Inlägg under mars 2017

”En stor it-haj nafsar på byggbranschen”

Är byggbranschen under attack av it-hajar? På Byggchefernas lokala årsmöten föreläser Stefan Engeseth om vikten av att hänga med i digitaliseringen. – Det handlar om att ta för sig av de otroliga möjligheter som är på gång, säger han. I år innehåller Byggchefernas årsmöten en kostnadsfri föreläsning. Stefan Engeseth – konsult och författare av boken Sharkonomics – är inbjuden för att berätta om hur byggbranschen påverkas av den digitala revolutionen. Han liknar läget vid att ett rovdjur har fått vittring: – Det finns en stor it-haj som har börjat nafsa på byggbranschen och upptäckt hur många miljarder som den omsätter, säger Stefan Engeseth. Min föreläsning handlar om hur man själv kan hänga med i utvecklingen och bli en it-haj som tar för sig. Stefan Engeseth kommer från en släkt av byggjobbare och byggentreprenörer. Själv har han haft konsultuppdrag i branschen och känner sig väl förtrogen med yrket och kulturen. – Om man påpekar för människor i byggbranschen vad som kan göras bättre beklagar de sig inte, utan de bjuder in till samtal. Jag trodde nästan att jag skulle behöva livvakter inför mitt föredrag, men alla har varit väldigt vänliga och visat att de verkligen vill utvecklas.   I samband med Byggchefernas årsmöten föreläser Stefan Engeseth. Foto: Thomas Svensson     Stefan Engeseth anser att byggbranschen kan göra stora vinster, både nationellt och globalt, genom att aktivt samverka med den svenska it-sektorn. – Det finns väldigt mycket pengar i den här utvecklingen. Otroligt många tekniska framsteg är på väg att kommersialiseras och bli en del av vår vardag. Det kommer att förändra mycket i våra konsumtionsmönster. Vi kommer att ha intelligenta hem som berättar när de måste servas. Hela fastighetsförvaltningen kommer att bli väldigt mycket lättare när husen själva kan prata med oss. Med sin föreläsning för Byggchefernas medlemmar vill han belysa vilka värden som digitaliseringen kan ge. – Hotbilden är väldigt konkret. Vi blir hajmat om vi inte börjar simma. Jag skulle säga att byggbranschen i dag skapar affärer åt andra genom att inte ta tag i den digitala biten. Vem ska äga skärmarna i husen som byggs? Den som gör det får den längsta affären. Under mitt föredrag kommer vi att konkretisera frågan och fokusera på vad som kan göras, hur fort man måste simma och åt vilket man behöver simma. Det finns jättemycket att göra och jättemånga vinster att hämta.   Välkommen till ditt lokala årsmöte! Under våren ses vi i Malmö, Örebro, Gävle, Växjö och Stockholm. Föreläsningen är gratis och du får gärna ta med en kollega. Anmäl dig till byggcheferna@ledarna.se (ange gärna din befattning, ditt mobilnummer och vilken ort som avses).  

”Man måste kämpa och våga fråga”

Diana Baghdo lämnade Syrien när IS-hotet blev för starkt. Tre år senare är hon produktionsledare vid bygget av Södertälje nya sjukhus. – För mig är jobb integration, säger hon.  Om två veckor arrangerar Ledarna seminariet ”Från flykting till medarbetare?” i Stockholm. Det har tidigare hållits i både Stockholm och Göteborg och arrangeras tre gånger till under våren. Syftet med kursen, som Byggcheferna har berättat om, är att minska glappet mellan den kompetenta asylinvandraren och den anställande svenska byggchefen. Diana Baghdo är ett bevis på att barriärer kan överbryggas. I december 2013 kom hon till Sverige med en syrisk ingenjörsexamen och lång erfarenhet av byggprojekt. Nu är hon fast anställd produktionsledare på Skanska i Stockholm. – Jag trivs jättebra och tänker att jag ska utveckla mig ännu mer, säger hon. Jag har satt upp en plan om att bli produktionschef inom fem år. Vi får se. Det är produktionen som jag gillar mest när jag bygger. Att försöka få den att fungera ännu bättre, med minskade kostnader och säkrare arbetsplatser.   Att lära sig hierarkiska skillnader har varit en utmaning för Diana Baghdo som nysvensk i byggbranschen.    Diana Baghdos väg till anställning har gått genom Skanskas internationella ledarprogram (ILP), som är ett samarbete med Arbetsförmedlingen. – Det var min handläggare på Arbetsförmedlingen som trodde på mig. När hon hade sett min utbildning och mina rekommendationer sa hon att jag skulle börja jobba som ingenjör. Jag hade många kompisar som flyttat hit under 90-talet och aldrig fått jobb som ingenjörer. I bästa fall hade de fortsatt studera och blivit lärare, i värsta fall hade de fått jobba som taxichaufförer eller på restauranger. Så jag kunde inte tänka att det fanns en möjlighet, men min handläggare sa att det fanns en brist på ingenjörer. Jag tänkte: ”Jaha? Så jag kan få min chans här i Sverige?” Utmaningarna har varit många. Förutom skillnader i rollfördelning, kommunikation och ansvar har det varit viktigt att lära sig svenska snabbt. – Det var jättesvårt i början. Den hierarki som vi har i våra länder, den är inte densamma. I Syrien kan man inte träffa en chef hur som helst, men här är alla dörrar öppna. Första steget är att anpassa sig till det svenska systemet. Något som har hjälpt mig mycket är att jag har en mentor genom ILP, men jag har fått och får fortfarande mycket hjälp av alla andra som jobbar här. Jag tror att man måste kämpa och våga fråga om saker. Annars lär man sig inget. Diana Baghdo menar att första prioritet för de flesta nyanlända är att hitta en bostad – och den andra är att börja jobba. – När vi flyttar hit söker vi trygghet, säger hon. Sedan upptäcker vi att vi behöver mer än så. Jag kan inte beskriva hur besvikna mina kompisar har blivit när de inte fått jobb på grund av brister i språket eller andra saker, trots att de är akademiker och ingenjörer. För mig är jobb integration. Jag kan råda svenska chefer att våga anställa nyanlända. Ge dem en chans och hjälp dem extra mycket, för det finns kulturella skillnader. De nyanlända akademikerna är tillgångar som inte får slösas bort. De är bra investeringar för samhället.  

Hur vill du förbättra branschen?

På förra stämman togs ett beslut om att machokulturen måste stoppas. Vad borde nästa steg för Byggcheferna bli? Det kan du vara med och påverka nu. Den 29–30 september arrangeras Byggchefernas stämma. Där avgörs vilka frågor som föreningen ska driva under de följande fyra åren. Vid den senaste stämman, hösten 2013, bestämdes att Byggcheferna skulle arbeta för ökad jämställdhet i byggbranschen. Det resulterade i kampanjen Stoppa machokulturen, som lanserades 2015. Sedan starten har den nått ut till cirka en halv miljon svenskar. – Vad som diskuteras på stämman får stor betydelse, säger Byggchefernas ordförande Lars Bergqvist. Det är då vi tar konkreta beslut om vad vår förening ska lägga krut på. Vad är viktigast för våra medlemmar? Det är bara våra medlemmar som kan svara på den frågan. Därför önskar vi att så många som möjligt tar chansen att göra sig hörda. Ett första steg är att gå på din lokala avdelnings årsmöte. Där kan du lyfta frågor, dryfta tankar eller föreslå förändringar, som förs vidare till stämman av de ombud som ni utser. – Byggcheferna är en förening som ska vara förankrad i myllan, säger Lars Bergqvist. Vårt uppdrag är att företräda våra medlemmar, som finns inom alla områden i samhällsbyggnadssektorn. Att vi i dag har en bra bevakning av deras löner, och har valt att belysa mjukare frågor som arbetsmiljö och mångfald, beror på att medlemmarna har förklarat hur viktigt det är. Årsmötet är ett utmärkt tillfälle för att framföra sina synpunkter. På Byggchefernas stämma väljs en ny styrelse för kommande fyraårsperiod. Bland annat kommer Lars Bergqvist att skicka ordförandeklubban vidare, efter 29 år på posten. Dessutom utses 17 ombud till Ledarnas kongress, som arrangeras i maj 2018. Även där kan dina lokala frågor leda till nationella förändringar. Ett exempel från förra kongressen handlar om tillämpningen av Ledaravtalet. Tack vare en motion från Byggcheferna startades projektet Lön inom byggsektorn, där experter från Ledarna informerar företag om kollektivavtalet och ger utbildning i motiverande lönesättning. – Jag är otroligt stolt över att vara ordförande för Byggcheferna, säger Lars Bergqvist. Vi består av 16 500 personer som faktiskt leder bygget av vårt framtida samhälle. Vi tar deras ansvar på allvar och kan ge stöd på alla plan. Och alla enskilda medlemmar är precis lika viktiga.   VÄLKOMMEN TILL DITT LOKALA ÅRSMÖTE Väst: 2 mars i Göteborg Öst: 20 april i Stockholm Anmälan skickas till byggcheferna@ledarna.se.    KONTAKTA STÄMMANS VALBEREDNING Senast två veckor före Byggchefernas stämma ska valberedningen föreslå en ny styrelse. Den ska stå för mångfald i fråga om branschtillhörighet, befattning, kön, ålder, hemvist och etnisk bakgrund. Ledamöterna ska också kunna kombinera styrelseuppdraget med en chefs yrkesliv. Som medlem är du välkommen att nominera kandidater. Det gör du genom att mejla till sammankallande Lars G Johansson på lars-gunnar.johansson@ncc.se.   GLÖM INTE ATT MOTIONERA Enskilda medlemmar, klubbar och avdelningar kan skriva motioner direkt till Byggchefernas stämma. Senast den 11 augusti ska de vara insända till föreningsordförande via le.bergqvist@gmail.com.  

Från Karlstad till Qatar

För två år sedan var Magnus Grude projektchef i Värmland. Nu bygger han öar i Qatar och resorter i Maldiverna. – Hade jag tackat nej hade jag nog ångrat mig resten av livet, säger han. Sommaren 2015 flyttade Magnus Grude med sin familj till Qatars huvudstad Doha. Han hade fått anställning av MT Højgaard, en dansk byggentreprenör, och jobbar nu som anbudschef både i Qatar och Maldiverna. – Det har varit över förväntan, säger han. Framför allt på det privata planet har det varit fantastiskt positivt för barnen, med skola och fritidsaktiviteter. Många västerlänningar jobbar här, så det är relativt enkelt att komma in i vardagslunken. Jobbmässigt är det ganska likt Europa, men med mer dokumentation och kontroller än i Sverige. Magnus Grude har arbetat utomlands tidigare. Mellan 2004 och 2005 var han blockchef vid ett sjukhusbygge på Malta, inom Skanska International. Sedan dess har han sökt nya utlandsäventyr, men valt att tacka nej till kontrakt där inte familjen kunnat följa med. – Det är kul att åka på semester, men när man flyttar till ett annat land upplever man kulturen på ett väldigt annorlunda sätt. Jag tror att det är det som lockar. När man jobbar i sådana här miljöer jobbar man också med många olika nationaliteter och kommer i kontakt med flera kulturer. Magnus Grude har sin vardag i Doha, men arbetar just nu mest med anbud och projekt i Maldiverna. – Vi bygger resorter på paradisöar. Det är som att bygga en sommarstuga på en ö i skärgården. Man måste ordna el- och, vattenproduktion, avloppslösningar och sopförbränningsanläggningar. Öarna ligger ganska långt ut i havet, så man behöver ordna bostäder och rekreations- och aktivitetsanläggningar för personal. Norr om Doha har vi även byggt konstgjorda öar av sand från havsbotten. Vi vet inte vad det ska bli på dem sedan, men det ryktas om att någon i emirens familj ska ha ett palats på någon av dem. I Qatar pågår bygget inför fotbolls-VM 2022 intensivt. Internationellt har det riktats hård kritik mot säkerheten och arbetsmiljön sedan starten 2010. Magnus Grude har varit delaktig i anläggningsprojekt vid blivande tunnelbanestationer – men han säger sig vara positivt överraskad av säkerheten. – Inom de stora internationella företagen, och i de stora projekten, är det inte sämre säkerhet i Qatar än i Sverige, säger han. Jag skulle nästan vilja påstå att den är bättre i vissa fall. Det finns säkert dåliga förhållanden, men det är inget jag har sett på nära håll. Jag upplever att qatariska staten jobbar hårt med den här frågan och försöker bygga upp sitt arbetsmiljöverk, så att de får en större organisation och kan ha mer tillsyn.   Genom utbytesprogram, hjälpinsatser och utlandstjänster finns stora möjligheter för byggchefer att jobba globalt. Vill du också söka dig utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du få tips och råd på vägen. Läs gärna vår tidigare artikelserie om svenska byggchefer utomlands.