Annika Elias, ordförande för Ledarna, har utsetts till Årets förebild inom jämställdhet. Enligt jämställdhetsbyrån Klara K har hon gjort Ledarna till ”den mest progressiva av arbetsmarknadens parter”.
– Jag har skaffat mig en position där jag har möjlighet att påverka, säger hon. Jag vill naturligtvis att alla människor ska kunna agera utifrån sin kompetens och inte hållas tillbaka av fördomar.

Sedan 2015 har Klara K arrangerat en årlig gala med prisutdelningar. Syftet är att hylla personer som har visat mod, integritet och innovation, gjort sin röst hörd och tagit en risk för att skapa nytta utanför sig själv och sin organisation.

I november utsågs Ledarnas ordförande Annika Elias till Årets förebild.

– Ibland kan man känna att det blir lite inflation i priser, men jag måste säga att jag blev väldigt stolt, glad och smickrad. Det här är något som jag har arbetat med väldigt mycket under hela mitt yrkesliv. Jag tycker att jämställdhet är en viktig fråga. Därför är det roligt att bli uppmärksammad för det, säger Annika Elias.

Enligt juryn står Ledarnas ordförande för ett modernt ledarskap där det inte finns något utrymme för glastak, sexism eller oskäliga löneskillnader. ”Med stort mod och lika stor envishet står hon stark i alla debatter och driver utvecklingen av framtidens ledarskap”, säger motiveringen. ”Hon har en tydlig vision och i sin övertygelse är hon förändringen hon själv vill se. Det gör henne till pionjär och hennes organisation till den mest progressiva av arbetsmarknadens parter.”

– Jag tror att de avser att jag inte har låtit mig hindras av de strukturer som håller kvinnor tillbaka, säger Annika Elias. Jag var engagerad i de här frågorna redan på 1970-talet, då några av de stora jämställdhetsreformerna kom. Det var den tid då kvinnor började delta i yrkeslivet på ett mer påtagligt sätt och Sverige började skilja ut sig i Europa och världen. Sedan kom en backlash efter att många, inklusive jag själv, hade känt att ”nu är det fixat”. Vi underskattade styrkan i motkrafterna, både i normerna kring kön och i motståndet från män med makt. Nu finns en ny våg av feminism, som jag hoppas ska kunna undanröja ännu fler av hindren.

Vilka tips har du till ledare som vill skapa en mer jämställd arbetsplats?

– Det viktigaste är att rusta sig med kunskap. Att ta reda på hur man kan förstå bristande jämställdhet. Många säger nu, i #metoo-diskussionerna, att de inte har sett någonting, att allt har verkat okej. Sedan blir de förvånade när den upplevelsen inte har delats av alla. Jag tror att det handlar om kunskap, inte minst om vad som är chefens ansvar och vad lagen säger. Det kan vara skönt att luta sig mot det om frågan känns jobbig att ta tag i. Läs på diskrimineringslagen. Ta reda på vad som gäller och prata med medarbetarna. Om det finns ett problem, se då till att det kommer upp på agendan.

– Det finns också många bra tips hos Ledarna, både guider och poddar av olika slag. Och man kan alltid ringa oss och be om hjälp om man vill jobba med det här ämnet.

Fler kvinnor behövs inom samhällsbyggnad. Samtidigt fortsätter Sveriges byggutbildningar att vara mansdominerade.
– Det här är fortfarande lite av ett machosamhälle, säger yrkesläraren Håkan Hermansson. Branschen vill få in fler tjejer, men det gäller att den tar emot dem bra också. 

År 2007 gjorde Statistiska Centralbyrån en kartläggning av könsstrukturen inom de fyra områdena bygg, elektro och data, fordon och farkost samt energi och vvs. Av totalt 436 000 utbildade personer var 97 procent män.

Fram till år 2030 beräknades andelen kvinnor ha stigit med en procent.

– Även om det har gått tio år sedan rapporten är den fortfarande relevant, säger Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel. Vår bransch har alltid varit manligt kodad. Därför måste vi bli bättre på att marknadsföra vad vi står för i dag. När unga kvinnor ska välja utbildning är det förödande för oss om de ser samhällsbyggnad som en plats för bara män.

Agnetha Fredriksson, enhetschef på Yrkeshögskolan Höga Kusten i Kramfors. 

På gymnasienivå är cirka 90 procent av eleverna på bygg- och anläggningsprogrammen män, enligt Skolverket. På VVS- och fastighetsprogrammen är 97 procent män.

Nobelgymnasiet i Karlstad är en spegling av statistiken. Varje år är cirka fem av 60 elever på bygg- och anläggningsprogrammet tjejer.

– Branschen i stort pratar mycket om det här numera, säger yrkesläraren Håkan Hermansson. Det är positivt, men det är fortfarande tufft för många tjejer. För några år sedan hade vi en elev som var jätteduktig, men hon klarade inte av språket ute i barackerna.

Hur arbetar ni med detta på skolan?

– Vi pratar mycket om värdegrunder, hur man ska bete sig och vara mot varandra. När utbildningen är slut ska de ju hem till folk och jobba. De kan inte bara vara bra hantverkare, de måste vara bra människor också. Förr var det en riktig machokultur, men jag tycker faktiskt att det har blivit mycket bättre.

På yrkeshögskolornas utbildningar inom samhällsbyggnad och byggteknik är drygt 75 procent av studenterna män, enligt Myndigheten för yrkeshögskolan. I genomsnitt har den siffran varit konstant i tio år.

– Det är lika svårt att rekrytera tjejer till de här utbildningarna i dag som det alltid har varit, säger Agnetha Fredriksson, enhetschef på Yrkeshögskolan Höga Kusten i Kramfors. Man kan alltid göra saker bättre, men vi vänder ut och in på oss för att hitta nya sätt att få hit fler. Om vi ska till en mässa vill vi gärna att en kvinnlig student följer med för att berätta om utbildningen.

Höga Kusten utbildar bland annat arbetsledare och mätningstekniker. Cirka 70–80 procent av de studerande är killar.

– I fjol hade vi en sittning om machokulturen inom byggbranschen, där företag och alla klasser var med och diskuterade. Vi märker att branschen generellt har jobbat mycket med det här och är väldigt öppen för att ta emot tjejer. Klimatet har förbättrats, säger Agnetha Fredriksson.

På högskolor och universitet är andelen kvinnor något högre. Börje Hellqvist är universitetsadjunkt på Högskolan i Borås, som bland annat har programmen Byggingenjör och Magisterutbildning i byggteknik. På dessa utbildningar är 60–75 procent män.

– Vi har nog ungefär samma fördelning som de flesta, säger han. Fördelningen har börjat jämnas ut, vi ser en långsam ökning av tjejer. Branschen håller på att förändras mycket, både i hur vi driver projekt och hur kulturen fungerar. Det känns som om vi är på rätt väg. Men siffrorna borde vara bättre.

En förändring är att fler kvinnliga studenter väljer inriktning mot produktion i stället för konstruktion.

– De som rekryterar flest tjejer till produktion är storföretagen, säger Börje Hellqvist. De har kommit längre i sina insikter om att blandade arbetsplatser berikar. Alla företag som har tagit emot kvinnliga nyutexaminerade byggingenjörer från oss är jättenöjda.

Ett brev från Byggchefernas ordförande

Vilket datum är viktigast i december? Frågar du mina barn svarar de den 24 december. Själv är jag arbetsskadat fokuserad på en deadline strax därpå.

Den 29 december är sista datum för att nominera och motionera till Ledarnas kongress. Det kanske inte låter så roligt, men det är – faktiskt – otroligt viktigt.

Som medlem i Byggcheferna är du en del av Ledarna – Sveriges chefsorganisation. I maj 2018 är det dags för Ledarnas kongress, som äger rum vartannat år. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ.

Precis som Ledarnas övriga branschföreningar har vi nu chansen att påverka kongressen. Fram till den 29 december kan vi dels nominera kandidater till Ledarnas nya styrelse, dels skicka in motioner. Båda delarna är avgörande för våra möjligheter att driva igenom, och få gehör för, de frågor som rör vår bransch. Vilken makt har vi att förbättra någonting om våra röster inte är representerade?

Enda kravet för att bli nominerad till styrelsen är att man ska vara medlem i Ledarna. Kanske är du själv som klippt och skuren för uppdraget? Eller känner du någon som är det? I så fall kan du läsa mer på den här sidan om hur man nominerar.

Om du har en konkret fråga som du tycker att Ledarnas kongress bör ta upp kan du skriva en motion på denna sida. Du kan även kontakta någon av oss i styrelsen för att få vägledning. Från styrelsens sida motionerar vi bland annat om att Ledarna ska fortsätta hjälpa Sveriges chefer att motverka machokultur, mobbning, sexism och rasism.

Vi i Byggchefernas styrelse, som till vardags är chefer i olika delar av samhällsbyggnadssektorn, brukar se Byggcheferna och Ledarna som varje medlems egen personalavdelning. Tillsammans vill vi vara ett stöd i allt som rör ditt ledarskap. Därför är vi måna om att just dina åsikter, idéer och önskemål förs fram. Hoppas att du vill ta chansen!

Allt gott,

Kajsa Hessel
Byggchefernas ordförande