Är det okej att göra fel som ingen lägger märke till?
Att rucka på moraliska principer kan leda till farliga spiraler i byggföretag.
– Till slut gör man otillåtna saker utan att riktigt fatta att man bryter mot lagen, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik.
Att följa lagar och regler kan låta självklart för en byggchef. Men vad händer när vissa inte verkar spela någon roll? Är det okej att bryta mot bestämmelser som de flesta ändå struntar i?
– Det finns något som heter rationaliseringar, säger etikprofessorn Tomas Brytting. Bortförklaringar, på vanlig svenska. Du kanske vet att reglerna säger att du inte får bjuda en inköpare i kommunen på något, men eftersom du antar att alla andra gör så kan det ändå kännas tillåtet. Det kan också handla om att man tror sig vara osynlig: ”Det här kommer aldrig att bli upptäckt, alltså kan jag göra det.”
Tomas Brytting arbetar på Institutet för organisations- och arbetslivsetik på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Han föreläser om moralisk kompetens och beskriver sitt ämne som ”ett gränsområde mellan företagsekonomi och moralfilosofi”.
– I många organisationer kan det uppstå en sorts korruptiv process, säger han. Man tror att alla andra gör vissa saker eller att någon annan är mycket värre. Det man då måste göra är att ifrågasätta sådana antaganden. Är det sant att alla gör så där? Om det är så, tycker verkligen alla att det är okej? Om man aldrig pratar om frågan kan det glida i väg i någon sorts aldrig ifrågasatt praxis, som det kanske inte ens finns någon som gillar.
Tomas Brytting menar att synen på vad som är moraliskt okej har förändrats. Vad som var kutym i byggbranschen för 50 år sedan kan leda till skandalrubriker i dag.
– När det gäller rena stölder kan man ta till argument som att man egentligen är värd det: ”Jag drog in åtta miljoner på vårt senaste projekt, då är det väl inte mer än rätt att jag drar hem ett kylskåp?” Förr kanske en arbetsgivare i Stockholm kunde erbjuda en lägenhet som förmån, men nu anses det vara väldigt stötande om en chef får ett hyreskontrakt.
– Själva bedömningen ser annorlunda ut i dag, fortsätter Tomas Brytting. Ibland kan gamla beteenden övervintra för länge i det moraliska medvetandet. Då vill det till att organisationen i sin helhet, både medarbetare och chefer, håller koll på hur sådana värderingsförskjutningar ser ut. Annars kan man plötsligt hamna på löpsedeln och inte fatta någonting: ”Va? Tyckte ni att det där var fel?” Och då är det för sent. Då måste man göra en så kallad pudel och verkligen lägga sig ned, ta skiten och säga ”ja, det var helt galet”.
Att regelbrott alltid får konsekvenser måste också vara tydligt, anser Tomas Brytting:
– Man måste uppmärksamma både bra och dåliga beteenden. Man måste flytta på folk. Det är i sig ett problem att det inte görs tillräckligt ofta. Att man inte alltid polisanmäler ett bedrägeri, utan ibland låter det rinna ut i sanden eller löser det genom ett snyggt avsked.
TOMAS BRYTTINGS CHECKLISTA FÖR EN ETISK ARBETSPLATS
1. God byråkrati
Ha formella regler för vad som är rätt och fel – och skapa system för att kontrollera att de följs.
2. Stabil värdegrund
Få alla att förstå vad som är poängen med reglerna.
3. Samvete och empati
Se till att moraliska känslor är okej och inte betraktas som en svaghet.
4. Förebilder
Lyft fram personer som agerar föredömligt. Få dem att synas, använd dem som mentorer och låt nyanställda arbeta med dem.
På Ledarnas sajt kan du se en föreläsning av Tomas Brytting.