Att ditt företag ska behandla alla rättvist är lagstadgat.
Om någon utsätts för diskriminering kan det bli lika kostsamt som pinsamt.
– Varje enskild arbetsgivare har alltid ett stort ansvar, säger advokaten Liselott Fröstad.

Syftet med diskrimineringslagen är att främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Det är varje arbetsgivares skyldighet att dessa krav uppfylls. Personer som blivit diskriminerade har enligt lagen rätt till ersättning.

– Diskrimineringsersättningen består av både en reparativ och en preventiv del, säger advokaten Liselott Fröstad. Det betyder att det inte räcker med att kompensera arbetstagaren för kränkningen, utan beloppet ska även ge en viss avskräckande effekt. Det största beloppet som jag känner till har Attunda tingsrätt dömt ut. En civilekonom som hade diskriminerats på grund av Aspergers syndrom dömdes till att få totalt 175 000 kronor i ersättning.

Liselott Fröstad är delägare av advokatbyrån AG Advokat och har suttit i juryn för Årets byggchef. Hon konstaterar att det inte spelar någon roll om lagbrottet sker medvetet eller oavsiktligt.

– En arbetsgivare måste känna till sina skyldigheter, säger hon. I fråga om till exempel bristande tillgänglighet måste arbetsgivaren se till att verksamheten ska vara tillgänglig även för en person med funktionsnedsättning. Även oavsiktliga förfaranden kan alltså vara diskriminerande. Det är effekten av beteendet som är avgörande.

Vad ska man göra om man blivit diskriminerad?

– Min rekommendation är att vända sig till facket. Enligt lagen har facket rätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Om facket inte vill företräda en kan man i stället bland annat göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Det kan vara svårt att bevisa att man har utsatts för diskriminering, samtidigt som juridiska processer är kostsamma. Hur ska man tänka kring det? 

– Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som ska underlätta processen för den som upplever sig ha blivit diskriminerad. Det räcker att påvisa omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har förekommit. Sedan är det upp till svaranden, ofta arbetsgivaren, att bevisa motsatsen för att inte bli fälld.

Vilken sorts diskriminering är vanligast inom byggföretag?

– Generellt har byggbranschen förknippats med en osund machokultur, så det ligger närmast till hands att det är könsdiskriminering. Men även om våra byggen fortfarande har ojämn könsfördelning är det lite missvisande, tycker jag. Många företag jobbar väldigt aktivt med diskrimineringsfrågor. Acceptansen och mångfalden har utvecklats åt rätt håll. Samtidigt är det farligt att blunda för de problem som finns. Vi får inte sluta med det aktiva arbetet.

Har du upplevt dig bli diskriminerad? Som medlem i Byggcheferna kan du få stöd från Ledarna. Kontakta förbundets chefsrådgivare på 020-987 11 11. 

Varför har byggbranschen förskonats från #metoo-skandaler?
Vi önskar att det kunde bero på att det faktiskt inte finns några.
Som chefer måste vi berätta att det finns alldeles för många.

Under hashtaggen #metoo berättar kvinnor om sexuella trakasserier. Under #ihave bekänner män hur de själva gått över gränsen. I många fall handlar det om kränkningar som har skett på svenska arbetsplatser.

Detta ger företag i samhällsbyggnadssektorn skäl att känna oro.

På våra byggen är 99 procent av hantverkarna män. I ledningsposition är bara tio procent kvinnor. Att vår bransch präglas av machokultur är en uppfattning som ofta stämmer.

Hur många #metoo-historier lär inte finnas bland oss? Hur många skandaler pyr? Hur många anmälningar om brott riskerar vi att drabbas av?

Som branschförening hoppas vi att allt ska komma fram. I den arbetsmiljö som vi vill erbjuda finns ingen plats för övergrepp. Om det ändå sker ska den drabbade få fullt stöd från sin arbetsgivare.

Enligt en undersökning har 50 procent av våra kvinnliga medlemmar upplevt sexuella trakasserier. Det är ofattbara siffror. När vi fick höra dem beslutade vi att inleda en bred, fokuserad och långvarig satsning på jämställdhet – något som sedan 2015 har märkts genom kampanjen Stoppa machokulturen. Under arbetet har vi tagit del av chockerande berättelser från våra arbetsplatser, skapat utbildningsverktyg för ökad kunskap och uppmanat alla arbetsgivare att jobba aktivt för en jämställd arbetsmiljö.

Förhoppningsvis kan #metoo bidra till att kolleger som blir utsatta vågar berätta vad som hänt. Att deras företag tar det på allvar ska vara en absolut självklarhet. Vi är skyldiga att motverka en tystnadskultur där brott viftas bort som skämt.

Vi hoppas samtidigt att #ihave ska få män i byggbranschen att rannsaka sig själva. Hur har du som individ bidragit till problemet? Har du skrattat med åt unkna anspelningar? Har du hört sexistiska kommentarer och låtit bli att säga ifrån? Vi begär inga bekännelser, men vi kräver att varje man, varje dag, är medveten om sin makt.

I trakasserier av en minoritet är det majoritetens ansvar att sätta stopp. Att inte ta det ansvaret innebär att man är medskyldig.

Med den här texten vill vi inte dra fokus från de kvinnor som delar med sig av personliga trauman. Vi vill bara göra klart att #metoo behövs i byggbranschen, både bland hantverkare och tjänstemän. Vi ska inte tolerera att kvinnor kränks. Ingen ska känna oro över att bli sexualiserad på sitt jobb. Att vi driver Stoppa machokulturen, i samarbete med Byggnads, beror på att vi anser att problemet är akut. Som chefer i Sveriges manligaste bransch är det vår plikt att ge män och kvinnor samma möjligheter att känna sig trygga på jobbet.

BYGGCHEFERNAS STYRELSE
Kajsa Hessel (vd, Projektgaranti)
Peter Sjöquist (drifttekniker, Västerbottens läns landsting)
Nancy Lawoko (projektledare, Structor)
Jeanet Corvinius (arbetschef, Peab)
Anders Hinn (affärschef, Wästbygg)
Katarina Lindh (fastighetschef, Varbergs kommun)
Anders Holmgren (entreprenadingenjör, Effektiv Bygg)
Yvonne Stenman (inköpare, Skanska)
Marcus Malmström (vd, Climat80 Entreprenad)
Pär Rask (entreprenadingenjör, Peab)
Alf Svensson (fastighetschef, Sölvesborgs kommun)
Lars Tengvall (projektchef, NCC) 

Byggchefernas förra ordförande Lars Bergqvist hedras med en stiftelse.
Varje år kommer 60 000 kronor att delas ut till medlemmar i föreningen.
– Det är ett sätt att förvalta hans arbete för mångfald och jämställdhet, säger styrelseledamoten Lars Tengvall.

På Byggchefernas stämma i september avgick Lars Bergqvist som föreningens ordförande. Under sina nästan 30 år på posten satte han stort avtryck i byggbranschen. Som initiativtagare till kampanjen Stoppa machokulturen har han bidragit till att jämställdhet och mångfald i dag är högaktuella frågor.

För att uppmärksamma hans insatser har Byggcheferna startat en stiftelse i hans namn. Det offentliggjordes i samband med föreningens stämma i september, då han även utsågs till hedersordförande.

– En helt otrolig ära, säger Lars Bergqvist. Jag är naturligtvis jättestolt, men framför allt känns det fantastiskt att de här frågorna fortsätter att vara centrala för Byggcheferna. Nu hoppas jag att det får många bra initiativ och individer att bli framlyfta.

Syftet med stiftelsen är att stödja och utveckla medlemmar i Byggcheferna, med målet att öka jämställdheten och mångfalden inom byggsektorn.

– Lars Bergqvist har gjort Byggcheferna till en viktig part i byggbranschen, säger Lars Tengvall. Mycket av det vi gjort har blivit väldigt uppmärksammat. Det senaste exemplet är Stoppa machokulturen, men vi har jobbat mycket med mångfald och jämställdhet överlag. Vi var de första som tog upp frågan om nollvision för dödsolyckor i byggbranschen och har även haft en kampanj om visselblåsare. Vi vet att båda dessa ämnen har en stark koppling till machokulturen. Lars har varit väldigt drivande där.

Stiftelsen har fått 100 000 kronor i grundkapital av Ledarna. Under kommande tio år ska Byggcheferna tillföra en miljon. Varje år kommer totalt 60 000 kronor att delas ut till en eller flera personer.

– Det är bara medlemmar inom Byggcheferna som kan söka pengar, säger Lars Tengvall. Det är ingen allmän stiftelse. Kriterierna är att man ska främja, ha utbildning eller vilja utbilda sig inom mångfald och jämställdhet.

Första utdelningen kommer att ske under 2018 eller 2019. Ansökningsperioden kungörs i medlemstidningar och sociala medier.

Mobbning inom byggbranschen var en viktig punkt på Byggchefernas stämma. Avdelning Väst yrkade på att kartlägga och synliggöra problemet, ta fram utbildningar om hur det kan förhindras och driva frågan i medier. Den 18 oktober diskuterades ämnet i Aftonbladets och Ledarnas webb-tv-program @Work. Se avsnittet här.

En krönika av Byggchefernas ordförande

För några år sedan såg jag tre goda skäl att jobba i byggbranschen.
Så är det inte längre.
Nu ser jag 16 643.

Den 29 september 2017 utsågs jag till ordförande för Byggcheferna. Efter närmare 30 år på posten hade Lars Bergqvist valt att avgå. På föreningens stämma, där ombud från hela landet samlats, blev valberedningens förslag på ny styrelse gillat.

För Byggcheferna innebar det att vi blev en legendarisk profil fattigare.

För mig innebär det en makalös ära, ett jättelikt ansvar, lätt prestationsångest och väldigt mycket glädje.

För dig som medlem kommer det att innebära en risk att du blir trött på mig. Jag kommer nämligen att vilja tjata om att du är viktig. På riktigt.

Byggsektorn är inte som alla andra branscher. Den omsätter cirka 200 miljarder kronor, en siffra som förväntas öka ytterligare, och den är en förutsättning för hela vår tillvaro. Det är vi som ser till att folk får tak över huvudet. Utan oss skulle våra barn inte kunna gå i dugliga skolor, vi skulle inte ha säkra vårdinrättningar, vi skulle inte ha några industrilokaler eller kontor att jobba i.

Det är absolut nödvändigt att byggbranschen fungerar. Det är därför lika nödvändigt att den har personal som mår bra.

Som byggchefer leder vi och organiserar byggprojekt, utvecklar fastigheter och sliter för att få framdrift i projekten. Vi har dessutom en ständig tids- och resursbrist att hantera. Att många av oss klappar ihop av utmattning är begripligt, men inte acceptabelt. Byggcheferna är den förening som tar vår arbetsmiljö på allvar.

När jag 2014 erbjöds jobbet som vd för Projektgaranti fanns tre saker som lockade mig till byggbranschen. En var att medarbetarna på företaget var fantastiska människor. En annan var tempot och projektformatet, känslan av att saker ständigt blev gjorda. En tredje var just att branschens frågor är viktiga för samhället, vilket gör byggsektorn till en meningsfull plats att vara på.

Sedan dess har jag upptäckt många fler saker att uppskatta, men också insett vilka utmaningar vi har. Bristande jämställdhet, rå jargong, säkerhetsrisker och kompetensbrist gör att många byggchefer har det kämpigt. Samtidigt får det många högkompetenta människor att välja jobb i andra branscher.

Vid månadsskiftet var vi totalt 16 643 medlemmar i Byggcheferna. Var och en är ett skäl för mig att vara stolt, jobba hårt och sträva framåt. Vi delar svårigheter och möjligheter, förutsättningar och arbetssituationer. Det är ingen tvekan om att vi kan göra både varandra och branschen bättre, om vi hjälps åt och ser till att våra röster blir hörda.

Jag hoppas att du vill vara med!

(Nämnde jag att du är viktig?)

KAJSA HESSEL
Ordförande, Byggcheferna

Nyfiken på övriga styrelsen? Läs mer om dem här.