Äldre byggarbetare drabbas oftast och värst av olyckor på jobbet.
Det är en slutsats i den omfattande studien Bortom noll – en hälsofrämjande byggbransch.

Studien har gjorts av Magnus Stenberg, forskare vid Avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet. I två undersökningar, gjorda 2011 och 2013, har han intervjuat både personer som nyligen har råkat ut för olyckor och sådana som inte har gjort det. Att risken för att drabbas ökar med åldern kan förklaras med att byggbranschen i stor utsträckning präglas av fysiskt arbete.

– De fysiska förutsättningarna blir sämre ju äldre man blir, säger Magnus Stenberg i en intervju med tidningen Byggvärlden. Exempelvis försämras balans och koordination. Ett fall från en stege kan bli ett benbrott för en 60-åring, men en 20-åring kommer undan med ”bara” en stukad fot. Lång yrkeserfarenhet minskar visserligen risken för att drabbas av olyckor, men inte i högre grad än vad åldern inverkar.

Studien visar även att det lönar sig med förebyggande säkerhetsarbete. Allvarliga olyckor är mindre förekommande på arbetsplatser som ständigt jobbar med frågan.

– Här har chefer på arbetsledarnivå en stor påverkan, säger Magnus Stenberg till Byggvärlden. De kan se till att attityden till hälsa och säkerhetsarbete är bra och visa att man tar det arbetet på allvar. Hur de bemannar påverkar också. De kan exempelvis se till att bemanna så att både fysisk förmåga och arbetslivserfarenhet jobbar tillsammans.

Resultatet från studien ska användas som underlag för att Byggnads och Sveriges Byggindustrier ska kunna ta fram ett gemensamt förslag till strategiskt åtgärdsprogram för att nå nollvisionen.

Läs hela artikeln på Byggvärldens hemsida. Studien i sin helhet hittar du här.

Machokulturen är inte unik för byggbranschen.
Nu inspireras räddningstjänsten av Byggchefernas och Byggnads kamp för ökad jämställdhet.

Drygt 60 räddningstjänster i Sverige är medlemmar i Nätverket jämställd räddningstjänst (NJR). Under våren turnerar de med ett seminarium på temat ”Gärna förändring – bara jag inte måste ändra på mig”. Syftet är att diskutera samma problem som Byggcheferna och Byggnads har belyst i kampanjen Stoppa machokulturen, vars samtalslåda Prata så alla kan lyssna kan beställas av organisationer inom alla branscher.

Av alla heltidsanställda brandmän i Sverige är bara fyra procent kvinnor.

– Räddningstjänstens arbete tar avstamp 1997 när de första kvinnliga heltidsbrandmännen anställdes, säger Erik Flink, handläggare för jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten på MSB, i en intervju med Värmlands Folkblad. Det tar tid att förändra bilden av brandmannayrket. Vi har en könskodad arbetsmarknad och kunskapshöjande åtgärder tar tid.

Den första konferensen arrangerades i Karlstad den 21 februari. Bland föreläsarna fanns Byggchefernas ordförande Lars Bergqvist, rallykartläsaren Tina Thörner och byggnadssnickaren Marie Halvarsson, som kunde berätta hur samtalstonen i byggbranschen har förändrats.

– När jag började för 30 år sedan var det inte så himla roligt, säger hon till Värmlands Folkblad. Det är mycket bättre nu. Det är bättre jargong och även killarna reagerar mot tröttsam, grabbig jargong. Inom NCC finns många kvinnor som är arbetsledare, men fortfarande nästan inga som jobbar ute med själva bygget.

Nils Weslien, förbundsdirektör för räddningstjänsten i Karlstadsregionen, säger till Nya Wermlands-Tidningen att det inte finns något i brandmannayrket som begränsar vare sig män eller kvinnor:

– Det handlar mer om grundläggande värderingar, en struktur och kultur som vi måste jobba mer med, säger han.

Inför avtalen 2017 har Ledarna växlat sina yrkanden med arbetsgivarorganisationer inom eller nära byggbranschen.
Bland annat yrkar Ledarna på att en arbetsgrupp ska tillsättas i frågan om visselblåsare.
– Vi anser att den är av stor vikt för en sundare byggbransch, säger Ledarnas avtalsansvariga Irena Franzén.

För Byggcheferna är det viktigt att personal vågar slå larm om bristande etik på arbetsplatsen. Redan för sex år sedan valdes ämnet som tema på Almedalsveckan. Under rubriken ”Visslan eller gisslan – finns det whistleblowers i byggbranschen?” diskuterades det faktum att var tionde byggchef har varit rädd att förlora jobbet genom att uppmärksamma missförhållanden eller oetiska beteenden.

I höstas fattade riksdagen beslut om en ny lag som ger förstärkt skydd för visselblåsare. Lagen, som trädde i kraft i januari, ska motverka att arbetstagare som slår larm blir drabbade av repressalier från arbetsgivaren.

Inför Ledarnas nya avtal yrkar förbundet på att frågan ska drivas vidare, genom tillsättning av en arbetsgrupp som ska följa utvecklingen i ämnet. Syftet är att få en mer branschanpassad visselblåsarfunktion. Detta gäller Sveriges Byggindustrier samt de byggnära organisationerna Elektriska Installatörsorganisationen, VVS Företagen, Maskinentreprenörerna, Måleriföretagen i Sverige, Glasbranschföreningen, Plåt & Ventföretagen samt Fastigo I- och K-avtalen.

Utöver detta finns tre gemensamma punkter för samtliga yrkanden:

• På temat Hållbara chefer vill Ledarna, tillsammans med arbetsgivarparten, genomföra en kartläggning av chefers förutsättningar. Den ska i sin tur säkerställa att det fortsatta gemensamma arbetet kring hållbara chefer får ökad träffsäkerhet vid val av åtgärder och aktiviteter.
• Alla ledaravtal förses med partsgemensamma aktiviteter.
• Fortsatta och utökade avsättningar till delpension.

Dokumenten i sin helhet kan du läsa här (Sveriges Byggindustrier), här (byggnära organisationer), här (Fastigo I-avtalet) och här (Fastigo K-avtalet).

Svevia är ett av sex bolag där Ledarna ger utbildning i löneprocesser. 
Ett stöd som kan hjälpa både arbetsgivare och anställda. 
– Ledarna ställer upp helt fantastiskt, säger Bernt Hegebeck, uthyrare inom Sveviakoncernen i Umeå. 

Bernt Hegebeck jobbar sedan fem år tillbaka på Arento, som tidigare hette Svevia Maskin. Med en bakgrund inom bankvärlden har han erfarenhet av flera fackförbund. När Svevia 2013 bytte arbetsgivarorganisation valde han att ansluta sig till Ledarna.

– Så här i efterhand var det klockrent, säger han. Jag tycker att Ledarna ger ett fantastiskt bra stöd. De bryr sig om sina medlemmar. De är lätta att få tag i, man slussas fram till rätt personer, om det så handlar om juridisk rådgivning eller något annat. Jag ser också att Byggcheferna ger mycket genom sina utbyten av kontakter och information. Det känns roligt att vara medlem.

Bernt Hegebeck, facklig förtroendeman, uppskattar Ledarnas utbildning om löneprocessen. 

På Arento har Bernt Hegebeck varit Ledarnas företrädare i Lön inom byggsektorn. Projektet är ett resultat av en motion på Ledarnas kongress 2014, då Byggcheferna krävde krafttag för bättre tillämpning av kollektivavtalet.

– Ledarna har ett arbetssätt som jag tycker är fantastiskt bra, säger Bernt Hegebeck. Ledarna sätter oss i samma rum som företaget och får oss att prata med varandra om vad vi vill uppnå. Inom Svevia har man tagit åt sig av det här väldigt mycket. Jag sitter inte själv som chef, men det har gett mig kunskap om hur jag ska tänka kring min egen utveckling och lön. Vad ska jag trycka på? Man kan inte bara säga att man vill ha 1 000 kronor mer i månaden, utan man måste ha koll på helheten och sitt bidrag till verksamheten.

I projektet arbetar förhandlare från Ledarna med sex utvalda företag för att utveckla tillämpningen av Ledaravtalet. De möter HR-personal och fackliga företrädare, informerar om avtalet och ger kurser i motiverande lönesättning.

– Det är bra att få de hjälpmedel man behöver för att kunna jobba som chef, säger Bernt Hegebeck. Hur ska man vara mot sina medarbetare? Hur ska man göra i sina lönesamtal? Det gäller att få ut den här informationen, att visa vad Ledarna faktiskt kan ställa upp med. De som går de här kurserna inser att det är något de har stor nytta av.

Hur jämför du en svensk examen med en syrisk? Får du anställa en asylsökande? Var kan du leta efter en ingenjör med arabiska meriter?
Nu kan Byggchefernas medlemmar få tips om hur de ska tänka vid rekrytering av migranter.

Den 21 februari är det premiär för seminariet ”Från flykting till medarbetare?” på Ledarnas kontor i Stockholm. Där kan svenska chefer få hjälp att hitta rätt kompetens bland nyanlända. Byggchefernas medlemmar är välkomna att anmäla sig.

– Gapet mellan den kompetenta asylinvandraren Hassan och den svenska byggchefen Per-Anders är oftast väldigt långt, säger Ledarnas integrationsansvarige Magnus Berg. Per-Anders vet väldigt lite om vilken sorts kompetens Hassan har, och han vet nästan ingenting om hur ett professionellt yrkesliv i Aleppo kan ha varit. Av helt naturliga skäl. Jag möter sällan chefer som de facto har satt sig ned för att lära känna en sådan migrant. Jag lägger ingen värdering i det, utan det är en praktisk erfarenhet.

Magnus Berg, integrationsansvarig på Ledarna, betonar värdet i migranters internationella erfarenheter. 

En del av halvdagskursen handlar om godhjärtade fördomar, som gör att flyktingar bemöts på andra villkor än svenskar.

– I ämnet migration är många mest informerade om helvetet i Aleppo eller krigen i Afghanistan, med talibaner och katastrofer, krigsrubriker och gummibåtar, säger Magnus Berg. Det färgar chefen väldigt, väldigt mycket. Det har jag ofta stött på, att man tänker ”stackars flykting” när man sitter med Hassan eller Farah framför sig i en jobbintervju. En välmenande svensk har ofta svårt att gå rakt på kompetensen och på vad den här personen faktiskt kan göra för företaget.

Seminariet ”Från flykting till medarbetare?” arrangeras en gång i månaden i Stockholm under våren. Det genomförs även i Göteborg den 7 mars och i Malmö den 11 maj. Syftet är att både inspirera och informera – till exempel om att det är fullt möjligt att anställa en asylsökande.

– Om man är byggchef och på riktigt intresserad av att hitta rätt kompetens bland invandrare, då ska man anställa en arab på personalavdelningen, säger Magnus Berg. Jag menar verkligen det. Det första jag gjorde när jag började på Ledarna var att anställa Mouaddar från Syrien. Han kan språket, han vet var de nyanlända rör sig och han gör att vi hela tiden har det dubbla perspektivet. Att ha någon som har varit i de nyanländas situation, som förstår skillnaderna i mentalitet, som vet hur man tänker när man har varit här i ett eller två år… Det är så otroligt välgörande.

Mellan den 6 och 9 februari arrangerades även Managers’ Express av Ledarna. Kursen genomförs varannan månad. Där får nyanlända med chefsbakgrund hjälp att komma närmare ett jobb där deras kvalifikationer behövs.

– Något som nästan alla asylinvandrare underskattar är värdet av sin egen internationella erfarenhet, säger Magnus Berg. De borde lyfta upp den på sitt cv som andra rubrik och beskriva värdet av att ha jobbat i Mellanöstern eller var det nu har varit. Sedan kanske inte alla svenska chefer tycker att det är bra, men det finns alltid några som ser att det kan ge ett bra perspektiv. Vilka marknader växer fram i Sverige när det det finns 200 000 arabisktalande? Vi vill försöka så frön om att det också kan finnas något affärsmässigt intressant i att närma sig varandra.