Östersundshem hjälper nyanlända och långtidsarbetslösa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Ett sätt för bolaget att vara affärsmässigt, enligt hållbarhetschefen Karin Österberg:
– Östersund ska vara en bra plats att leva på, vilket indirekt gynnar värdet på våra bostäder.

Våren 2016 startades Innanförskapsakademin av bostadsbolaget Östersundshem. Det är ett utbildnings- och utvecklingsprogram i samarbete med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Östersundshem skapar praktikplatser genom att ställa sociala krav i sina upphandlingar och sponsoravtal.

– Vi gör det för att vi, precis som alla andra bolag, behöver ha en affärsmässighet, säger Östersundshems hållbarhetschef Karin Österberg. Man kan tycka att det här mest låter som kostnader, men den stora delen handlar om att Östersund ska bli ett hållbart samhälle. Som det största bostadsbolaget tjänar vi på om invånarna har arbete och kan betala hyra för våra lägenheter. Vi är visserligen kommunägda och har ett ansvarstänkande även utifrån det, men det handlar mest om att vi vill att Östersund ska vara en bra plats att leva på, vilket indirekt gynnar värdet på våra bostäder.

Karin Österberg på Östersundshem tror att bolagets projekt för integration inspirerar andra. 

På Östersundshem finns fem anställda som jobbar enbart med projektet.

– En framgångsfaktor är att vi har egna handledare som utbildar handledare på arbetsplatserna, agerar språkstöd och följer upp hur det går för deltagarna. Det kan ses som kostsamt för ett bostadsbolag, men eftersom vi gör mycket av det som Arbetsförmedlingen kanske borde ha gjort finansieras två heltidstjänster av dem.

Projektet genomförs med en grupp i taget, där samtliga deltagare erbjuds praktik i tre månader. Av den första omgångens 15 personer hade nio fått jobb efter avslutad period. Under 2016 kom totalt 75 procent av deltagarna i sysselsättning tack vare Innanförskapsakademin.

– Det har gått superbra, säger Karin Österberg. Alla som har börjat arbeta har inte fått visstidsanställningar, det kan handla om nystartsjobb eller andra typer av tjänster, men vi släpper inte personerna. Även efter de tre praktikmånaderna har vi löpande uppföljningar med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Hösten 2015 startade Östersundshem även Innanförskapshem, där ungdomar och nyanlända flyktingar erbjöds boende i Attefallshus. När planerna blev offentliga hördes kritiska röster, men enligt Karin Österberg har klagomålen avtagit helt efter att hyresgästerna flyttat in. Överlag har reaktionerna på de två Innanförskapsprojekten varit positiva.

– Jag har själv inte sett något annat bolag som gör just så här, säger Karin Österberg. Det finns många som gör bra saker för integration och jobbskapande, men inte som kan visa så här goda resultat eller gör så här ambitiösa insatser. Jag tror att vi verkligen inspirerar.

Ett plastkort i stället för hyllrader med pärmar.
ID06 Kompetensdatabas är gjord för att förenkla vardagen för byggchefer.
– Det handlar om att ytterligare höja säkerheten, säger ID06 affärsområdeschef Peter Nilsson.

Under april har ID06 Kompetensdatabas blivit möjlig att använda på svenska arbetsplatser. Sedan november i fjol har utbildningsföretag, och företag med registreringsbehörighet, kunnat registrera intyg i databasen. Avsikten är att samla alla utbildningsbevis i en säker och lättillgänglig form.

– I dag har vi ungefär 10 000 registrerade bevis, säger Peter Nilsson, affärsområdeschef för ID06 Kompetensdatabas. Det kan låta som mycket, men utslaget på 30 000 byggarbetsplatser är det ganska lite. I dag finns närmare 700 000 aktiva ID06-kort ute. Många av dem är i kringbranscher, där det kanske bara krävs någon grundläggande säkerhetsutbildning, men inom bygg kan det handla om minst fem nödvändiga utbildningsbevis per person. Då pratar vi om någonstans mellan tre och fyra miljoner i slutänden. Det är ett mål på lång sikt. I år hoppas vi komma upp i en bra bit över 150 000. Då kommer databasen att vara väldigt användbar på många arbetsplatser.

Peter Nilsson hoppas att ID06 Kompetensdatabas ska innehålla drygt 150 000 utbildningsbevis inom ett år.  

Ett utbildningsföretag som vill registrera intyg måste först ackrediteras av ID06. På www.id06kompetensdatabas.se finns information om vilka som redan är ackrediterade och vilka utbildningar de innefattar. På sajten kan du även se vilka utbildningar som är möjliga att registrera. Listorna uppdateras kontinuerligt.

– För att någon ska kunna registrera dig som individ måste du också ge ditt samtycke, säger Peter Nilsson. Vi tar höjd för att allt ska fungera enligt nuvarande PUL-lagstiftning.

ID06 Kompetensdatabas har två huvudsakliga syften. Dels att förenkla administrationen för ansvariga chefer – dels att främja en säkrare byggbransch.

– Det kan låta lite suspekt att digital avläsning skulle kunna höja säkerheten, men det handlar om att det ska vara enkelt att kontrollera att medarbetarna har rätt behörigheter. I dag är det ett ganska grannlaga arbete att granska det. Som enskild medarbetare måste du ha med dig dina intyg till arbetsplatsen, där allt kopieras och sätts in i pärmar. Den hanteringen är så omständlig att det kan vara lätt att säga ”okej, du kan ta med intyget i morgon”. Sedan blir i morgon till nästa vecka och till slut kanske aldrig.

– Den stora utmaningen för oss är att få in så många utbildningsregistrerare att varje platschef kan se en direkt nytta i det här, fortsätter Peter Nilsson. Alla verksamheter behöver förstå att det här är något som är smart och enkelt att använda. På sikt kan det ersätta alla pappersintyg. Genom en kortdragning eller knapptryckning kan man automatiskt se om en person har rätt behörighet, och med det höjs säkerheten på arbetsplatsen.

I april skrev Byggcheferna om att machokulturen är en säkerhetsrisk.
I maj bekräftades tesen av ny forskning från Arbetsmiljöverket.
En rapport om dödsolyckor på jobbet visar att den maskulina normen är en förödande faktor.

Nio av tio arbetsplatsrelaterade dödsolyckor drabbar män, enligt Arbetsmiljöverket. I en ny forskningsrapport, som presenterades den 5 maj, går myndigheten på djupet med olycksstatistiken. En slutsats är att machokulturen bär skuld.

– Forskningen visar att det i vissa fall kan handla om köns- och yrkesideal från en industriarbetartradition, där fysisk styrka, uthållighet, förmåga att utstå smärta och praktisk kompetens är viktiga ingredienser. Därför är det viktigt att arbetsgivare i styrning och ledning har ett genustänk i sitt arbete för att se vilka specifika risker det finns, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem i ett pressmeddelande.

Under åren 2013–2016 dog 147 personer genom en arbetsplatsolycka i Sverige. Av dessa var 139 män. Majoriteten av dödsfallen orsakades av klämning, maskinolyckor, fall och vältande fordon. Enligt rapporten beror många olyckor på en ovilja att visa svaghet, be om hjälp och rapportera säkerhetsbrister.

– Så här kan vi inte ha det på arbetsmarknaden, säger Erna Zelmin-Ekenhem till DN. Att öka mångfalden med fler kvinnor i de mest utsatta branscherna kan vara ett sätt att vaccinera mot osunt risktagande. Men man måste ha klart för sig att det i grunden är en fråga om arbetsledning och arbetsorganisation.

Arbetsmiljöverkets rapporter kan du läsa här och här.

Vad Byggcheferna och Byggnads gör för att stoppa machokulturen hittar du här.

Byggcheferna har länge önskat en lagändring om arbetsgivardeklaration på individnivå. Genom Byggbranschen i samverkan har det nu blivit verklighet.
Den 10 maj 2017 sa riksdagen ja till regeringens förslag.

I höstas föreslog regeringen en lagändring som efterfrågats av Byggbranschen i samverkan. Den handlade om att uppgifter på individnivå – det vill säga per betalningsmottagare – borde rapporteras löpande till Skatteverket. Till skillnad från i dag, då individers ersättningar och skatteavdrag redovisas årligen, skulle arbetsgivardeklarationen behöva lämnas varje månad.

Nu har riksdagen fattat beslut om att genomföra lagändringen.

– I dag firar vi inom Byggbranschen i samverkan, säger Byggchefernas ordförande Lars Bergqvist. Den nya lagen är ett stort steg mot en sund byggbransch. Tillsammans med den tidigare lagen om personalliggare stärks nu den sunda konkurrensen för företag, de anställda och alla som anlitar våra tjänster.

Syftet med lagen är främst att minska skattefusk och skatteundandragande. De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Mer information finns på riksdagens hemsida.

Ledarna och Fastigo har tecknat två nya avtal om allmänna anställningsvillkor, I- respektive K-avtalet. Parterna är även överens om att fortsätta det gemensamma arbetet med hållbara chefer och att genomföra informationsinsatser för att öka kännedomen om Ledaravtalet.

Avtalet om allmänna villkor på I-avtalet gäller från den 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020. Avtalet om allmänna villkor på K-avtalet gäller från den 1 maj 2017 till och med den 31 mars 2020. Avtalen om lönebildning är inte förändrat och gäller tills vidare för båda avtalen. Avtalet omfattar Ledarnas medlemmar som är chefer och verksamma i medlemsföretag inom fastighetsbranschen.

Här är alla nyheter i avtalet:

DELTIDSPENSION FÖR I-AVTALET

Parterna är överens om att avsätta ytterligare premier till deltidspension med 0,2 procent per den 1 april 2017 och 0,3 procent per den 1 april 2019.

UTVECKLAD LOKAL LÖNEBILDNING FÖR CHEFER 

Ledarna och Fastigo är överens om att genomföra informationsinsatser för att stärka och öka medvetenheten om Ledaravtalet och dess intentioner.

HÅLLBARA CHEFER

Det partsgemensamma arbetet kring Hållbara chefer fortsätter under avtalsperioden. Parterna avser att genomföra en kartläggning av chefers förutsättningar för ett hållbart ledarskap. Det fortsatta arbetet utgår från resultatet av kartläggningen som ska fokusera på chefers hållbarhet över tid avseende organisatoriska förutsättningar, kunskap/kompetens, tydlighet i ansvar, befogenheter och förväntningar.

FÖRTYDLIGANDE: ARBETSTIDSMÅTT NÄR TJÄNSTEMAN AVTALAT BORT SIN ÖVERTIDSERSÄTTNING 

I K-avtalet har vi fått till förtydligande skrivningar om vad som gäller när en tjänsteman avtalat bort sin övertidsersättning. För en sådan tjänsteman innebär överenskommelsen inte att det ordinarie arbetstidsmåttet utökas. Reglerna om sammanlagd arbetstid, dygnsvila samt veckovila gäller också för denna kategori tjänstemän.

TJÄNSTLEDIGHET FÖR ATT PRÖVA ANNAT ARBETE I REHABILITERINGSSYFTE 

Ny möjlighet till tjänstledighet för att pröva annat arbete kan beviljas i rehabiliteringssyfte i upp till sex månader. Detta har tillkommit i båda avtalen.

ÄNDRINGAR I REGLERNA OM DEN ENSKILDE TJÄNSTEMANNEN SÄGER UPP SIG I I-AVTALET 

För tjänsteman som säger upp sig och har jobbat i fyra år eller mer är det tre månaders uppsägningstid som gäller från den 1 juni 2017.

Har du frågor om avtalet? Välkommen att kontakta Ledarnas chefsrådgivning på 0200-87 11 11, eller mejla Ledarnas bransch- och avtalsansvariga Irena Franzén på irena.franzen@ledarna.se.