra nuvarande medlemmar och chefer och ledare utanför vår organisation. Först efter att vi har utvärderat det första steget kan vi besluta om vad nästa steg blir. Det beror helt enkelt på vad den data som samlas in visar. Projektgruppen på Ledarna kommer att modifieras under tiden, då det, som Sara Hanisch beskriver, behövs olika kompetenser vid olika tidpunkter och faser. Dessutom kommer Ledarnas branschförening Byggcheferna finnas med som stöd. – Det finns viktig kunskap att hämta hos Byggcheferna. Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna, är till stor hjälp. Även om en del av målet med projektet är att utöka medlemsantalet från samhällsbyggnadsbranschen är det huvudsakliga syftet att förstå chefernas vardag och hur Ledarnas verksamhet och arbete kan finslipas efter resultaten. – Ledarnas vision är att alla ska ha en bra chef. Ju bättre vi förstår våra medlemmars vardag, desto bättre stöttning kan vi ge dem i deras arbete. Vi vill att de ska kunna utvecklas och därför måste vi också utveckla oss själva. Jag har själv varit chef och vet hur svårt det kan vara ibland.  

Del 3: ”Det är beklagligt att vi inte har kommit längre”

För att skapa förändring gäller det att vi alla bryr oss och säger ifrån, inte bara reagerar utan också agerar. Vi måste ta ett större ansvar, som ledare och som kollegor. Det menar Kristin Linus, HR-chef på Veidekke. – Pratar vi inte om utmaningarna så existerar de inte, säger hon. Kristin Linus menar att problemen inom byggbranschen omfattar mer än sexism. – Det gäller lika mycket rasism som sexism, säger hon. Mycket har hänt sedan jag började 1999, men inte tillräckligt. Vi behöver bli fler kvinnor, men vi behöver också öka den generella mångfalden. Jag själv, som kvinna, har blivit väldigt väl bemött i vår bransch men tyvärr har jag hanterat på tok för många ärenden där medarbetare har varit utsatta för diskriminering och kränkande behandling och dessvärre tror jag att vi har ett mörkertal. Hur känner du för att problemen fortfarande lever kvar? – Jag har varit delaktig i dessa frågor sedan 1999 och det är verkligen beklagligt att vi inte har kommit längre. Vi har gjort en hel del fina punktinsatser men inte arbetat tillräckligt systematiskt för att få till en kulturförändring. Vi som ledare har misslyckats, vi har inte varit tillräckligt tydliga kring nolltolerans. Jag tror också att kunskap och uthållighet har saknats. Därför gör vi nu, inom Veidekke, insatser i ett treårsprojekt. Det finns en stark vilja och ett fantastiskt engagemang från både chefer och medarbetare, så jag har goda förhoppningar. Vi har en fantastisk bransch att vara stolta över på många sätt men i dessa frågor har vi stora utmaningar. Varför tror du att just byggbranschen har så mycket problem med trakasserier av olika slag? – Jag tror tyvärr att det är det som är den stora utmaningen. Det är inte bara i byggbranschen som problemen finns. Det är ett samhällsproblem, vilket #metoo visade tydligt. Hur tycker du att man bör agera för att motverka trakasserier? – Genom att bry sig och säga ifrån, inte bara reagera utan också agera. Vi behöver kunskap, prata om frågorna och väcka tankar hos oss själva, både avseende kön och etnicitet. Pratar vi inte om utmaningarna så existerar de inte. Vad har Veidekke gjort sedan ni skrev under avsiktsförklaringen? – Under 2018 har vi startat upp ett treårigt projekt kring genus, mångfald och kränkande behandling, vilket jag tror kommer att bära frukt. Först och främst måste vi få mer kunskap. Projektet börjar därför med utbildning i våra ledningsgrupper. Därefter kommer vi att genomföra en nulägesanalys i hela bolaget. För att göra insatser måste vi veta vad vi ska göra och hur. Vi behöver anpassa insatserna, då utmaningarna kan skilja sig beroende på region och verksamhetsområde. Först efter en noggrann analys kan vi börja med insatserna. – Vi har gjort en hel del punktinsatser med fokus på att ”bry sig och säga ifrån”. Sedan jobbar vi med frågorna i våra ledarutvecklingsprogram och vid våra introduktionsutbildningar. Vi har även haft seminarium, utvecklat värderingsspel och kommer att starta upp ett nätverk för kvinnliga yrkesarbetare. I dessa frågor är det extra viktigt med medarbetarinvolvering, ta vara på engagemanget och visa på goda exempel. Vi har medarbetare som har valt att arbeta hos oss för att de tycker om våra värderingar, att vi har nolltolerans mot all form av kränkande behandling. Det är fantastiskt att ha medarbetare som verkligen bryr sig, är engagerade och som vill bidra till förändring.   Stoppa machokulturen Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.   Läs fler delar i artikelserien Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson Del 5: Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth  

Del 2: ”Vi har mycket kvar att utveckla innan vi är framme”

Som Sverigechef för NCC Building hade Henrik Landelius redan jobbat länge med frågor om inkludering och jämställdhet. Ändå gjorde #sistaspikenikistan att hans perspektiv blev förändrat. – Hade jag haft lika mycket fokus på detta utan #metoo? Jag vet inte, men nu har vi fullt fokus, säger han. Henrik Landelius tror att byggbranschens problem med sexism beror på arv och miljö. – Vi har uppenbarligen inte jobbat tillräckligt starkt med frågorna, säger han. Att det fortfarande är få kvinnor som söker sig till utbildningar och arbete inom branschen tyder ju också på att vi inte når ut med en förändrad bild. Sedan ser vi också på till exempel Stoppa machokulturen att jargongen fortfarande inte är bra. Har du märkt av problemen inom NCC? – I vår årliga medarbetarundersökning är det alltid någon som har känt sig diskriminerad. Av de ungefär 3 700 anställda i min division hade nästan 200 haft den upplevelsen i den senaste undersökningen. Det är 200 för mycket. Vi och många andra i branschen har också haft svårare att anställa och tro tusan det när jargongen är som den är. – Jag arbetar i en ledningsgrupp med lika många kvinnor som män och vi vill skapa lika förutsättningar för alla. Jag tror på att det finns mer kraft i ett samhälle där olikheter förs fram och det måste börja i tidigt skede. Vad säger lärare och syokonsulenter i skolan? Om man får en felaktig start blir det svårt. Vi ska ge rätt förutsättningar där. Det kommer att ta tid, men vi får inte sluta prata. Det handlar om uthållighet och viljan att varje dag göra allt bättre.  Ser ni något resultat från insatserna inom er organisation eller i branschen som helhet? – Vad vi kan säga är att vi hela tiden har det på agendan på möten och har ett stort fokus på dessa frågor. Sedan har vi har fått mycket positiv respons internt. Betyder det att vi har tagit ett stort steg framåt? Jag vill ju med själ och hjärta tro att det är så, men jag har samtidigt respekt för att det kommer att ta tid. Vad är det då ni har gjort? – Vi har i hela koncernen sett över våra mångfaldspolicys. Sedan har vi en visselblåsarfunktion där man anonymt kan anmäla ärenden, vilket vi har påmint alla om. Är man osäker på något värderingsstyrt dilemma har vi dessutom navigatörer som har blivit särskilt utbildade för sådana ärenden. Vi har alltså inte så många nya insatser, men det har blivit ett mycket starkare ljus på ämnet. Det här är ingenting som blåser över snabbt, utan det är bara starten på en förändring som förhoppningsvis går mycket snabbare när det sätts ljus på problemen. Har ni några ytterligare planer för framtiden? – Nu i höst startar vi ett nytt värderingsprogram där alla inom företaget kommer att diskutera etiska dilemman, som bland annat har med våra olikheter att göra. Det handlar alltså inte bara om kvinnor och män, utan även etnicitet, sexuell läggning, åldersdiskriminering m.m. Även om vi arbetade med dessa frågor redan innan fick det en extra skjuts av #metoo-rörelsen och #sistaspikenikistan. Jag har en chefskonferens varje år och i år var värderingsfrågor kopplat till det här huvudfokus.   Stoppa machokulturen Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa Machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.   Läs fler delar i artikelserien Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson Del 5: Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth  

Snart utses Årets byggchef 2018

Nomineringarna till Årets byggchef har fullkomligt strömmat in och på måndag träffas juryn för att utse sex finalister. – Det finns verkligen fantastiska chefer inom byggbranschen, säger Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna och jurymedlem. Årets byggchef ska utses för nionde gången och det är tydligt att priset har blivit etablerat och välkänt inom byggbranschen. – Vi har fått in mängder av nomineringar och det märks att folk har kännedom om priset. Det är många som vill lyfta sina kollegor och chefer. Vi har till och med fått in nomineringar efter nomineringsperioden. Vad som dock är synd är att det fortfarande är få kvinnor och personer med utländskt namn som nomineras, men tyvärr är det en avspegling av hur chefskåren i branschen ser ut. Sedan den 15 juli, vilket var sista chansen för att nominera, har en noggrann utvärdering gjorts av kandidaterna och nu på måndag är det äntligen dags för jurymedlemmarna att ta fram de sex som är bäst lämpade att ta hem utmärkelsen. – Förutom motiveringarna från de som har nominerat har vår samarbetspartner Talentia utvärderat alla nominerade och tagit fram rapporter som vi i juryn kan ha som underlag för urvalet. Ett av kriterierna som juryn lägger extra mycket fokus på i år är etiskt agerande. – Det har alltid varit viktigt för vårt val, men med tanke på höstens #metoo har vi valt att ha ett speciellt fokus på just etik och jämställdhet. När Talentia har kontaktat referenser har de frågat specifika frågor kring just den nominerades etiska agerande. Utöver etikaspekten tittar juryn även på kriterier som kundreaktioner, lönsamhet, ledarskap och förnyelse. Kajsa Hessel menar att priset inte bara är viktigt för den som vinner, utan för hela byggbranschen. – Vi har tyvärr en tendens att fokusera mycket på branschens problem. Årets byggchef blir på sätt och vis ett motgift till problemen. Det finns mycket som är fantastiskt med vår bransch och det behöver vi visa upp. Att lyfta goda föredömen är ett sätt. De sex finalisterna kommer att presenteras den 19 september i nästa nummer av Byggvärlden.   TIDIGARE VINNARE 2010: Konstantin Spinos (arbetsledare, Veidekke) 2011: Magnus Rudén (projektchef, AF Bygg) 2012: Sofia Edoff (produktionschef, NCC) 2013: Helena Söderberg (projektchef, Züblin Scandinavia) 2014: Henrik Bratt (affärsområdeschef, Erlandsson Bygg) 2015: Eva Torberger (distriktschef, Skanska) 2016: Jens Andreasson (arbetschef, Svevia) 2017: Daniel Pettersson (arbetschef och vd, Segermo Entreprenad och NRC Group Sverige) JURYN Kajsa Hessel (ordförande Byggcheferna) Susanne Bengtsson (chefredaktör Byggvärlden) Sven Klockare (divisionschef Bravida) Charlotte Bergman (vd ELU) Liselott Fröstad (advokat och delägare AG Advokat) Henrik Landelius (Sverigechef NCC Building)