Inlägg under augusti 2018

Del 1: ”Det är tragiskt att vi utesluter 50 procent”

Den 30 november 2017 samlades byggbranschens tyngsta aktörer på Näringsdepartementet i Stockholm, som en konsekvens av uppropet #sistaspikenikistan. På initiativ av bostadsminister Peter Eriksson skrev samtliga under en avsiktsförklaring om att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp. Ett av företagen som deltog var Ikano Bostad. – Att vi fortfarande ens behöver diskutera de här frågorna gör att jag skäms över att vara man, säger vd:n Robert Jaaniste. En uråldrig jargong. Uteslutning av människor. Få kvinnor som kommer in och ännu färre som stannar kvar. Problemen inom byggbranschen är påtagliga och en förändring krävs för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Både på ett yrkesmässigt och socialt plan. Om inte tankarna kring detta hade pågått tidigare fick nog #metoo och #sistaspikenikistan många att tänka efter. Robert Jaaniste, vd för Ikano Bostad, är oerhört tydlig i sitt sätt att se på saken: –  Jag menar, det är 2018 nu. Att vi fortfarande ens behöver diskutera de här frågorna gör att jag skäms över att vara man. Jag blev väldigt illa berörd när #metoo snurrade som mest. Jag har själv tre döttrar mellan 18–25 år och man undrar vad det är för värld som de växer upp i. Hur känner du inför att problemen fortfarande finns kvar i branschen? – Spontant kan jag säga att det är tragiskt. Vi utesluter 50 procent av den arbetsföra befolkningen. Det strider mot all logik. Jag har varit i branschen i ungefär 30 år och det har blivit bättre, men det måste bli ännu bättre. Kvinnliga medarbetare har berättat vad de har varit med om och man skäms och blir berörd. Redan när jag började tänkte jag att allt sådant här hörde till den gamla generationen, men det har levt kvar. Vad gör ni på Ikano Bostad för att sätta stopp för trakasserier och övergrepp? Hur har det förändrats sedan avsiktsförklaringen? – Vi hade ett stort fokus på de här frågorna redan innan vi skrev under avsiktsförklaringen och vi har fortsatt sedan dess. Branschen blir bättre ju fler kvinnor som kommer in, men det är inte kvinnorna som ska lösa problemen. Vi startade Hentverkarna förra året, vilket har fått väldigt bra respons. Det är ett lärlingsprogram för kvinnor och sträcker sig över tre och ett halvt år. – Det är dock inte bara på byggarbetsplatser som detta är ett problem, utan även generellt. Med vårt initiativ Kulturresan lär vi oss att hantera problemen, bland annat genom ett värderingsspel som anpassas efter yrkesgrupper. Olika scenarier tas upp för att vi tillsammans ska kunna diskutera hur man bör agera. Har du märkt av någon förändring? – Min personliga känsla är att den sociala arbetsmiljön har blivit bättre, men det är klart att det fortfarande finns mycket att göra. När vi som skrev under avsiktsförklaringen hade en återträff med Peter Eriksson i maj kändes det väldigt bra att alla öppnade upp sig för varandra och bjöd på goda exempel om hur de agerat. Vi kunde dra lärdomar av varandra. Hur ser du på framtiden? – Kulturresan är en ständigt levande del i vårt arbete och vi ska fortsätta att utveckla den. Vi tog fram vår första mångfaldsplan 2014 och nu tog vi fram nya mål till 2020. Vi ska ha 50 procent kvinnor i ledande befattningar och minst 20 procent av arbetarna ute på byggen ska vara kvinnor. Det finns en omedveten traditionell inställning gentemot jämställdhetsfrågorna inom byggbranschen och vi måste jobba för att förändra den.   Stoppa machokulturen Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads kampanjen Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i december 2017.  

Dags att anmäla sig till höstens kurser

September innebär startskottet för Ledarnas kurser. Som medlem i Byggcheferna och Ledarna kan du helt gratis ta del av ett stort utbud av kurser och seminarier. – Våra kurser har ett stort mervärde på så sätt att deltagarna får träffa och diskutera med chefer från andra organisationer och sektorer, säger Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna. Vill du ta del av höstens kurser bör du anmäla dig så snart som möjligt. – Det är alltid ett högt tryck och platserna brukar försvinna snabbt, speciellt i storstäderna. Jag rekommenderar dock att man skriver upp sig på reservlistan, då det nästan alltid är någon som lämnar återbud, säger Anki Udd.     Innehållet och upplägget på kurserna skiljer sig från gång till gång. På frukostseminarierna bjuds till exempel externa gästföreläsare in för att inspirera deltagarna, medan halvdags- och heldagskurserna handlar mer om ett aktivt deltagande. – De får dela med sig av och lyssna på andras erfarenheter. Det är också en av de saker som vi ofta får mycket positiv respons på efteråt. Drygt 90 procent av deltagarna menar att de kan rekommendera kursen till någon annan. Många av kurserna återkommer, men varje år lanseras något nytt. – En av årets nyheter är en kurs som heter ”Bli bättre på vardagens ledarskap”, där fokus kommer att ligga på att erbjuda deltagarna verktyg som de kan använda i vardagen, till exempel i olika typer av möten med människor. Den andra nyheten är seminariet ”Vad chefen behöver veta om diskrimineringslagstiftningen”. Den blir extra aktuell med tanke på bland annat Metoo-rörelsen. Deltagarna får dels lära sig om lagen, dels om hur de kan upptäcka och hantera exkludering på arbetsplatsen. Varför ska chefer anmäla sig till Ledarnas kurser? – Chefer har nästan hela tiden fokus på andra människor och glömmer allt för ofta bort sig själva. Det är viktigt för dem att ta sig tid till egen reflektion och utveckling. Sedan får de dessutom en ypperlig möjlighet till att diskutera med andra och ta del av deras erfarenheter. Förutom höstens kurser erbjuder Ledarna också digitala kurser på deras hemsida, vilket gör det möjligt för de som inte har tid eller inte befinner sig på orter där kurserna hålls att ta del av viktig kunskap.

Ett råd för dig som vill få koll på etiken

Vad är etiskt rätt? Och vad kan du göra om något felaktigt har skett? Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd vill vara en samlingsplats för aktörer som strävar efter god etik. – Målet är att vara en kraft mot korruption, oegentligheter, osund konkurrens, kulturella hinder och bristande mångfald, säger rådets ordförande Parul Sharma. Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd är en ideell förening där alla aktörer inom branschen kan bli medlemmar. Efter att tidigare ha tagit emot och granskat anmälningar ska rådet i fortsättningen endast jobba förebyggande. Det har bland annat formulerat etiska regler som ska främja likabehandling och sund konkurrens.     Parul Sharma, som utsågs till ny ordförande i våras, vill verka för att regelverket blir ännu bredare än i dag. – Det behöver inkludera alla typer av etiska utmaningar inom samhällsbyggnad, säger hon. Det kan exempelvis handla om icke inkluderande kulturer på arbetsplatser, om mångfald och om jämställdhet. Här har den nya styrelsen för avsikt att titta på vilka aktörer vi kan lära av och samarbeta med. Parul Sharma utsågs 2017 till Sveriges mäktigaste samhällsförändrare inom näringslivet av Veckans Affärer. Hon är jurist och har beskrivits som en av Nordens främsta experter inom CSR, antikorruption och mänskliga rättigheter, med ett förflutet som rådgivare i EU-kommissionen och Amnesty. – Jag upplever att begreppen jämställdhet och mångfald ofta blandas ihop i Sverige, säger hon. Mångfald inkluderar jämställdhet och handlar främst om att ha förutsättningar och system för ett inkluderande arbetsklimat. Det blir även vanligare att seriöst mångfaldsarbete är ett krav för att kunna bli en godkänd leverantör eller affärspartner. Vår målbild är att rådet ska ses som en part i den kompetensutvecklingen. Tyvärr visar olika forskningsrapporter att just mångfald är en aspekt som Sverige ligger efter i, och då blir det ännu viktigare att vi ligger på i den frågan.