Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt
Så här hbtq-certifierar du din arbetsplats

Byggcheferna vill göra det så enkelt som möjligt att komma ut, och att komma in, som hbtq-person i byggbranschen. För ditt företag kan ett första steg vara att certifiera sig genom RFSL.
– Könssegregerade arbetsplatser är ofta en extra utsatt miljö för hbtq-personer, säger Kristina Ullgren, kommunikatör på RFSL.

I byggbranschen finns bara ett fåtal öppna hbtq-personer. Med kampanjen Byggbranschen är för bögar, som görs i samarbete med RFSL, vill Byggcheferna belysa problemet.

För att hjälpa arbetsplatser som vill bli mer inkluderande erbjuder RFSL utbildningar i hbtq-frågor och normkritik – bland annat i form av en hbtq-certifiering.

– Den handlar om att ge alla medarbetare ökad kunskap om hbtq-personers livsvillkor, säger Kristina Ullgren på RFSL. Det ger också verktyg för att förebygga diskrimineringar och kränkningar, vilket är på allas ansvar enligt den nya diskrimineringslagen. Många säger att utbildningen ger dem något även på ett personligt plan, att de utvecklas som människor.

 

 

Företag som vill hbtq-certifiera sig kan kontakta RFSL via utbildning@rfsl.se. Vid ett första möte får arbetsplatsen utse en hbtq-arbetsgrupp, som under handledning av RFSL tar fram en handlingsplan. Därefter följer fyra utbildningssteg, som genomförs under fyra halvdagar inom loppet av ett halvår.

Efter avslutad utbildning får företaget ett hbtq-certifikat på papper och digitala versioner av certifieringens logotyp, som kan användas i mejlsignaturer och på webbplatser.

– Det sänder ut en signal om att här jobbar vi strategiskt med hbtq-frågor och normkritik, säger Kristina Ullgren. Men med det kommer också ett ansvar, att man ska fortsätta jobba för en bättre arbetsmiljö. Certifieringen gäller i tre år, sedan kan man få möjlighet att omcertifiera sig. Vi har vissa krav på vad handlingsplanen ska innehålla, till exempel att man ska introducera nyanställda i arbetet och att det ska synas utåt att man jobbar aktivt och kontinuerligt.

Varför är detta viktigt?

– Det finns en föreställning om att byggbranschen har starka machonormer. Nyligen kom en studie från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) som handlade om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden. Den visade bland annat att många undviker könssegregerade arbetsplatser, för att de ofta innebär en extra utsatt miljö för hbtq-personer. Man är rädd för att det kan skapa en otrygg situation om man bryter mot könsnormer där.

Certifieringen kan gälla enskilda delar av ett företag, till exempel en ledningsgrupp, en kommunikationsstab eller en HR-avdelning. Från verksamheten som certifieras ska minst 80 procent av medarbetarna närvara. Avgiften är cirka 5 000 kronor per deltagare.

 

Byggcheferna skrev nyligen om det nya ID06-kortet. Nu har Hardhat utvecklat en app för att förenkla registreringen i den elektroniska personalliggaren.
– ­Det är lätt att glömma att stämpla in och ut på arbetsplatsen. Det kan bli dyrt för företagen, säger vd:n Fredrik Sandebert.

När Fredrik Sandebert fick en förfrågan om att utveckla ett projektverktyg för byggföretag startade han Hardhat, som utvecklar it-lösningar för byggbranschen.

– Jag tänkte direkt att det fanns en jättemöjlighet i byggbranschen. Där finns många människor som är intresserade av att få saker att hända. De har inte tid att sitta framför en dator i flera timmar, säger han.

 

 

Projektverktyget som togs fram hjälper projektledare att hålla koll på tider och att fokusera på rätt saker. Målsättningen är att minimera onödiga utgifter för arbetsgivare.

– Överraskningar kan bli dyrt. Projektverktyget kan ses som en assistent. Det frågar personer om de kommer att bli klara i tid. Sedan sammanställer det en rapport, som visar vilka projekt som behöver prioriteras, och skickar den till projektledaren.

Med samma syfte har företaget lanserat ännu en produkt: en app som påminner arbetare om att stämpla in och ut på bygget.

– Både Skatteverket och ID06 vill få bort svartarbete. Problemet är att all personal som infinner sig på bygget och inte har stämplat in registreras som svartarbete hos Skatteverket. Då får man betala en straffavgift. Detsamma gäller om du glömmer att stämpla ut. De tar ut en avgift om en person är instämplad utan att befinna sig på arbetsplatsen. Genom vår app får du en påminnelse om att du ska stämpla in när du anländer och stämpla ut när du lämnar.

Sedan lanseringen i februari 2018 har Fredrik Sandebert upplevt ett stort intresse för appen. Nyligen utsågs han till Årets nyföretagare av Haninge kommun.

– Det känns fantastiskt, säger han. Det är verkligen jättekul att arbeta med byggbranschen.

I en gemensam kampanj, med annonser i bransch- och kvällspress, vänder sig Byggcheferna och RFSL till Sveriges byggföretag. Här kan du läsa om hur du hbtq-certifierar din arbetsplats. Följande text har publicerats som debattartikel i Aftonbladet och Byggvärlden:

 

Byggbranschen är inte bara extremt mansdominerad, med 99 procent män bland hantverkarna. Den är också djupt heteronormativ. Nu vill vi be Sveriges alla byggföretag att fråga sig vad det beror på.   

Drygt 300 000 personer jobbar inom byggsektorn. Ändå kan Byggcheferna – Sveriges största förening för ledare inom samhällsbyggnad – inte nämna mer än ett fåtal öppna hbtq-personer i branschen. Hur kan det vara så?

En undersökning bland Byggchefernas medlemmar har visat att nästan varannan chef upplever fördomar mot homosexualitet i branschen. Lika många tror att företagen tappar kompetens på grund av en machokultur. Alla i ledande position måste därför tydligt visa vad som gäller.

Den 17 maj firades internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi. Ett viktigt initiativ, mot diskriminering av hbtq-personer, som borde eka året runt.

RFSL strävar efter ett samhälle där hbtq-personer har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. Byggcheferna strävar efter en byggbransch där alla är lika välkomna. Inte i första hand av välvilja, utan för att det faktiskt är helt nödvändigt.

Just nu, och under de kommande åren, bygger Sverige mer än någonsin. Samtidigt saknas personal på alla nivåer. Heterosexuella män med svenskklingande namn kan fixa mycket, men inte allt. Om våra byggen ska kunna fungera på ett säkert, hållbart och lönsamt sätt måste de locka fler som inte tillhör branschens norm. Fler kvinnor. Fler utlandsfödda. Fler bögar, flator och transpersoner.

Det positiva är att saker börjat hända. Sedan 2015 driver Byggcheferna kampanjen Stoppa machokulturen, i samarbete med Byggnads, för att skapa en mer inkluderande byggbransch. Att klimatet har förbättrats ser vi ständigt tecken på.

Som när en kranförare i Kalix, Roland Andersson på byggfirman SA Englund, beslutar att hissa regnbågsflaggan över bygget (”alla ska ha samma rättigheter, så är det bara”, säger han till tidningen Byggnadsarbetaren). Eller som när RFSL kontaktas av ett bygg- och projektledningsbolag i Stockholm, Co-Pilot, som vill bli Sveriges första hbtq-certifierade byggföretag (”vi är bra på bygglogistik – nu lär vi oss att riva garderober och bygga inkluderande relationer”, skriver de på sin hemsida). Eller som när Matz Larsson i ledningsstaben på Byggnads, fackförbundet som frekvent annonserar i QX och har deltagit i Pride sedan 2006, konstaterar att de senaste årens insatser har gett resultat. ”Jag är själv öppet homosexuell”, säger han. ”Jag tror att många fler vågar vara sig själva i byggbranschen i dag.”

Ingen är skyldig att skylta med sin läggning på jobbet. Lika lite ska någon behöva dölja sin personlighet. Vi önskar att Sveriges byggchefer gör det så enkelt som möjligt att komma ut, och att komma in, som homo-, bi- eller transperson i byggbranschen. Kontakta oss om du behöver råd, stöd eller vägledning.

KAJSA HESSEL
Ordförande, Byggcheferna

SANDRA EHNE
Ordförande, RFSL

 

Lars Bergqvist avled den 17 april 2018.
Sedan 2017 driver Byggcheferna en stiftelse i hans namn, för att hylla och förvalta hans kamp för ökad jämställdhet.
– Lars Bergqvists insatser för branschen förtjänar att bli ihågkomna länge, säger Kajsa Hessel, Byggchefernas ordförande.

På Byggchefernas stämma i september avgick Lars Bergqvist som föreningens ordförande, efter närmare 30 år på posten. Styrelsen utsåg honom samtidigt till hedersordförande och meddelade att en stiftelse hade startats i hans namn.

– Lars Bergqvist hade en stark röst i branschen och använde den till att prata om obekväma problem. Han ifrågasatte machokulturen långt innan den hade blivit ett begrepp. Han var en pionjär när det gällde jämställdhetsfrågor inom samhällsbyggnad. Samtidigt hade han stor självinsikt och såg sig själv som en del av problemet. Han brann helt enkelt för att göra saker bättre. Detta är vårt sätt att föra hans engagemang vidare, säger Lars Tengvall, styrelseledamot och initiativtagare till stiftelsen.

På stämman valdes Kajsa Hessel till Lars Bergqvists efterträdare. Hon beskriver honom som en mentor, vän och förebild, som generöst delade med sig av sin kunskap och sin tid.

– Han var alltid stöttande, prestigelös och mån om att få saker gjorda, säger hon. Det viktigaste för honom var att göra branschen sundare. Att han beslutade att starta Stoppa machokulturen, och sedan envist stod upp i frågan år efter år, är ett tecken på hans mod och handlingskraft. Han ville att alla skulle ha samma möjlighet att känna sig trygga och må bra på jobbet. I den enorma sorgen över att ha förlorat honom är det en tröst att han hedrades med en stiftelse under sin livstid.

Stiftelsen kommer årligen att dela ut 60 000 kronor till medlemmar som verkar i hans anda. Kriterierna är att man ska främja, ha utbildning eller vilja utbilda sig inom mångfald och jämställdhet.

För Lars Bergqvist var stiftelsen något han kände stor stolthet över.

– En helt otrolig ära, sa han då nyheten offentliggjordes. Framför allt känns det fantastiskt att de här frågorna fortsätter att vara centrala för Byggcheferna. Nu hoppas jag att det får många bra initiativ och individer att bli framlyfta.

Första utdelningen kommer att ske under 2018 eller 2019. Ansökningar skickas till byggcheferna@ledarna.se.

 

Om byggbranschen ska kunna bli jämställd måste vi prata så alla kan lyssna. Genom initiativet ”En öppnare byggbransch” vill byggteknikföretaget Hilti bidra till att förändra jargongen.
– Våra workshops har fått väldigt positiv respons. Det är många som hör av sig och undrar när vi kommer till deras ort, säger Carina Christoffersen, HR Business Partner på Hilti.

I kampanjen Stoppa machokulturen, som Byggcheferna och Byggnads driver sedan 2015, ingår verktygslådan Prata så alla kan lyssna. Den har inspirerat Hilti till att ta ett eget krafttag mot jargongen inom företaget. Den 28 februari och 21 mars anordnades workshops på det svenska huvudkontoret i Arlöv, på initiativ av företagets kvinnliga nätverk.

– Även om vi jobbar internt med dessa frågor når vi inte ända ut. Vi hade inte sett den här typen av workshops någon annanstans och därför satsade vi. Till den första workshopen bjöd vi in både kvinnliga och manliga medarbetare med olika yrken. Till den andra bjöd vi in chefer och annan personal på beslutsfattande positioner. Berättelserna från den första tog vi med oss in i den andra och försökte hitta lösningar på problemen.

 

 

Vad som tydligt har framgått i Hiltis workshops är att många deltagare har ett stort behov av att dela med sig av sina erfarenheter.

– Vissa är de enda kvinnorna på sina arbetsplatser och har ingen de kan prata med. Behovet av att få tala ut är därför stort. En vanlig situation som uppstår är att kvinnor hela tiden måste överbevisa att de klarar av arbetet. Sexuella trakasserier är också återkommande. En tjej berättade om hur hon kom till arbetsplatsen och direkt fick höra skämt om att hon var kvinna. De stängde in henne och kunden i ett rum och höll för dörren. Man skräms av hur kolleger och chefer kan titta bort.

Carina Christoffersen understryker att Hiltis initiativ bara är en liten del av den insats som krävs för att skapa förändring.

– Vi vill skapa förståelse och ge folk en tankeställare. Det är viktigt att poängtera att det finns väldigt många män som tycker att jargongen inte är okej. Kvinnor ska inte förändra jargongen, alla måste ta ansvar. Att driva en förändring från minoritetsgruppen går inte.

Som en förlängning av diskussionen har en Facebookgrupp skapats, där alla är välkomna att komma med förslag på åtgärder. Hiltis workshops i Arlöv har väckt stort intresse och härnäst – den 22 och 23 maj – kommer den att besöka Stockholm. Representanter från Stoppa machokulturen kommer att finnas på plats för att dela med sig av kunskap om jämställdhetsproblem och det arbete som genomförs för en mer välkomnande bransch.

 

Följ oss på
sociala medier