För få kvinnor på byggutbildningar

Fler kvinnor behövs inom samhällsbyggnad. Samtidigt fortsätter Sveriges byggutbildningar att vara mansdominerade.
– Det här är fortfarande lite av ett machosamhälle, säger yrkesläraren Håkan Hermansson. Branschen vill få in fler tjejer, men det gäller att den tar emot dem bra också. 

År 2007 gjorde Statistiska Centralbyrån en kartläggning av könsstrukturen inom de fyra områdena bygg, elektro och data, fordon och farkost samt energi och vvs. Av totalt 436 000 utbildade personer var 97 procent män.

Fram till år 2030 beräknades andelen kvinnor ha stigit med en procent.

– Även om det har gått tio år sedan rapporten är den fortfarande relevant, säger Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel. Vår bransch har alltid varit manligt kodad. Därför måste vi bli bättre på att marknadsföra vad vi står för i dag. När unga kvinnor ska välja utbildning är det förödande för oss om de ser samhällsbyggnad som en plats för bara män.

 


Agnetha Fredriksson, enhetschef på Yrkeshögskolan Höga Kusten i Kramfors. 

 

På gymnasienivå är cirka 90 procent av eleverna på bygg- och anläggningsprogrammen män, enligt Skolverket. På VVS- och fastighetsprogrammen är 97 procent män.

Nobelgymnasiet i Karlstad är en spegling av statistiken. Varje år är cirka fem av 60 elever på bygg- och anläggningsprogrammet tjejer.

– Branschen i stort pratar mycket om det här numera, säger yrkesläraren Håkan Hermansson. Det är positivt, men det är fortfarande tufft för många tjejer. För några år sedan hade vi en elev som var jätteduktig, men hon klarade inte av språket ute i barackerna.

Hur arbetar ni med detta på skolan?

– Vi pratar mycket om värdegrunder, hur man ska bete sig och vara mot varandra. När utbildningen är slut ska de ju hem till folk och jobba. De kan inte bara vara bra hantverkare, de måste vara bra människor också. Förr var det en riktig machokultur, men jag tycker faktiskt att det har blivit mycket bättre.

På yrkeshögskolornas utbildningar inom samhällsbyggnad och byggteknik är drygt 75 procent av studenterna män, enligt Myndigheten för yrkeshögskolan. I genomsnitt har den siffran varit konstant i tio år.

– Det är lika svårt att rekrytera tjejer till de här utbildningarna i dag som det alltid har varit, säger Agnetha Fredriksson, enhetschef på Yrkeshögskolan Höga Kusten i Kramfors. Man kan alltid göra saker bättre, men vi vänder ut och in på oss för att hitta nya sätt att få hit fler. Om vi ska till en mässa vill vi gärna att en kvinnlig student följer med för att berätta om utbildningen.

Höga Kusten utbildar bland annat arbetsledare och mätningstekniker. Cirka 70–80 procent av de studerande är killar.

– I fjol hade vi en sittning om machokulturen inom byggbranschen, där företag och alla klasser var med och diskuterade. Vi märker att branschen generellt har jobbat mycket med det här och är väldigt öppen för att ta emot tjejer. Klimatet har förbättrats, säger Agnetha Fredriksson.

På högskolor och universitet är andelen kvinnor något högre. Börje Hellqvist är universitetsadjunkt på Högskolan i Borås, som bland annat har programmen Byggingenjör och Magisterutbildning i byggteknik. På dessa utbildningar är 60–75 procent män.

– Vi har nog ungefär samma fördelning som de flesta, säger han. Fördelningen har börjat jämnas ut, vi ser en långsam ökning av tjejer. Branschen håller på att förändras mycket, både i hur vi driver projekt och hur kulturen fungerar. Det känns som om vi är på rätt väg. Men siffrorna borde vara bättre.

En förändring är att fler kvinnliga studenter väljer inriktning mot produktion i stället för konstruktion.

– De som rekryterar flest tjejer till produktion är storföretagen, säger Börje Hellqvist. De har kommit längre i sina insikter om att blandade arbetsplatser berikar. Alla företag som har tagit emot kvinnliga nyutexaminerade byggingenjörer från oss är jättenöjda.

 

Dela:

Kommentarer

Laddar...