Inlägg under november 2017

Regeringens uppmaning en seger för Stoppa machokulturen

Den 30 november 2017 infann sig de tyngsta aktörerna inom samhällsbyggnad på Regeringskansliet. Detta på initiativ av bostadsminister Peter Eriksson, som mot bakgrund av #metoo och uppropet #sistaspikenikistan önskat ett gemensamt krafttag mot sexismen i byggbranschen. Mötet avslutades med att samtliga parter skrev under en gemensam avsiktsförklaring om att sätta stopp för kränkningar och övergrepp. Beslutet är en seger för det arbete som Byggcheferna och Byggnads inledde våren 2015 genom kampanjen Stoppa machokulturen. Avsiktsförklaringen innebär en bred, överbryggande uppslutning bakom kampanjens budskap, insatser och mål. ”När vi drog i gång Stoppa machokulturen fick vi mycket hård kritik”, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm. ”Det var svårt att få andra att lyssna när vi ville berätta hur det faktiskt såg ut. Men jag vill ge cred till alla som jobbat med frågan.” ”Hälften av våra kvinnliga medlemmar har upplevt sexuella trakasserier”, säger Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel. ”Vi har jobbat aktivt med det här problemet under en lång tid, men vi har fortfarande massor kvar att göra. Vi är väldigt glada över att bostadsministern har insett detta och uppmanat till en större kraftsamling.” Avsiktsförklaringen har undertecknats av företrädare från Byggcheferna, Byggherrarna, Byggnads, Installatörsföretagen, Ikano Bostad, JM AB, Kvinnors Byggforum, Maskinentreprenörerna, NCC Building, Peab AB, SABO, Sveriges Ingenjörer, Skanska Sverige AB, AB Svensk Byggtjänst, Sveriges Byggindustrier, Trä- och Möbelföretagen samt Veidekke Sverige AB. Samtliga lovar att ta sitt ansvar för att ingen människa utsätts för kränkningar eller övergrepp inom byggbranschen.   KONTAKT Kajsa Hessel (ordförande, Byggcheferna): 070-858 76 93 Johan Lindholm (ordförande, Byggnads): 070-306 65 40  

Byggcheferna och Byggnads: ”Läget är akut”

I en gemensam debattartikel i Aftonbladet skriver Byggcheferna och Byggnads om behovet av #metoo i byggbranschen. Här är texten i sin helhet:    Byggnads och Byggcheferna startade tillsammans kampanjen Stoppa machokulturen för tre år sedan. Den har gett resultat, men uppropet om övergrepp i byggbranschen bekräftar att vi har mycket kvar att göra. 4 500 kvinnor i byggbranschen ställer sig i dag bakom uppropet #sistaspikenikistan mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism. Vittnesmålen bakom uppropen är förfärliga. Precis som alla de som skrivit under uppropet tycker vi i fackförbundet Byggnads och branschföreningen Byggcheferna att det är dags att en gång för alla göra upp med den förlegade och oacceptabla kultur som finns i branschen.  Byggbranschen är en extremt mansdominerad bransch med bara cirka 8 procent kvinnor.  Vinsterna av att ha fler kvinnor i byggbranschen är många. Om vi ska klara av att bygga alla de bostäder och den infrastruktur som Sverige behöver måste vi bli fler och vi behöver de bästa. Då kan vi inte bara attrahera människor inom ena halvan av befolkningen, inte heller skrämma bort kompetent arbetskraft med en förlegad attityd. Även många män har vittnat om att de känner en lättnad över att dessa frågor lyfts och diskuteras. De far också illa av machokulturen. Genom att nonchalera detta tar arbetsgivarna alltså en stor risk med sina anställda, kvinnor såväl som män. Här har Byggnads som fackförbund och Byggcheferna som branschförening ett gemensamt ansvar och en viktig roll. Och vi gör redan mycket.  Med vår gemensamma kampanj Stoppa machokulturen jobbar vi med att se över jargongen på arbetsplatserna. I byggbodarna pratar vi med varandra om vilket språkbruk som är okej. Vi har också skapat ett spel där man utifrån citat som sagts på byggena får ge varandra gult eller rött kort. Spelet löser givetvis inte hela problemet, men många som använt det tycker att det blir lättare att säga ifrån nästa gång de hör någon säga något olämpligt till en kollega. Vi arbetar också på olika sätt för att generellt höja kompetensen kring jämställdhet, likabehandling och psykosocial hälsa i våra respektive organisationer. Vi gör också allt för att lyfta fram våra kvinnliga medlemmar i vår kommunikation, för att skapa förebilder för morgondagens byggbransch. Tillsammans med arbetsgivarna påverkar vi också yrkesutbildningarna. Både lärare och föräldrar måste ta sitt ansvar. Sist men inte minst är vi ständigt en blåslampa på arbetsgivarna att se till att arbetsvillkoren på våra byggen är så jämställda och rättvisa det bara går. Men som vi sett i dagens upprop är problemet akut. Vi tycker att #metoo behövs i byggbranschen, både bland hantverkare och tjänstemän. Vi tolererar inte att kvinnor kränks. Ingen ska känna oro över att bli sexualiserad på sitt jobb. Alla ska ha en arbetsmiljö där det inte finns någon plats för övergrepp. Om det ändå sker övergrepp och trakasserier ska den drabbade få fullt stöd från sin arbetsgivare. Det finns skyldigheter utifrån både diskrimineringslagstiftningen och föreskrifterna mot kränkande särbehandling. Och för tydlighetens skull – det är omgivningen på plats som många gånger behöver hjälp med att hitta lösningar på situationen. Byggföretagen måste ta detta på allvar och se det som en självklarhet. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att ta machokulturen på allvar och se till att deras anställda mår bra på jobbet. Vi är alla skyldiga att motverka en tystnadskultur där brott viftas bort som skämt. KAJSA HESSEL Ordförande, ByggchefernaJOHAN LINDHOLM Ordförande, Byggnads

Hur många mobbas inom samhällsbyggnad?

Varje vecka tar två personer livet av sig på grund av mobbning på jobbet. Byggchefernas avdelning Väst vill att problemet ska tas på större allvar i samhällsbyggnadssektorn. – Om man tittar på vad som skördar flest offer i samhället hör mobbning till det värsta som finns, säger avdelningsledamoten Egon Waldemarsson. Mobbningen i byggbranschen borde kartläggas och synliggöras, anser Byggchefernas avdelning Väst. På stämman i september framfördes tre yrkanden i frågan. Initiativet togs av Egon Waldemarsson, planerare på Peab i Göteborg och tidigare styrelseledamot i Byggcheferna. – Det finns statistik som är fruktansvärd, säger han. Ungefär 100 personer per år tar livet av sig på grund av mobbning på jobbet. En siffra pekar på 300 fall, men i vissa av dem kan andra orsaker vara inblandade. I 100 fall är man helt säker på att självmordet är direkt relaterat till mobbning på arbetsplatsen. Det är dubbelt så många än antalet personer som dör i arbetsplatsolyckor.     Siffrorna kommer från Statens offentliga utredningar. Hur stor andel som har koppling till samhällsbyggnadssektorn är inte klarlagt, men som facklig företrädare kommer Egon Waldemarsson ofta i kontakt med kränkande särbehandling. – Mobbning är en liten bild av människans ondska, kan jag tycka. Om man ser till mobbningsoffrets upplevelse kan det faktiskt jämföras med tortyr. Att det blir så här, det kanske beror på att vi är otrygga? Jag tror att det är viktigt att alla vet vad mobbning faktiskt är. Man behöver berätta om och tydliggöra det. Byggchefernas och Byggnads kampanj Prata så alla kan lyssna, som är en del av Stoppa machokulturen, berör en del av problemet. – Inledningsvis kan en machokultur bidra till att man hänger på i en jargong, säger Egon Waldemarsson. Så länge alla tar det på rätt sätt kan det vara stimulerande att slänga käft, men alltför många gånger har jag sett att det drabbar personer som inte är med på samma villkor. Vilken sorts mobbning är vanligast? – På tjänstemannasidan är det nog att man blir utelämnad från möten eller att folk pratar om personer som inte finns i rummet. Man kan prata gott om andra inför andra, men man ska tillrättavisa personer enskilt. Det är en gammal regel som har tappats bort lite. Det kan skapa en farlig grogrund för mobbning. Hur stort är problemet i byggbranschen? – När vi är i högkonjunktur kan det vara svårt att hitta pågående mobbning. Personer som blir utsatta byter bara jobb. Det är mer påtagligt på landsbygden, där folk ofta är mer beroende av sina arbetsplatser. I storstäderna är det enklare att flytta på sig om man inte blir rätt behandlad. Det är ett vanligt sätt att lösa det på, men det är inte hållbart. Vad kan man göra som chef? – Koppla in företagshälsovården. Lösningen finns i att ha samtal, men det viktiga är tekniken i de samtalen. I dag är det alldeles för vanligt att företag köper ut folk som har drabbats. Ofta handlar det om väldigt duktiga människor. Där kan man fundera på varför det är de som utsätts för mobbning. Kanske för att andra ser hot i dem? I flera ärenden har jag sett att medarbetare med hög kompetens har fått sluta. Det är förödande för företagen.    

Expertens svar på Stoppa machokulturens test

Har du gjort Stoppa machokulturens nya test? Blev du ombedd att fundera lite till? Ledarskapsutvecklaren Ellen Landberg reder ut vad som är rätt och fel svar. Som chef är du skyldig att följa diskrimineringslagen. Att det inom samhällsbyggnad finns arbetsgivare som bryter mot den – dagligen – får oss att skämmas. På Stoppa machokulturens sajt finns ett test med sju frågor om vanliga diskrimineringsärenden. Vad är okej för en arbetsgivare att göra? Så här svarar Ellen Landberg, ledarskapsutvecklare inom jämställdhet och mångfald på Ledarna.     Borde byggföretag med pressade tidplaner ha rätt att neka föräldraledighet?  – Nej. Alla föräldrar har lagstadgad rätt till föräldraledighet. Det är så viktigt att företagets kortsiktiga behov alltid måste stå åt sidan. Alla ska ha samma möjlighet att kombinera privatliv med arbetsliv. I dag tar kvinnor ut mycket mer föräldraledighet än män. Det drabbar båda könen. Med tanke på kompetensbristen borde samhällsbyggnadssektorn verkligen vara mån om att försöka attrahera kompetens. Som arbetsgivare får man inte neka föräldraledighet, men om man har en kultur som inte uppmuntrar till, eller rentav motarbetar, att alla ska ta ut sin föräldraledighet, då är det svårt att skapa ett starkt varumärke.   Borde det vara lagligt att tacka nej till en arbetssökande för att han eller hon har bott i Sverige för kort tid?  – Nej. Här finns risk för diskriminering utifrån etnisk härkomst. När det gäller språkkunskapen, som ofta kommer upp i rekryteringssammanhang, visar forskning att det finns väldigt få yrken där det är nödvändigt att kunna perfekt svenska. Det är vanligt att det kravet ställs, trots att det inte är relaterat till förmågan att klara av uppdraget. Det är även så att mångfald bidrar till innovation, kreativitet och nya sätt att lösa problem. Vi kommer från olika håll och ser på utveckling och problemlösning på olika sätt. Blandade grupper ger bättre resultat.   Är det mest rättvist att låta bli att anställa personer som skulle må dåligt av jargongen på bygget?  – Nej. Finns över huvud taget någon anledning till att någon ska behöva stå ut med en dålig jargong på sin arbetsplats? Alla typer av exkluderande beteende, som till exempel en viss jargong, är dåligt för arbetsmiljön. Det ökar risken för både trakasserier och diskriminering. I alla de här frågorna kan man tänka på varumärke och samhällsnytta. Vilken sorts organisation vill man vara? Vill man stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter? I så fall måste man jobba för det.   Skulle ditt företag kunna tjäna på att rekrytera fler kvinnor tack vare deras lägre medellön?  – Nej. Enligt lag är det förbjudet att sätta lön utifrån kön. Det får man över huvud taget inte göra. Om man vill attrahera och behålla medarbetare är det grundläggande att alla får lön efter prestation och att det inte skiljer sig beroende på kön. Man kan inte locka de bästa om man har en skev lönesättning. Jämställda och jämlika löner är en viktig del av arbetet för allas lika rättigheter.   Måste killar som vill vara pappalediga acceptera att byggbranschen inte är gjord för sådan frånvaro?  – Nej. Vilken bransch är gjord för frånvaro? Finns någon bransch som passar bättre för personal som ska vara borta i ett år? Det gör det inte, naturligtvis. Man har en lagstadgad rätt att vara föräldraledig. Vill man locka personer till sitt företag ska man jobba för att alla ska kunna vara föräldralediga och inte tvärtom. Det är en juridisk fråga, men det är också en kulturfråga. Inkluderande och jämställda arbetsplatser ökar sin effektivitet och ger en bättre arbetsmiljö.   Är tidsbrist en giltig orsak att anställa män i stället för kvinnor?  – Nej. Lagen tar ingen som helst hänsyn till om du har tidsbrist. Arbetsgivaren har en skyldighet att följa den del av diskrimineringslagen som kallas Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Det betyder att man kanske behöver se över sina rekryteringsprocesser, som ofta avgörs av i vilka nätverk man söker och hur man formulerar sig. Företagen ska främja en jämn könsfördelning, så det här är bara att göra.   Borde personer som inte är heterosexuella hålla sin läggning hemlig på bygget? – Nej. Om en person väljer att komma ut med sin sexuella läggning ska den inte diskrimineras. Har man en trygg och inkluderande organisation med bra arbetsmiljö, där medarbetarna upplever trygghet, tillit och respekt, kommer en massa positiva saker på köpet. Motsatsen innebär exkludering, vilket resulterar i psykisk ohälsa, vilket ökar risken för trakasserier och diskriminering, vilket motverkar allt det som organisationer ofta strävar mot, nämligen att man ska ha en så god och trygg arbetsmiljö att alla kan prestera så bra som möjligt och fokusera på sina uppgifter. Det är en jätteviktig del, att jobba med kulturen och se till att alla kan vara sig själva.  

Ska vi ta en lunch och snacka jämställdhet?

Byggcheferna bjuder in till en lunchträff om vad jämställdhet ska vara bra för. Den 4 december är både medlemmar och övriga chefer inom samhällsbyggnad välkomna till Ledarnas kontor i Stockholm. Fastighetsbranschen har på några år gått från mansdominans till att vara ledande inom jämställdhet. Hur kan övriga delar av samhällsbyggnadssektorn bli lika bra? Att en ökad andel kvinnor är en affärsstrategisk fördel, baserat på forskning och statistik, förklaras av Tove Dahlgren, utbildningschef på stiftelsen Allbright. Seminariet är gratis och pågår klockan 11.00–14.00. Anmälan krävs, eftersom vi vill bjuda alla deltagare på lunch. Varmt välkommen att anmäla dig!   LUNCHTRÄFF OM JÄMSTÄLLDHET Plats: Ledarna (Sankt Eriksgatan 26), Stockholm Tid: 11.00–14.00 Anmälan: Kostnadsfri. Lunch ingår. Klicka här för att anmäla dig.   Om Tove Dahlgren Utbildningschef på Allbright, aföreläsare och utbildare i frågor om praktiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Tove är utbildad statsvetare med inriktning mot internationella relationer och genusvetenskap. Hon är specialiserad inom jämställdhetsintegrering och har i flera år arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor inom den ideella sektorn. Tove har medverkat i följande sammanhang: Krönikör i Expressen Expert i TV4:s morgonsoffa Ordförande för UN Women Stockholm Projektledare Allbrightdagen 2015, 2016 Om Allbright Allbright är en stiftelse som arbetar för ett jämställt och meritokratiskt näringsliv. Den eftersträvar ett näringsliv där karriärvägarna är lika oavsett kön. Allbright genomför intervjuer, samlar fakta, kartlägger, tar fram rapporter och erbjuder konkreta verktyg för förändring. Stiftelsen föreläser och utbildar för att inspirera anställda, företagsledare och ägare att gå från ord till handling och skapa ett mer hållbart näringsliv.