Inlägg under april 2018

Stor uppslutning på årsmötena

Förra veckan hade Byggcheferna årsmöten för både avdelning Öst och Väst. Vid båda träffarna var uppslutningen större än väntat. – ­Olika röster och perspektiv är alltid viktigt för att nå framgångsrika resultat. Därför var det glädjande att så många kom dit, säger Kajsa Hessel, ordförande för Byggcheferna. Årets årsmöte för Väst hölls den 17 april i Göteborg. Två dagar senare samlades medlemmar från avdelning Öst i Stockholm. Ett stort antal tog chansen att diskutera året som gått och året som kommer. – ­Jag frågade medlemmarna varför de kommit dit och många gav svaret att de tycker om det som Byggcheferna gör och står för. För mig som ordförande är det oerhört glädjande. Det är viktigt att alla står bakom det arbete som vi hittills har genomfört och arbetet som ligger framför oss, säger Kajsa Hessel. Anders Oscarsson, ordförande för avdelning Väst, var också positivt överraskad av antalet deltagare. Han menar att ju fler medlemmar som engagerar sig, desto mer kan Byggcheferna påverka. För att locka fler personer har Väst börjat med ett tema: historiska byggnader i Göteborg. I år hölls mötet på Skansen Lejonet. Bland annat blev pensionsregler ett hett diskussionsämne. – Det viktigaste är att få med så många som möjligt. Jag tror att det är bra att locka med något annat än själva mötet och det här temat verkar gå hem. Det var väldigt trevligt och uppskattat, säger Anders Oscarsson.   Fick du inte information om årsmötet? Logga in på ledarna.se och kontrollera att dina kontaktuppgifter stämmer.   

Nu höjs säkerheten på ID06-kortet

Ett nytt ID06-kort har tagits fram för att höja säkerheten på svenska byggarbetsplatser. Senast i april 2019 behöver ditt gamla kort vara utbytt. – Säkerheten är högre och tekniken är bättre. Nu kan vi vara säkra på att det är rätt individ kopplad till rätt företag, säger Thor Jonsson, verksamhetsområdeschef för ID06-kort. Sedan den 1 januari 2016 måste det, enligt lag, föras en elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser i Sverige. Genom ID06 kan företag enkelt hålla koll på vilka som infinner sig på bygget. ID06-kortet samlar all information på ett och samma ställe. – Ditt körkort visar bara ditt namn. Vårt kort kopplar namnet till ett företag som också visar på ett arbetsgivarsamband. Genom kompetensdatabasen kan man se vilka utbildningar personen har. I dag har vi cirka 800 000 kort ute på ungefär 76 000 företag. Kärnan i systemet är att företag ska uppfylla lagstadgade krav för näringsverksamhet, individer ska ha en säkerställd identitet och arbetsgivarsamband mellan företag och individ ska vara säkerställt, säger Thor Jonsson.     Systemet minskar riskerna för svartarbete och okvalificerad personal på arbetsplatsen, men vissa brister har identifierats. Därför höjs nu säkerheten med ett nytt system för att ansluta företag och individer samt ett nytt kort. – Tidigare kunde du stjäla någon annans identitet relativt enkelt genom att klona kortet. Nu har vi tagit fram en ny standard som är säker. Det är samma som finns i mobiler, datorer och surfplattor. Säkerheten är högre och tekniken är bättre. Nu kan vi vara säkra på att det är rätt individ kopplad till rätt företag. – I nuläget används kortet framförallt för registrering i elektroniska personalliggare. Man ser när någon har stämplat in och stämplat ut. Det nya kortet har flera nya funktioner. Du kan till exempel låsa upp datorer. I stället för att ha en massa koder kan du lägga kortet mot datorn för att låsa upp den. Förutom det fysiska kortet kommer det nu också att finnas ett mobilt kort med samma grundfunktioner. Det nya systemet har testats av två företag och i maj öppnar anslutningsmöjligheterna för alla. – Förut kunde man i stort sett ange sitt namn för att få kortet. Det nya systemet är mycket säkrare. Firmatecknaren måste ansluta företaget till det nya systemet och sedan utses administratörer, som i sin tur anger kortbeställare. Allt signeras med bank-id. Det nuvarande kortet kommer att fasas ut och fungerar fram till april 2019. Därefter gäller endast det nya systemet. Förutom en ökad säkerhet kommer flertalet nya tjänster att finnas tillgängliga. Exempelvis ID06 Bolagsdeklaration – en funktion som liknar Kompetensdatabasen, men med fokus på företag i stället för individer. Tjänsten gör det möjligt för köpare att kontrollera leverantörer och på så sätt undvika oseriösa företag. Du kan läsa mer om ID06 och det nya systemet på id06.se.  

Byggchefernas hedersordförande Lars Bergqvist har avlidit

Det är med stor sorg vi tagit emot beskedet att Lars Bergqvist, hedersordförande i Byggcheferna, har gått bort. Han avled i tisdags efter att hastigt ha insjuknat under en konferens. Lars var ordförande för Ledarnas branschförening Byggcheferna i nästan trettio år och medlem i Ledarnas förbundsstyrelse under en lång period. – Lars Bergqvist var en person som lämnade få oberörda. Han brann som ingen annan för villkoren för chefer inom samhällsbyggnadssektorn, och var tidigt ute med att identifiera jämställdhet och mångfald som avgörande frågor för branschens framtid. Risker i arbetsmiljön och branschens etik och moral var andra områden där Lars inte skyggade för att ta tag i de obekväma frågorna. Lars tillhörde dem som påverkar. Under trettio år har han varit med och utvecklat Ledarna till Sveriges chefsorganisation, och tomrummet han lämnar efter sig är stort. I dag går våra tankar till Lars familj som förlorat en make, familjefar och bror. Vi vill uttrycka vårt djupa deltagande i deras sorg, säger Annika Elias, Ledarnas styrelseordförande. – Det är svårt att klä i ord vad Lars Bergqvist har betytt för oss byggchefer. Hans enorma drivkraft och förmåga att få människor med sig har gjort vår bransch bättre, säkrare och mer inkluderande. Bland annat var det han som tog initiativ till att starta Stoppa machokulturen, den förmodligen viktigaste insatsen för jämställdhet som har gjorts i byggbranschen. Mig personligen har han varit en fantastisk mentor för, han har generöst delat med sig av sin djupa kunskap och sin tid. Han fattas oss oändligt, säger Kajsa Hessel, Byggchefernas föreningsordförande. Vi vill be media att låta Lars familj få sörja i fred. Eventuella frågor hänvisas till Kajsa Hessel på telefonnummer 070-858 76 93.    

Vem ska bli Årets byggchef 2018?

Nu kan du nominera Årets byggchef. I höst utses den nionde vinnaren av Byggchefernas och Byggvärldens utmärkelse. – Det är väldigt viktigt att lyfta fram den här rollen i branschen, säger fjolårets segrare Daniel Pettersson. Sedan 2010 har Årets byggchef utsetts av Byggcheferna och tidningen Byggvärlden. Syftet är att höja statusen på yrkesrollen. Chefer på olika nivåer och inom olika delar av hela samhällsbyggnadssektorn kan nomineras. Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, för såväl kunder som det egna företaget och medarbetarna. Juryn bedömer kandidaterna utifrån lönsamhet, kundreaktioner, etiskt agerande (externt och internt), ledarskap samt förnyelse. Referenser väger också tungt. Daniel Pettersson, vd på Segermo Entreprenad/NRC Group Sverige, är nuvarande titelhållare: – Jag gillar att vinna och det här kändes extra kul, för konkurrensen är hård. Det finns jättemånga bra ledare inom den här branschen. Vinsten har lett till att vi har fått uppmärksamhet för vad vi är och vad vi gör. Vi är nyetablerade i Sverige och behöver bli en attraktiv arbetsgivare. Det tycker jag att vi har fått hjälp med genom den här vinsten, säger han.   SÅ HÄR NOMINERAR DU Mejla namn på din kandidat till aretsbyggchef@byggvarlden.se. Ange även den nominerades företag, position och telefonnummer. Komplettera med kontaktuppgifter till personer som juryn kan kontakta för ytterligare information (gärna någon chef, en kollega och en kund). Vi vill även ha namn och telefonnummer till dig som nominerar.   TIDIGARE VINNARE 2017: Daniel Pettersson (vd, Segermo Entreprenad/NRC Group Sverige) 2016: Jens Andreasson (arbetschef, Svevia) 2015: Eva Torberger (distriktschef, Skanska) 2014: Henrik Bratt (affärsområdeschef, Erlandsson Bygg) 2013: Helena Söderberg (projektchef, Züblin Scandinavia) 2012: Sofia Edoff (produktionschef, NCC) 2011: Magnus Rudén (projektchef, AF Bygg) 2010: Konstantin Spinos (arbetsledare, Veidekke)  

Lexikon för nyanlända i byggbranschen

Att lära sig svenska är en sak, att lära sig byggsvenska en annan. Qamar Happoush står bakom ett av flera lexikon som överbryggar språkbarriärer. – Det är svårt att få jobb när man inte förstår språket, säger hon. Lingio är en språkapp som innehåller yrkesrelaterade ord, däribland cirka 2 000 specifika för bygg- och anläggningsbranschen. Den har skapats av Yashar Moradbakhti, som förra året belönades med utmärkelsen Årets initiativ av Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT). Sedan den lanserades har flera liknande insatser gjorts. Bland annat har Skanska tagit fram en byggordlista – precis som Qamar Happoush i Malmö. Genom sin arbetsgivare Otto Magnusson har hon lanserat ett eget bygglexikon.     Qamar Happoush kom till Sverige från Syrien 2015 och fick bara några månader senare jobb på byggnadsfirman Otto Magnusson. Trots att hon var kvalificerad för jobbet stötte hon på stora svårigheter. – Jag kunde prata svenska, men när vi satt på möte pratade folk samtidigt och väldigt snabbt. Sedan frågade de vad jag tyckte. Jag svarade att jag höll med, men jag vet inte vad jag svarade på, berättar hon. Erfarenhet och utbildning är inte alltid tillräckligt. Om man inte förstår och kan tala med rätt terminologi kan det sätta käppar i hjulet för ens framtida karriär. Qamar Happoush lät sig inte stoppas. I stället inledde hon ett aktivt arbete för att lära sig byggtermerna. – Det var många ord som jag inte förstod. Jag skrev ned dem och översatte dem till arabiska. Ett år senare hade hon samlat ihop cirka 3 000 ord. Diskussioner började föras med Otto Magnussons vd om ett lexikon för att hjälpa andra som har svårt med språket. Att det skulle vara gratis och tillgängligt för alla var viktigt för Qamar Happoush. Hon menar att utmaningen att få jobb när man inte förstår byggspråket är stor. – Vi översatte alla termer till engelska också för att de som inte talar arabiska ska kunna använda det. Lexikonet publicerades den 8 mars och innehåller drygt 3 000 ord, men fler tillkommer ständigt. Qamar Happoush uppmanar fler till att bidra till lexikonet och det har gett resultat. Redan efter första veckan hade hon fått in över 100 förslag på nya ord. Arbetet pågår fortfarande och nya uppdateringar är på gång. – Jag lägger in nya ord hela tiden och håller på att uppdatera med bilder. Man lär sig lättare genom att se en bild.  

Företaget som redan nått regeringens mål

År 2030 ska minst 25 procent av alla som nyanställs i bygg- och anläggningsbranschen vara kvinnor, enligt regeringens nya jämställdhetsmål. Ett bolag som redan uppfyller det målet är JM. – Vi är övertygade om att mångfald skapar värde, säger HR-direktören Helena Söderberg. Av Sveriges fem största byggföretag har JM högst andel kvinnor, enligt en undersökning av tidningen Byggindustrin. En förklaring är att bolaget för två år sedan satte målet att ha minst 20 procent kvinnliga hantverkare år 2030. Rekryteringen av kvinnor har sedan dess överskridit det mål som regeringen lanserade den 8 mars. – Det är en offensiv målsättning, säger företagets HR-direktör Helena Söderberg. När vi satte målet hade vi 0,7 procent kvinnliga hantverkare. I dag är vi uppe i två procent. När man formulerar ett så tydligt mål tvingas man tänka i nya banor. Vi skulle aldrig kunna nå det om vi skulle fortsätta rekrytera som vi tidigare har gjort.     Totalt har företaget 18 procent kvinnor bland sina 2 500 anställda. De flesta finns på tjänstemannasidan, där 34 procent är kvinnor. – Vi har gjort en strategisk plan och sett varför det är viktigt med jämställdhet. Inte minst handlar det om att säkra vår långsiktiga kompetensförsörjning. I dagsläget finns en stor grupp som inte söker sig till branschen. Hur gör ni för att nå målet? – Det handlar om att skapa förutsättningar för ett inkluderande klimat och att jobba med våra värderingar. Man ska känna sig välkommen till branschen, men när man väl kommer till ett företag måste man också känna att det fungerar. Hur ser det ut rent praktiskt på arbetsplatserna? Har vi bra arbetskläder? Hur är våra bodar utformade med dusch- och ombytesmöjligheter? Har vi verktyg som fungerar för alla? Vi ser över allt sådant. – Det handlar även om att informera om vad vi gör. En del har förutfattade meningar om byggbranschen. Då måste vi berätta hur det faktiskt ser ut på våra arbetsplatser. Något som vi konkret har gjort för att nå nya personer är att vi har startat ett kvinnligt lärlingsprogram. Dit har vi rekryterat tjejer som gått en annan utbildning på gymnasiet, men varit nyfikna på något annat. Många har sagt att om de hade vetat vilket spännande jobb det här är hade de valt bygg från början. Några av dem har startat Snickarpodden, där de berättar hur det är att vara hantverkare och jobba i byggbranschen som ung kvinna. Byggcheferna har tidigare berättat om Lindbäcks Bygg, som strävar efter en helt jämn könsfördelning, och har uppmuntrat alla byggföretag att ha 50/50 som mål. Varför är JM:s mål trots allt inte högre? – Vi har gjort en ganska gedigen bedömning av hur många som det är realistiskt att vi får in i organisationen. Det ska vara utmanande mål, men de ska ändå vara nåbara. Vad tjänar ni som företag på att ha en jämnare könsfördelning? – Jämställda grupper har ett högre engagemang än homogena grupper, oavsett om de är mans- eller kvinnodominerade. Vi får ett bättre arbetsklimat, samtidigt som vi säkrar kompetensförsörjningen. Vi märker att alla uppskattar en större mångfald i arbetsgrupperna.  

Vanligt att chefer känner sig mobbade

Att chefer blir mobbade är vanligare än många tror. En ny rapport belyser vikten av att ta tag i problemet tidigt. – Mobbning är en eskalerande process där det ofta blir värre över tid, säger Cecilia Åkerblom, tidigare ledarskapsexpert hos Ledarna.  I februari presenterades resultatet av Chefer i skottlinjen, ett forskningsprojekt som inleddes 2015 på Karolinska Institutet. Det visar att 3,2 procent av 18 000 tillfrågade chefer någon gång har känt sig mobbade. Mest utsatta är chefer inom statliga organisationer. Statistiken visar även att det är något fler kvinnor än män som uppger att de har blivit mobbade. Skillnaden är dock inte särskilt stor. Cecilia Åkerblom, vd för Authentic People och tidigare ledarskapsexpert hos Ledarna, var en av personerna som ingick i forskargruppen. – Det är fruktansvärda historier, säger hon. I vissa fall har de utsatta sökt stöd hos sina medarbetare, för att senare bli baktalade av samma personer.     Mobbningen ser olika ut från fall till fall och orsakerna kan vara många. När det gäller chefer tyder mycket på att organisationsstrukturen är en bidragande faktor. När strukturen bidrar till intern konkurrens ökar risken för trakasserier och mobbning. – Det kan vara allt från verbala till fysiska attacker, även om de fysiska är mer ovanliga. Förtal och social exkludering är andra exempel. Cecilia Åkerblom poängterar hur viktigt det är att söka stöd i tid. – Mobbning är en eskalerande process där det ofta blir värre över tid, samtidigt som personen som är måltavla för mobbningen blir mer sårbar och utsatt. Det påminner väldigt mycket om fysiskt våld på så sätt. Det finns hjälp att få när en mobbningssituation har uppstått, bland annat genom företagshälsovård och fackförbund, men viktigast är att försöka motverka problemet inifrån organisationen. Genom att bygga upp en kultur och struktur som minimerar intern konkurrens kan företag minska riskerna för mobbning. Konsekvenserna av att ignorera problemen är påtagliga. Många gånger leder mobbning till långa sjukskrivningar, då personer som har blivit utsatta löper en större risk att hamna i depression. Risken är tre gånger högre än normalt. Långa sjukskrivningar blir även en kostnadsfråga för företag och det är en av aspekterna som kan sätta fart på arbetet mot mobbning. Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel hoppas att rapporten får stor spridning i byggbranschen. På föreningens senaste stämma yrkade avdelning Väst på att frågan skulle tas på större allvar i samhällsbyggnadssektorn. – Ju fler som vågar prata om det här, desto bättre är det. Många chefer tänker nog att de förväntas tåla lite mer, att det ingår i jobbet att vara utsatt och ifrågasatt. Men mobbning och trakasserier kan aldrig vara okej. Som chefer har vi ett gemensamt ansvar att vara uppmärksamma på problemet, säger Kajsa Hessel.   BEHÖVER DU NÅGON ATT PRATA MED? Som medlem i Byggcheferna har du kostnadsfri tillgång till Ledarnas samtalsstöd. Vid första samtalet kan du vara helt anonym. Du får då prata med en utbildad socionom, som hjälper dig att definiera din situation. Vid behov kan du sedan få upp till tre konsultationer med en psykolog eller psykoterapeut. All kontakt sker per telefon. Numret får du genom att logga in på ledarna.se.