Byggcheferna har nu beslutat att utse Kajsa Hessel till ny ordförande.
Som ledare vill hon lyfta fram hela styrelsens betydelse.
– Det ska bli galet spännande att få vara med på resan framöver, säger hon.

I augusti presenterades Kajsa Hessel som valberedningens förslag på ny ordförande. På Byggchefernas stämma, som arrangeras den 29–30 september, har förslaget nu fått ett enhälligt bifall.

– Det är otroligt roligt och en helt enorm ära, säger hon. Det är min fasta övertygelse att byggbranschen behöver Byggcheferna. Jag ser fram emot att få utveckla och förbättra den tillsammans med resten av föreningen.

Kajsa Hessel ersätter Lars Bergqvist, som var Byggchefernas ordförande mellan 1989 och 2017. Hon konstaterar att hon vill stå för ett ordförandeskap där hela styrelsen är inkluderad.

– Vi har ett viktigt uppdrag att värna om branschen, säger hon. Det finns ingen annan aktör som är bättre skickad än Byggcheferna att ta sig an den uppgiften. Men det krävs ett helt lag nu när legenden lämnar över. Vi behöver göra det tillsammans.

Kajsa Hessel är till vardags vd för Projektgaranti. Valberedningens tankar om hennes nominering kan du läsa här.

Byggcheferna fortsätter att inspirera i jämställdhetsfrågor. På onsdag föreläser ordförande Lars Bergqvist på Södertörns brandförsvarsförbund.
– Vi kan inte ha strukturer som gör att vissa personer inte trivs på jobbet, säger insatsledaren Per Delhage.

Att räddningstjänsten har liknande problem som byggbranschen, och vill göra något åt det, har Byggcheferna skrivit om tidigare.

På Södertörns brandförsvarsförbund har frågan om jämställdhet diskuterats länge. Bland annat genom det EU-finansierade projektet Självklart!, som pågick mellan 2012 och 2014.

– Nationellt är det fortfarande bara knappt fem procent av brandmännen som är kvinnor, säger insatsledaren Per Delhage. Hos oss är det cirka tio procent. Det har hänt jättemycket inom vår organisation, men det finns ohyggligt mycket kvar att göra.

Den 27 september har Södertörns brandförsvarsförbund en intern heldag om nyheterna i diskrimineringslagen. Under den kommer Lars Bergqvist att berätta om Stoppa machokulturen.

– Det finns samma strukturer hos oss som inom byggbranschen, säger Per Delhage. Det kan vara svårt för kvinnor att komma in i räddningstjänsten utan att behöva anpassa sig efter den machokultur som finns. Det är ganska vanligt att kvinnor slutar för att de inte orkar med den. Tanken är att vi ska få inspiration av det arbete som har gjorts av Byggcheferna och Byggnads och hitta sätt att förstärka våra egna insatser.

Per Delhage konstaterar att machokulturen tar sig andra uttryck på brandstationer än på byggarbetsplatser:

– Hos oss är den nog mer subtil, säger han. Man ifrågasätter och letar fel hos de kvinnor som anställs. Det handlar mer om ett missgynnande än om öppet sexistiska kommentarer.

Hur viktig är rekryteringsfrågan?

– Den grupp som brukar söka till räddningstjänsten är väldigt homogen och vi behöver en större bredd av människor. Om det bara ska handla om att fylla stolar finns tillräckligt mycket arbetskraft, men om vi vill utvecklas och få in olika sorters människor behöver vi jobba brett. Vi är en myndighet, vi ska erbjuda en jämlik och jämställd service, och det tror jag att vi gör bäst med olika personer som har olika perspektiv.

Skärpta energikrav kräver större kunskap. Nu har Installatörsföretagen och Sveriges Byggindustrier tagit över utbildningen Energibyggare.
– Installations- och byggföretag är nödvändiga i arbetet med att sänka Sveriges energianvändning, säger Hans Söderström, projektledare på Installatörsföretagen.

Om drygt tre år ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader. Det beslutades av regeringen i december 2016. För att lyckas nå detta mål krävs att byggföretagen får ytterligare kompetens inom energieffektivt byggande. Därför finns Energibyggare, en webbaserad utbildning som tar fyra timmar i anspråk.

Utbildningen vänder sig till alla i bygg- och installationsbranschen. Den fokuserar på energieffektivt bygg-, installations- och renoveringsarbete samt förnybar energianvändning.

– Det här är ju något som våra företag jobbar med varje dag, även om de inte alltid använder begrepp som energieffektivisering. Att höja kompetensen kring detta ytterligare tjänar såväl företag som samhälle på, säger Hans Söderström, projektledare på Installatörsföretagen, i ett pressmeddelande.

Från och med hösten 2017 ges utbildningen bland annat av Entreprenörsskolan inom Sveriges Byggindustrier, Installatörsföretagens utbildningsenhet EUU, RISE och Passivhuscentrum Västra Götaland. Efter genomförd utbildning ska deltagarna kunna fungera som handledare för sina arbetskamrater inom det egna företaget. Den kan också registreras i ID06 Kompetens.

– Den 31 december 2020 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader, säger Åsa Douhan, projektledare på Sveriges Byggindustrier. Därför är kompetens inom energieffektivt byggande en mycket viktig komponent för bygg- och installationsföretag. Och det brådskar.

Medarbetare i företag inom Sveriges Byggindustrier eller Installatörsföretagen kan gå utbildningen på respektive organisations utbildningscenter. Övriga företag kan skicka en person till endagsutbildningen Handledare för Energibyggare, varpå denna kan hålla en halvdagsutbildning för sina medarbetare. Mer information finns på Energibyggares hemsida.

Är det okej att göra fel som ingen lägger märke till?
Att rucka på moraliska principer kan leda till farliga spiraler i byggföretag.
– Till slut gör man otillåtna saker utan att riktigt fatta att man bryter mot lagen, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik.

Att följa lagar och regler kan låta självklart för en byggchef. Men vad händer när vissa inte verkar spela någon roll? Är det okej att bryta mot bestämmelser som de flesta ändå struntar i?

– Det finns något som heter rationaliseringar, säger etikprofessorn Tomas Brytting. Bortförklaringar, på vanlig svenska. Du kanske vet att reglerna säger att du inte får bjuda en inköpare i kommunen på något, men eftersom du antar att alla andra gör så kan det ändå kännas tillåtet. Det kan också handla om att man tror sig vara osynlig: ”Det här kommer aldrig att bli upptäckt, alltså kan jag göra det.”

Tomas Brytting arbetar på Institutet för organisations- och arbetslivsetik på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Han föreläser om moralisk kompetens och beskriver sitt ämne som ”ett gränsområde mellan företagsekonomi och moralfilosofi”.

– I många organisationer kan det uppstå en sorts korruptiv process, säger han. Man tror att alla andra gör vissa saker eller att någon annan är mycket värre. Det man då måste göra är att ifrågasätta sådana antaganden. Är det sant att alla gör så där? Om det är så, tycker verkligen alla att det är okej? Om man aldrig pratar om frågan kan det glida i väg i någon sorts aldrig ifrågasatt praxis, som det kanske inte ens finns någon som gillar.

Tomas Brytting menar att synen på vad som är moraliskt okej har förändrats. Vad som var kutym i byggbranschen för 50 år sedan kan leda till skandalrubriker i dag.

– När det gäller rena stölder kan man ta till argument som att man egentligen är värd det: ”Jag drog in åtta miljoner på vårt senaste projekt, då är det väl inte mer än rätt att jag drar hem ett kylskåp?” Förr kanske en arbetsgivare i Stockholm kunde erbjuda en lägenhet som förmån, men nu anses det vara väldigt stötande om en chef får ett hyreskontrakt.

– Själva bedömningen ser annorlunda ut i dag, fortsätter Tomas Brytting. Ibland kan gamla beteenden övervintra för länge i det moraliska medvetandet. Då vill det till att organisationen i sin helhet, både medarbetare och chefer, håller koll på hur sådana värderingsförskjutningar ser ut. Annars kan man plötsligt hamna på löpsedeln och inte fatta någonting: ”Va? Tyckte ni att det där var fel?” Och då är det för sent. Då måste man göra en så kallad pudel och verkligen lägga sig ned, ta skiten och säga ”ja, det var helt galet”.

Att regelbrott alltid får konsekvenser måste också vara tydligt, anser Tomas Brytting:

– Man måste uppmärksamma både bra och dåliga beteenden. Man måste flytta på folk. Det är i sig ett problem att det inte görs tillräckligt ofta. Att man inte alltid polisanmäler ett bedrägeri, utan ibland låter det rinna ut i sanden eller löser det genom ett snyggt avsked.

TOMAS BRYTTINGS CHECKLISTA FÖR EN ETISK ARBETSPLATS

1. God byråkrati
Ha formella regler för vad som är rätt och fel – och skapa system för att kontrollera att de följs.

2. Stabil värdegrund
Få alla att förstå vad som är poängen med reglerna.

3. Samvete och empati
Se till att moraliska känslor är okej och inte betraktas som en svaghet.

4. Förebilder
Lyft fram personer som agerar föredömligt. Få dem att synas, använd dem som mentorer och låt nyanställda arbeta med dem.

På Ledarnas sajt kan du se en föreläsning av Tomas Brytting. 

Att byta jobb har blivit normalt.
Samtidigt har byggbranschen allt som krävs för att locka och behålla folk.
– Det borde finnas fler byggbolag på studenternas topp tio-lista över mest önskade arbetsgivare, säger rekryteraren Mio Takahashi.

Att kompetensbrist hotar byggbranschen är konstaterat sedan länge (redan 2014 var det Byggchefernas tema under Almedalsveckan). Det kan vara en förklaring till att omsättningen av personal är högre än någonsin.

Mio Takahashi, konsult på Talentia, har arbetat som rekryterare och organisationsrådgivare i tio år. Under den tiden har hon märkt en attitydförändring bland arbetstagarna.

– De yngre generationerna har ett annat sätt att se på sina jobb, säger Mio Takahashi. Antalet personer som stannar på samma ställe tills de får guldklockor blir färre. Många yngre vill hela tiden ha en utveckling. Det behöver inte handla om att ta steg uppåt i karriären, utan om att få andra typer av projekt och nya utmaningar. På Talentia ser vi att den genomsnittliga anställningstiden är mellan fyra och fem år. Det är väldigt normalt.

Mio Takahashi upplever att många ser ”work-life balance” som ett karriärmål i sig:

– Man vill ha en balans mellan sin arbetssituation och sitt privatliv. Det är ett ganska nytt fenomen. Där kan små förändringar göra stora skillnader i att locka yngre förmågor till branschen. Till exempel finns egentligen ingen anledning till att tjänstemän inom byggbranschen måste börja jobba klockan sju på morgonen. Det är en kvarleva från förr. Det kan vara svårt att få ihop med lämningar och hämtningar på dagis.

Vad kan man som anställande byggchef göra för att behålla sin personal?

– Satsa mycket på närvarande ledarskap. Hur kan man utveckla varje individ? Hur kan man se sina anställda? Hur ska man fånga upp deras önskemål? Det räcker inte med att ha ett årligt medarbetarsamtal, skulle jag säga. Man måste ha en kontinuerlig dialog och finnas ganska nära. Speciellt yngre personer, som kräver ett mycket mer engagerat ledarskap. Ett stort problem är att alla upplever att man har tidsbrist, man är hela tiden operativ och får aldrig tid för eftertanke eller utveckling.

Hur ska byggbranschen åtgärda sin kompetensbrist?

– Jag tror att den behöver jobba på sin egen marknadsföring. Byggbranschen är helt monumentalt viktig för samhället. Den innehåller också flera bredare aspekter. Det handlar om ett stort miljötänk, det handlar om teknisk utveckling. Det handlar inte bara om att bygga hus. Det borde vara tydligt vilken fantastisk bransch det faktiskt är och hur mycket den påverkar vardagslivet för medborgare. Det borde finnas fler byggbolag på studenternas topp tio-lista över mest önskade arbetsgivare. Företagen har förutsättningar att bli långsiktiga arbetsgivare, gör häftiga saker och är helt avgörande för att vi ska kunna få ett hållbart samhälle. Det tror jag att många studenter och unga skulle lockas av.