Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt
Företaget som redan nått regeringens mål

År 2030 ska minst 25 procent av alla som nyanställs i bygg- och anläggningsbranschen vara kvinnor, enligt regeringens nya jämställdhetsmål.
Ett bolag som redan uppfyller det målet är JM.
– Vi är övertygade om att mångfald skapar värde, säger HR-direktören Helena Söderberg.

Av Sveriges fem största byggföretag har JM högst andel kvinnor, enligt en undersökning av tidningen Byggindustrin. En förklaring är att bolaget för två år sedan satte målet att ha minst 20 procent kvinnliga hantverkare år 2030. Rekryteringen av kvinnor har sedan dess överskridit det mål som regeringen lanserade den 8 mars.

– Det är en offensiv målsättning, säger företagets HR-direktör Helena Söderberg. När vi satte målet hade vi 0,7 procent kvinnliga hantverkare. I dag är vi uppe i två procent. När man formulerar ett så tydligt mål tvingas man tänka i nya banor. Vi skulle aldrig kunna nå det om vi skulle fortsätta rekrytera som vi tidigare har gjort.

 

 

Totalt har företaget 18 procent kvinnor bland sina 2 500 anställda. De flesta finns på tjänstemannasidan, där 34 procent är kvinnor.

– Vi har gjort en strategisk plan och sett varför det är viktigt med jämställdhet. Inte minst handlar det om att säkra vår långsiktiga kompetensförsörjning. I dagsläget finns en stor grupp som inte söker sig till branschen.

Hur gör ni för att nå målet?

– Det handlar om att skapa förutsättningar för ett inkluderande klimat och att jobba med våra värderingar. Man ska känna sig välkommen till branschen, men när man väl kommer till ett företag måste man också känna att det fungerar. Hur ser det ut rent praktiskt på arbetsplatserna? Har vi bra arbetskläder? Hur är våra bodar utformade med dusch- och ombytesmöjligheter? Har vi verktyg som fungerar för alla? Vi ser över allt sådant.

– Det handlar även om att informera om vad vi gör. En del har förutfattade meningar om byggbranschen. Då måste vi berätta hur det faktiskt ser ut på våra arbetsplatser. Något som vi konkret har gjort för att nå nya personer är att vi har startat ett kvinnligt lärlingsprogram. Dit har vi rekryterat tjejer som gått en annan utbildning på gymnasiet, men varit nyfikna på något annat. Många har sagt att om de hade vetat vilket spännande jobb det här är hade de valt bygg från början. Några av dem har startat Snickarpodden, där de berättar hur det är att vara hantverkare och jobba i byggbranschen som ung kvinna.

Byggcheferna har tidigare berättat om Lindbäcks Bygg, som strävar efter en helt jämn könsfördelning, och har uppmuntrat alla byggföretag att ha 50/50 som mål. Varför är JM:s mål trots allt inte högre?

– Vi har gjort en ganska gedigen bedömning av hur många som det är realistiskt att vi får in i organisationen. Det ska vara utmanande mål, men de ska ändå vara nåbara.

Vad tjänar ni som företag på att ha en jämnare könsfördelning?

– Jämställda grupper har ett högre engagemang än homogena grupper, oavsett om de är mans- eller kvinnodominerade. Vi får ett bättre arbetsklimat, samtidigt som vi säkrar kompetensförsörjningen. Vi märker att alla uppskattar en större mångfald i arbetsgrupperna.

 

 

 

Ju bättre det går för din arbetsgivare, desto högre lön ska du ha.
Enligt Ledaravtalet ska medarbetarna gynnas när företaget gör vinst.
– Den största fördelen man kan ha i ett lönesamtal är att vara väl påläst, säger Irena Franzén, bransch- och avtalsansvarig på Ledarna.

Som medlem i Byggcheferna har du tillgång till Ledarnas stöd i lönefrågor. Du kan jämföra din lön med andras i Lönekollen, du kan få tips för att utveckla ditt lönesamtal – och du kan luta dig mot Ledaravtalet, som slår fast vad som gäller mellan dig och din arbetsgivare.

– Lönen ska kopplas till företagets ekonomiska förutsättningar och hur medarbetaren bidrar till företagets resultat, säger Ledarnas avtalsansvariga Irena Franzén. Med tanke på att byggbranschen fortfarande är het vill vi påminna våra medlemmar om det. När det är högkonjunktur ska det märkas på löneutvecklingen.

Ägna tio minuter åt att grundligt gå igenom avtalet. Där hittar du argumenten inför ditt lönesamtal.

Hur ska man tänka inför sitt lönesamtal?

– Ägna tio minuter åt att grundligt gå igenom avtalet. Där hittar du argumenten inför ditt lönesamtal. Det viktiga är inte att ha koll på gamla uppgifter om andras lön, utan att vara påläst och väl förberedd. När branschen går så bra kan inte en lönesättande chef bara säga att höjningen blev en viss procent, utan arbetsgivaren måste motivera sitt löneförslag. Har den anställde fått sitt löneförslag i enlighet med det löneavtal som arbetsgivaren är skyldig att följa?

– Lönekollen kan användas som ett komplement, men det är branschen och dess förutsättningar som avgör din löneutveckling. Är du väl förberedd har du mycket bättre chans att göra ett bra lönesamtal och få ett mer tillfredsställande utfall. Om det kommer någon som inte ställer krav, varför skulle jag som arbetsgivare då vilja höja lönen mer än nödvändigt? Som medlem i Ledarna gäller det att påminna sin arbetsgivare om vad avtalet faktiskt säger när det gäller löneutveckling.

 

I mars uppmanade Byggcheferna alla byggföretag att sätta 50/50 i könsfördelning som mål. Dagen därpå gick regeringen ut med ett nytt jämställdhetsmål för bygg- och anläggningsbranschen: år 2030 ska minst 25 procent av alla som nyanställs vara kvinnor.
Syftet är gott, men målet är för lågt.

Byggcheferna har i många år jobbat aktivt för att skapa en jämställd byggbransch.

Byggcheferna har i många år jobbat aktivt för att skapa en jämställd byggbransch. Bland annat driver vi sedan 2015 kampanjen Stoppa machokulturen, i samarbete med Byggnads.

I november upplevde vi en stor framgång, då Peter Eriksson samlade de tyngsta aktörerna inom samhällsbyggnad på Regeringskansliet. Efter uppropet #sistaspikenikistan, där drygt 4 600 kvinnor deltog, ville regeringen se ett gemensamt krafttag mot sexismen i byggbranschen. Under mötet skrev samtliga parter under en avsiktsförklaring om att sätta stopp för kränkningar och övergrepp. För oss som branschförening kändes det som en seger, eftersom det innebar en bred uppslutning bakom de budskap vi kämpat länge för.

Vi gläds åt att regeringen fortsätter att markera mot mansdominansen i byggbranschen. Samtidigt hade vi önskat ett ännu skarpare budskap. Varför skulle 25 procent vara tillräckligt bra?

År 2030 ligger tolv år framåt i tiden. Hösten 2017 visade #metoo-rörelsen hur snabbt en kraftfull förändring kan skapas, om tillräckligt många vill och vågar försöka. Ur det perspektivet är en tolvårsperiod enorm.

Byggbranschen har alltid varit manlig. Bland hantverkare är cirka 99 procent män, medan endast tio procent av cheferna är kvinnor. Detta är ingen naturlag. Det finns inget som gör kvinnor mindre lämpade än män att jobba i byggbranschen, varken fysiskt eller psykiskt. Innehåller den tunga och slitsamma arbetsmoment? Det gör kvinnodominerade vårdyrken också. Har den en arbetsmiljö som passar bäst för män? Bara om vi låter det vara så.

Som byggchefer är vi väl medvetna om att det i dag saknas underlag för en helt jämn rekrytering. Det beror till stor del på branschens historik. Att vara exakt lika många kvinnor som män behöver heller inte vara ett självändamål, men med en konkret målsättning kan vår gemensamma utveckling gå snabbare. Som bransch behöver vi skicka tydliga signaler om att våra arbetsplatser är för alla. Det gör det enklare för byggutbildningar att rekrytera tjejer, det får fler att vilja bli en del av byggbranschen – och det är faktiskt absolut nödvändigt för samhället.

Forskning visar att alla enkönade branscher lider av utestängande kulturer. Snäva perspektiv, exkluderande jargong och fördomar får betydande kompetens att stötas bort. För oss i samhällsbyggnadssektorn är det ett problem som måste lösas snabbt. Om vi ska kunna bygga i den takt som krävs måste vi locka fler medarbetare som inte tillhör normen. Därför ser vi inget rimligt skäl att sikta lägre än på 50/50.

KAJSA HESSEL
Byggchefernas ordförande 

 

Denna debattartikel har tidigare publicerats i tidningen Byggvärlden. 

 

Följ oss på
sociala medier