Inlägg under oktober 2017

Brott mot diskrimineringslagen ska straffa sig

Att ditt företag ska behandla alla rättvist är lagstadgat. Om någon utsätts för diskriminering kan det bli lika kostsamt som pinsamt. – Varje enskild arbetsgivare har alltid ett stort ansvar, säger advokaten Liselott Fröstad. Syftet med diskrimineringslagen är att främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är varje arbetsgivares skyldighet att dessa krav uppfylls. Personer som blivit diskriminerade har enligt lagen rätt till ersättning. – Diskrimineringsersättningen består av både en reparativ och en preventiv del, säger advokaten Liselott Fröstad. Det betyder att det inte räcker med att kompensera arbetstagaren för kränkningen, utan beloppet ska även ge en viss avskräckande effekt. Det största beloppet som jag känner till har Attunda tingsrätt dömt ut. En civilekonom som hade diskriminerats på grund av Aspergers syndrom dömdes till att få totalt 175 000 kronor i ersättning.     Liselott Fröstad är delägare av advokatbyrån AG Advokat och har suttit i juryn för Årets byggchef. Hon konstaterar att det inte spelar någon roll om lagbrottet sker medvetet eller oavsiktligt. – En arbetsgivare måste känna till sina skyldigheter, säger hon. I fråga om till exempel bristande tillgänglighet måste arbetsgivaren se till att verksamheten ska vara tillgänglig även för en person med funktionsnedsättning. Även oavsiktliga förfaranden kan alltså vara diskriminerande. Det är effekten av beteendet som är avgörande. Vad ska man göra om man blivit diskriminerad? – Min rekommendation är att vända sig till facket. Enligt lagen har facket rätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Om facket inte vill företräda en kan man i stället bland annat göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det kan vara svårt att bevisa att man har utsatts för diskriminering, samtidigt som juridiska processer är kostsamma. Hur ska man tänka kring det?  – Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som ska underlätta processen för den som upplever sig ha blivit diskriminerad. Det räcker att påvisa omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har förekommit. Sedan är det upp till svaranden, ofta arbetsgivaren, att bevisa motsatsen för att inte bli fälld. Vilken sorts diskriminering är vanligast inom byggföretag? – Generellt har byggbranschen förknippats med en osund machokultur, så det ligger närmast till hands att det är könsdiskriminering. Men även om våra byggen fortfarande har ojämn könsfördelning är det lite missvisande, tycker jag. Många företag jobbar väldigt aktivt med diskrimineringsfrågor. Acceptansen och mångfalden har utvecklats åt rätt håll. Samtidigt är det farligt att blunda för de problem som finns. Vi får inte sluta med det aktiva arbetet.   Har du upplevt dig bli diskriminerad? Som medlem i Byggcheferna kan du få stöd från Ledarna. Kontakta förbundets chefsrådgivare på 020-987 11 11.   

Styrelsen: #metoo behövs i byggbranschen  

Varför har byggbranschen förskonats från #metoo-skandaler? Vi önskar att det kunde bero på att det faktiskt inte finns några. Som chefer måste vi berätta att det finns alldeles för många. Under hashtaggen #metoo berättar kvinnor om sexuella trakasserier. Under #ihave bekänner män hur de själva gått över gränsen. I många fall handlar det om kränkningar som har skett på svenska arbetsplatser. Detta ger företag i samhällsbyggnadssektorn skäl att känna oro. På våra byggen är 99 procent av hantverkarna män. I ledningsposition är bara tio procent kvinnor. Att vår bransch präglas av machokultur är en uppfattning som ofta stämmer. Hur många #metoo-historier lär inte finnas bland oss? Hur många skandaler pyr? Hur många anmälningar om brott riskerar vi att drabbas av? Som branschförening hoppas vi att allt ska komma fram. I den arbetsmiljö som vi vill erbjuda finns ingen plats för övergrepp. Om det ändå sker ska den drabbade få fullt stöd från sin arbetsgivare. Enligt en undersökning har 50 procent av våra kvinnliga medlemmar upplevt sexuella trakasserier. Det är ofattbara siffror. När vi fick höra dem beslutade vi att inleda en bred, fokuserad och långvarig satsning på jämställdhet – något som sedan 2015 har märkts genom kampanjen Stoppa machokulturen. Under arbetet har vi tagit del av chockerande berättelser från våra arbetsplatser, skapat utbildningsverktyg för ökad kunskap och uppmanat alla arbetsgivare att jobba aktivt för en jämställd arbetsmiljö. Förhoppningsvis kan #metoo bidra till att kolleger som blir utsatta vågar berätta vad som hänt. Att deras företag tar det på allvar ska vara en absolut självklarhet. Vi är skyldiga att motverka en tystnadskultur där brott viftas bort som skämt. Vi hoppas samtidigt att #ihave ska få män i byggbranschen att rannsaka sig själva. Hur har du som individ bidragit till problemet? Har du skrattat med åt unkna anspelningar? Har du hört sexistiska kommentarer och låtit bli att säga ifrån? Vi begär inga bekännelser, men vi kräver att varje man, varje dag, är medveten om sin makt. I trakasserier av en minoritet är det majoritetens ansvar att sätta stopp. Att inte ta det ansvaret innebär att man är medskyldig. Med den här texten vill vi inte dra fokus från de kvinnor som delar med sig av personliga trauman. Vi vill bara göra klart att #metoo behövs i byggbranschen, både bland hantverkare och tjänstemän. Vi ska inte tolerera att kvinnor kränks. Ingen ska känna oro över att bli sexualiserad på sitt jobb. Att vi driver Stoppa machokulturen, i samarbete med Byggnads, beror på att vi anser att problemet är akut. Som chefer i Sveriges manligaste bransch är det vår plikt att ge män och kvinnor samma möjligheter att känna sig trygga på jobbet.   BYGGCHEFERNAS STYRELSE Kajsa Hessel (vd, Projektgaranti) Peter Sjöquist (drifttekniker, Västerbottens läns landsting) Nancy Lawoko (projektledare, Structor) Jeanet Corvinius (arbetschef, Peab) Anders Hinn (affärschef, Wästbygg) Katarina Lindh (fastighetschef, Varbergs kommun) Anders Holmgren (entreprenadingenjör, Effektiv Bygg) Yvonne Stenman (inköpare, Skanska) Marcus Malmström (vd, Climat80 Entreprenad) Pär Rask (entreprenadingenjör, Peab) Alf Svensson (fastighetschef, Sölvesborgs kommun) Lars Tengvall (projektchef, NCC)   

Stiftelse för mångfald i Lars Bergqvists anda

Byggchefernas förra ordförande Lars Bergqvist hedras med en stiftelse. Varje år kommer 60 000 kronor att delas ut till medlemmar i föreningen. – Det är ett sätt att förvalta hans arbete för mångfald och jämställdhet, säger styrelseledamoten Lars Tengvall. På Byggchefernas stämma i september avgick Lars Bergqvist som föreningens ordförande. Under sina nästan 30 år på posten satte han stort avtryck i byggbranschen. Som initiativtagare till kampanjen Stoppa machokulturen har han bidragit till att jämställdhet och mångfald i dag är högaktuella frågor. För att uppmärksamma hans insatser har Byggcheferna startat en stiftelse i hans namn. Det offentliggjordes i samband med föreningens stämma i september, då han även utsågs till hedersordförande. – En helt otrolig ära, säger Lars Bergqvist. Jag är naturligtvis jättestolt, men framför allt känns det fantastiskt att de här frågorna fortsätter att vara centrala för Byggcheferna. Nu hoppas jag att det får många bra initiativ och individer att bli framlyfta. Syftet med stiftelsen är att stödja och utveckla medlemmar i Byggcheferna, med målet att öka jämställdheten och mångfalden inom byggsektorn. – Lars Bergqvist har gjort Byggcheferna till en viktig part i byggbranschen, säger Lars Tengvall. Mycket av det vi gjort har blivit väldigt uppmärksammat. Det senaste exemplet är Stoppa machokulturen, men vi har jobbat mycket med mångfald och jämställdhet överlag. Vi var de första som tog upp frågan om nollvision för dödsolyckor i byggbranschen och har även haft en kampanj om visselblåsare. Vi vet att båda dessa ämnen har en stark koppling till machokulturen. Lars har varit väldigt drivande där. Stiftelsen har fått 100 000 kronor i grundkapital av Ledarna. Under kommande tio år ska Byggcheferna tillföra en miljon. Varje år kommer totalt 60 000 kronor att delas ut till en eller flera personer. – Det är bara medlemmar inom Byggcheferna som kan söka pengar, säger Lars Tengvall. Det är ingen allmän stiftelse. Kriterierna är att man ska främja, ha utbildning eller vilja utbilda sig inom mångfald och jämställdhet. Första utdelningen kommer att ske under 2018 eller 2019. Ansökningsperioden kungörs i medlemstidningar och sociala medier.  

Nästan 17 000 skäl att vara stolt

En krönika av Byggchefernas ordförande För några år sedan såg jag tre goda skäl att jobba i byggbranschen. Så är det inte längre. Nu ser jag 16 643. Den 29 september 2017 utsågs jag till ordförande för Byggcheferna. Efter närmare 30 år på posten hade Lars Bergqvist valt att avgå. På föreningens stämma, där ombud från hela landet samlats, blev valberedningens förslag på ny styrelse gillat. För Byggcheferna innebar det att vi blev en legendarisk profil fattigare. För mig innebär det en makalös ära, ett jättelikt ansvar, lätt prestationsångest och väldigt mycket glädje. För dig som medlem kommer det att innebära en risk att du blir trött på mig. Jag kommer nämligen att vilja tjata om att du är viktig. På riktigt. Byggsektorn är inte som alla andra branscher. Den omsätter cirka 200 miljarder kronor, en siffra som förväntas öka ytterligare, och den är en förutsättning för hela vår tillvaro. Det är vi som ser till att folk får tak över huvudet. Utan oss skulle våra barn inte kunna gå i dugliga skolor, vi skulle inte ha säkra vårdinrättningar, vi skulle inte ha några industrilokaler eller kontor att jobba i. Det är absolut nödvändigt att byggbranschen fungerar. Det är därför lika nödvändigt att den har personal som mår bra. Som byggchefer leder vi och organiserar byggprojekt, utvecklar fastigheter och sliter för att få framdrift i projekten. Vi har dessutom en ständig tids- och resursbrist att hantera. Att många av oss klappar ihop av utmattning är begripligt, men inte acceptabelt. Byggcheferna är den förening som tar vår arbetsmiljö på allvar. När jag 2014 erbjöds jobbet som vd för Projektgaranti fanns tre saker som lockade mig till byggbranschen. En var att medarbetarna på företaget var fantastiska människor. En annan var tempot och projektformatet, känslan av att saker ständigt blev gjorda. En tredje var just att branschens frågor är viktiga för samhället, vilket gör byggsektorn till en meningsfull plats att vara på. Sedan dess har jag upptäckt många fler saker att uppskatta, men också insett vilka utmaningar vi har. Bristande jämställdhet, rå jargong, säkerhetsrisker och kompetensbrist gör att många byggchefer har det kämpigt. Samtidigt får det många högkompetenta människor att välja jobb i andra branscher. Vid månadsskiftet var vi totalt 16 643 medlemmar i Byggcheferna. Var och en är ett skäl för mig att vara stolt, jobba hårt och sträva framåt. Vi delar svårigheter och möjligheter, förutsättningar och arbetssituationer. Det är ingen tvekan om att vi kan göra både varandra och branschen bättre, om vi hjälps åt och ser till att våra röster blir hörda. Jag hoppas att du vill vara med! (Nämnde jag att du är viktig?) KAJSA HESSEL Ordförande, Byggcheferna   Nyfiken på övriga styrelsen? Läs mer om dem här. 

Årets Isabellestipendiat vill att cheferna tar ansvar

Elektrikern Karolina Dahl är årets vinnare av Isabellestipendiet. Hon ser utmärkelsen som en chans att ta ställning mot machokulturen. – Diskriminering är ett lagbrott och det måste cheferna bli bättre på att inse, säger hon. Isabellestipendiet riktar sig till kvinnliga hantverkare i byggbranschen. Det är instiftat av Isabelle McAllister, består av 20 000 kronor och delas ut tillsammans med Rättviseförmedlingen. Den 12 oktober utsågs Karolina Dahl till den sjunde stipendiaten. Hon är elektriker på Caverion och får priset för att hon, enligt juryns motivering, ”inte bara utför sitt arbete med bravur, utan också tar sitt medmänskliga ansvar för ett hållbart samhälle där inkludering och tolerans är avgörande byggstenar”. – Bortser man från prispengarna är det kul att få femton minuter av fame och en möjlighet att säga vad man tycker, säger hon. Byggbranschen kan bli mycket bättre, den har samma attityder i dag som för 30–40 år sedan. Det är egentligen inte så konstigt, för vi är fortfarande bara en procent kvinnor bland hantverkarna. När man har en väldigt homogen grupp blir det en viss kultur. Jag behandlas annorlunda än killar, även om alla inte menar något illa med det. Den känslan undkommer man aldrig.     Karolina Dahl blev i somras uppmärksammad för ett inlägg hon publicerat på Facebook. Vid ett foto av klottret på hennes arbetsplats skrev hon att hon var trött på att se sitt namn bredvid ordet ”knarkluder”. – Det var ett rent känsloinlägg, säger hon. Jag blev skitförbannad, ville säga något och lade upp det på internet. Sedan spreds det och togs upp i andra medier. Jag hade inte räknat med att det skulle bli så stort, men det var bra. Jag fick till 99 procent positiva reaktioner. Företagsledningen, som jag kritiserade, var väldigt positivt inställd och tyckte att jag gjorde en bra sak. – De uppe i ledningen som sitter i fina kontor vet inte alltid hur illa det kan vara ute på byggena. Det där gav en insyn i vår värld. Jag tror att det blev en ögonöppnare, att så här kan vi inte ha det. Vad tänker våra kunder om vårt företag om vi tillåter sådant? Bolaget har gjort väldigt bra ifrån sig och arbetar nu internt med de här frågorna. Vad kan man som chef göra för att förbättra kulturen? – Man kan vara den första att ta steget och utbilda sig inom genus, till exempel, eller lära sig vad som räknas som diskriminering och trakasserier. Man kan skaffa en gedigen kunskap, som man kan förmedla till sina projektledare, som i sin tur kan förmedla den till montörerna, så att den når hela vägen ned. – Framför allt kan man som chef säga att på det här företaget beter vi oss på ett visst sätt. Diskriminering är ett lagbrott och det måste cheferna bli bättre på att inse. Det står i lagen att det är förbjudet. Chefen har en chans att utöva sin auktoritet och säga att om det här sker, då har vi faktiskt rätt att sparka folk. Om jag kan säga att min arbetsgivare gör sitt bästa för att alla ska må bra på jobbet, då vill jag också göra mitt bästa och leva upp till det förtroendet. Med en chef som inte sköter sig kommer inte arbetarna att sköta sig heller.  

Det är något som felar i kulturen

90 procent av Sveriges börsbolag har en mansdominerad ledning. I fastighetsbranschen är siffran ännu högre. – Det är synd att man inte tar vara på den kompetens som finns, säger Katarina Lindh, styrelsemedlem i Byggcheferna och Ledarna. I stiftelsen Allbrights rapport Vd-kvinnor väljer jämställdhet uppges vart fjärde bolag på Stockholmsbörsen ha en ledningsgrupp utan kvinnor. Nio av tio har en mansdominerad ledning. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt har näringslivet 22 år kvar till en jämn könsfördelning. – När man pratar om den här frågan är alla för att fler kvinnor ska in och att jämställdhet är det bästa för verksamheten, säger Katarina Lindh från Ledarnas styrelse. Men ändå händer ingenting. Då är det något som felar i rekryteringsfasen och i kulturen. Det är vanligt att säga att ”vi har inga kompetenta kvinnor som söker”, men varför är det så? Vad är det för klimat och kultur man erbjuder? Det är frågor man behöver ställa sig.     Katarina Lindh utsågs i september till ny styrelsemedlem i Byggcheferna. Hon ingår även i Ledarnas styrelse och arbetar till vardags som fastighetschef i Varbergs kommun. Hon upplever att hennes bransch har extremt få kvinnor i ledningsposition. – Om man tittar på fastighetschefer i offentliga sektorn har jag inte många kvinnliga kolleger på min nivå. Chefens chef är alltid en man, brukar Ledarna säga. Det stämmer i alla led. Man märker också att i företag där kvinnor har ledande positioner, både i styrelser och operativa vd-roller, får bolaget ofta bättre resultat. I rapporten uppmanar Allbrights vd Amanda Lundeteg till bojkott av bolag som inte är jämställda. Katarina Lindh anser att kvotering är en nödvändig åtgärd. – Det är lätt att göra som man alltid har gjort, säger hon. Man använder den rekryteringsbas som finns. Då kan det vara svårt att släppa in något nytt och välja någon som tänker annorlunda. Men om vi nu är 50 procent kvinnor i världen borde vi få komma till tals och ge goda idéer i alla forum. Det är synd att man inte tar vara på den kompetens som finns. – För ett par år sedan trodde jag inte att man skulle behöva lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser, men utvecklingen går snarare bakåt. Om systemet inte kan lösa det här av egen kraft, då måste man gå in med de medel och verktyg som finns. Det kan inte vara så att vi hela tiden ska bli åsidosatta och bortplockade, utan att riktigt förstå varför.  

Här är Byggchefernas nya styrelse

På Byggchefernas stämma 2017 valdes en ny styrelse för kommande fyraårsperiod. Här är samtliga ledamöter som ska föra Byggchefernas talan 2017–2021. Vill du komma i kontakt med någon i styrelsen? Hör av dig till byggcheferna@ledarna.se.      KAJSA HESSEL Ordförande (nyval) Arbetsplats: Projektgaranti Hemort: Stockholm Avdelning: Öst   PETER SJÖQUIST Kassör (nyval) Arbetsplats: Västerbottens läns landsting Hemort: Umeå Avdelning: Norra Norrland   JEANET CORVINIUS Ledamot (omval) Arbetsplats: Peab Hemort: Huddinge Avdelning: Öst   LARS TENGVALL Ledamot (omval) Arbetsplats: NCC Hemort: Limhamn Avdelning: Skåne/Blekinge     ANDERS HINN Ledamot (omval) Arbetsplats: Wästbygg Hemort: Furulund Avdelning: Skåne/Blekinge   ANDERS HOLMGREN Ledamot (nyval) Arbetsplats: Effektiv Bygg Hemort: Göteborg Avdelning: Väst     NANCY LAWOKO Ledamot (nyval) Arbetsplats: Structor Projektpartner Hemort: Stockholm Avdelning: Öst   KATARINA LINDH Ledamot (nyval) Arbetsplats: Varbergs kommun Hemort: Varberg Avdelning: Småland/Halland   PÄR RASK Ledamot (omval) Arbetsplats: Peab Hemort: Mölnlycke Avdelning: Väst   MARCUS MALMSTRÖM Ledamot (nyval) Arbetsplats: Climat 80 Entreprenad Hemort: Eslöv Avdelning: Skåne/Blekinge     YVONNE STENMAN Ledamot (omval) Arbetsplats: Skanska Hemort: Stenhamra Avdelning: Öst   ALF SVENSSON Ledamot (omval) Arbetsplats: Sölvesborgs kommun Hemort: Sölvesborg Avdelning: Skåne/Blekinge   BJÖRN LEWANDER Revisor (nyval) Arbetsplats: Cramo Hemort: Södertälje Avdelning: Öst   TONY SERENBAN Revisor (nyval) Arbetsplats: Caverion Hemort: Torslanda Avdelning: Väst   SUPPLEANTER: MALIN BERGLIND Arbetsplats: NCC Hemort: Kristinehamn Avdelning: Mellan HAMPUS BYLÉN Arbetsplats: NCC Hemort: Kvicksund Avdelning: Mellan ANDERS LARSSON Arbetsplats: Pålssons Bygg Hemort: Jönköping Avdelning: Småland/Halland EMESE NÉMETHI Arbetsplats: NCC Hemort: Malmö Avdelning: Syd OLA ÅGREN Arbetsplats: Hifab Hemort: Lidingö Avdelning: Öst CHRISTINA ANDERSSON Arbetsplats: Wästbygg Hemort: Varberg Avdelning: Småland/Halland  JONAS NYQVIST Arbetsplats: Thomas Betong Hemort: Lidingö Avdelning: Öst