Inlägg under november 2016

”Det är en väldigt rolig och spännande bransch”

Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa på skolor, medverka på mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Det är en kul grej att vara med på, säger ambassadören Anders Oscarsson Rüdlinger. I cirka 15 år har Anders Oscarsson Rüdlinger varit medlem i Byggcheferna. Han är platschef på Tuve Bygg i Mölndal, med en bakgrund som såväl hantverkare som arbetschef. I mars utsågs han till ordförande för Byggchefernas avdelning Väst. Genom hans styrelsearbete och ambassadörsuppdrag löper samma röda tråd: – Jag återkommer hela tiden till värdet i att nätverka, säger han. När det går två arbetstillfällen på varje platschef finns inte någon arbetsbrist att prata om. Då är den stora frågan snarare hur vi ska klara av allt med ett så bra resultat som möjligt, utan att orsaka utbrändhet. Att vara engagerad i Byggcheferna ger ett nätverk av andra som är i samma situation. Du vill att medarbetare ska hjälpa varandra i stället för att skylla på varandra. Hur menar du då? – Det är en tanke jag driver i mitt dagliga arbete, att kunna stå upp för det man gör och samtidigt hjälpa dem som har bekymmer. Det gäller alla. Ser man att det inte går bra för någon ger man den personen en hjälpande hand, så att den kommer vidare. Det är extra viktigt i en högkonjunktur, som vi är i just nu. Det är lätt att något går snett när allt ska bli klart så fort som möjligt. Varför ska studenter söka sig till byggsektorn? – Det är en väldigt rolig och spännande bransch. Det blir aldrig enformigt, för varje projekt tar ju slut. Då får man ett nytt. Man behöver inte oroa sig för att det ska bli långtråkigt. Man kan alltid ta med sig sina erfarenheter, samtidigt som man alltid kan få nya arbetskamrater. Vad får du själv ut av att vara ambassadör? – Man får lära sig mycket, det är bra för den personliga utvecklingen. Det tar lite tid, men det är heller ingen gigantisk arbetsuppgift. Jag tycker personligen att det är väldigt roligt att träffa andra människor som gör samma saker som jag själv, så att man kan utbyta tankar och idéer. Det ger ambassadörskapet väldigt goda förutsättningar för. Det är ett bra tillfälle att nätverka.   Vill du också bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg på 08-598 990 24 eller anmäl intresse via byggcheferna@ledarna.se.  

Lokala nätverk gör samverkan starkare

Byggbranschen i samverkan har inte bara ett nationellt kansli. På 14 platser i Sverige finns lokala nätverk med egna initiativ. Att företag ska konkurrera på lika villkor, med trygga arbetsförhållanden för alla anställda, är en självklarhet för Byggcheferna. Därför ingår föreningen i Byggbranschen i samverkan (BBIS), projektet där arbetsgivare och fackförbund har gått samman mot svartarbete, lönedumpning och annan oseriös verksamhet i byggbranschen. Kampen är viktig att bedriva nationellt – men lika viktigt är det arbete som sker lokalt. En av många städer med ett eget BBIS-nätverk är Uppsala. Bengt Westman, ombudsman på Byggnads, var med om att starta det 2011. – Det är ett bra forum för att jobba med frågor kopplade till ordning och reda i byggbranschen, säger han. Det sätter fart och ökar förändringstrycket. Dessutom är det ett värdefullt nätverk eftersom du lär känna andra personer som arbetar med de här frågorna, exempelvis på myndigheter. Det underlättar alltid att ha en personlig kontakt att vända sig till.   Bengt Westman, Susanne Howard och Anders Ragnarsson är engagerade i Byggbranschen i samverkans lokala arbete i Uppsala.   Anders Ragnarsson, chef för Sveriges Byggindustrier i Uppsala, upplever ett starkt engagemang och en hög närvaro i det lokala nätverket: – Det övergripande målet är att främja sund konkurrens genom att försvåra för företag som fuskar, säger han. I praktiken handlar det mycket om att vara ute på gymnasieskolorna och prata med elever och lärare, det är där vi måste börja. Filmen En dyrköpt läxa har varit ett oerhört värdefullt hjälpmedel för oss, vi använder den i skolorna som utgångspunkt för en vidare diskussion kring svartarbete. Den nämnda filmen spelades in för attitydprojektet Ren byggbransch. Den kom till efter ett rollspel arrangerat av Skatteverkets kontor i Uppsala, där informatören Susanne Howard ser BBIS som ett bra forum med ett gemensamt fokus: – Det är viktigt att seriösa företag och upphandlare får kunskap om hur man kan använda och tolka Skatteverkets offentliga uppgifter för att bland annat undvika företag som inte redovisar löner för sina anställda, säger hon. Införandet av personalliggare i byggbranschen ställer stora krav på både byggherrar och entreprenörer att sätta sig in i regelverket. Om inte personalliggarna förs på rätt sätt så kvarstår både risken för svartarbete och att drabbas av dyra sanktioner. Skatteverket förutsätter att personalliggarna förs på rätt sätt från den 1 juli 2016, så att beslut om kontrollavgifter på tusentals kronor inte behöver tas ut. Under hösten har ytterligare en BBIS-film lanserats. Skattebrott – ett hot mot vår demokrati handlar om vikten av att veta vem man gör affärer med. Den innehåller bland annat tre praktiska råd om hur skattebrott kan undvikas vid upphandlingar.  

Vem ska föra din talan?

Byggcheferna består av 16 500 medlemmar. Inom sju lokala avdelningar har alla en chans att göra sig hörda. Vilka beslut som fattas i framtiden, det styrs av vilka frågor vi lyfter i dag. Vi strävar efter en sund och schyst byggbransch, präglad av etik, mångfald, hållbart ledarskap och god arbetsmiljö för chefer. Vill du vara med och bidra? Varmt välkommen att kontakta oss. Det är vi som sätter vår yrkesroll på kartan.     NORRA NORRLAND Peter Sjöquist (ordförande): ”Det är en trygghet att vara med i Byggcheferna. Om något händer på arbetsplatsen, som uppsägningar eller organisationsförändringar, kan man få hjälp från Ledarna. Är man inte med får man klara sig själv. Det som ger mig mest i att vara engagerad är samhörigheten, när man vet att man har stöttning av både Byggcheferna och fackförbundet. Sedan är det viktigt med ett forum där vi kan driva våra frågor om arbetsmiljö och avtal.” MELLAN Lars Bergqvist (ordförande): ”Byggcheferna är de enda som arbetar med byggchefers frågor. Vi bevakar bland annat deras löner och har väldigt bra lönestatistik. Vi har också bestämt oss för att driva mjukare frågor, som etik, mångfald och chefers arbetsmiljö. Det är det ingen annan som gör. Därför finns det skäl för folk att fundera på om det inte är ganska bra att någon gör det. Ingenting kommer gratis. För mig och många andra är demokratin enormt viktig. Man kan inte driva Byggcheferna som ett företag, utan det ska vara förankrat i myllan.” ÖST Jeanet Corvinius (ordförande): ”Vi har 6 000 medlemmar men behöver bli fler, eftersom branschen faktiskt växer. Ju fler vi är, desto lättare är det att lyssna på oss. Dessutom innebär Byggcheferna ett fantastiskt nätverk. Vi är med och påverkar i stora branschfrågor, vilket kampanjen Stoppa machokulturen är ett exempel på. Den har fått ett starkt genomslag, även om inte alla företag säger det. Alla stora bolag jobbar med jämställdhet på ett eller annat sätt just nu.” VÄST Anders Oscarsson Rüdlinger (ordförande): ”I dag har vi en fruktansvärt het byggmarknad och då gäller det att bygga nätverk. Det är det som kan stärka oss för framtiden. På högskolorna är det många som får jobb innan de ens har hunnit gå klart, som kanske inte behöver tänka i de banorna. Det är först när det krisar som de kan se att ett medlemskap är värt något. Nyttan är att träffa andra, förstå att man inte är ensam i sin situation och få ett mentalt stöd. Man får inblick i olika sätt att lösa problem.” SKÅNE/BLEKINGE Lars Tengvall (ordförande): ”Det finns många frågor där Byggcheferna har påverkat branschen, till exempel nollvisionen för dödsolyckor. När vi presenterade den blev byggföretagen helt förskrämda, men nu jobbar alla efter den. Visst påverkar vi genom vårt medlemsantal. Det är Ledarna som står för tryggheten, medan Byggcheferna bevakar branschen. För egen del får jag mycket tillbaka. Jag möter många människor och lär mig mycket om hur hela byggbranschen fungerar.” VILL DU OCKSÅ BLI ORDFÖRANDE? Just nu är ordförandeposten ledig i två av våra distrikt! I Gävle/Dala/Sundsvall och Småland/Halland har du chansen att bli företrädare för tusentals kolleger. Intresseanmälan kan skickas till byggcheferna@ledarna.se. SÅ BLIR DINA LOKALA FRÅGOR NATIONELLA Februari 2017: Varje avdelning inom Byggcheferna kallar till möte. Här väljs totalt 30 ombud till Byggchefernas stämma. Ju fler medlemmar en avdelning har, desto fler ombud får den välja. September 2017: Byggchefernas stämma. Av samtliga deltagare utses 17 ombud till Ledarnas kongress. Dessutom väljs styrelse för nästa fyraårsperiod. Maj 2018: Ledarnas kongress. De utvalda ombuden representerar Byggchefernas 16 500 medlemmar.  

Del 3: Att bygga nödlösningar i Afrika

Etiopien, Somalia, Niger, Sierra Leone. Som byggnadsingenjör har Lars Lindfors jobbat i Afrikas mest krisdrabbade områden. – Det är ett sätt att testa sin förmåga, förklarar han. Både yrkesmässigt och på ett mänskligt plan. I september var Lars Lindfors i Centralafrikanska republiken, en laglös nation i Afrikas inland. Det var hans senaste av många bygguppdrag på svårt utsatta platser. Han ingår i personalpoolen på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som deltar i hjälpinsatser över hela världen. – MSB funkar som ett bemanningsföretag åt FN-systemet, förklarar han. Vi är ett ganska stort antal människor som finns i ett register. Kommer en fråga om byggnadsingenjör går den ut till oss som är det. Sedan projektanställs man för just den perioden. Jag har haft vanliga jobb också, men sedan ett antal år tillbaka har jag mest ägnat mig åt det här och försökt kombinera med mindre projekt åt tidigare arbetsgivare. Han var 57 år vid sitt första MSB-uppdrag, en besiktning av en övningsbyggnad för räddningstjänsten i Tadzjikistan. Sedan dess har han varit med om att bygga en FN-camp i Etiopien, besikta en departementsbyggnad i Somalia, utveckla lagerkylning i Niger och projektera sjukvårdslokaler efter ebolaepidemin i Sierra Leone. För EU:s räkning har han även besiktat en bombad gränsövergång på Gazaremsan och gjort förslagshandlingar inför en eventuell återuppbyggnad. – Det är definitivt inga enkla miljöer att leva i, säger han. Det handlar ofta om länder som ligger sist i alla mätbara skalor, med låg inkomst per capita, hög barnadödlighet och inget polis- eller rättsväsende att tala om. Det gör att omständigheterna blir väldigt krävande. Man kan inte röra sig ute på kvällarna. Ibland har man med sig frystorkad mat i ryggsäcken för säkerhets skull. På det viset är det mer likt en fjällvandring än att åka till en arbetsplats.   ”Det spelar inte så stor roll vem som åker ned och gör jobbet, men jag tror att det är en viktig signal med internationell civil närvaro på de här platserna”, säger Lars Lindfors, som har utfört många uppdrag för MSB i Afrika.   I Centralafrikanska republiken har han varit flera gånger, för att besikta och renovera anläggningar åt FN. Det är ett land som Utrikesdepartementet uppmanar alla svenskar att lämna, avråder från alla resor till och beskriver som ett av världens minst utvecklade, präglat av plundringar, terrorhot och kidnappningar av FN-personal. Ändå har Lars Lindfors aldrig känt sig rädd: – Vi är inte målet, säger han. Däremot kan vår utrustning eller materielleveranserna vara det. Men man rör sig inte utomhus på stan mer än absolut nödvändigt. Vi följer en säkerhetsmanual och så fort något händer håller man sig inne. Har det varit en incident någonstans åker man inte till det området. Men man ser vapen överallt och måste vara medveten. Även om det inte är öppna strider är läget väldigt, väldigt spänt. En liten gnista kan utlösa okontrollerat våld. Jag har inte varit i närheten av det, mer än att jag på nätter har kunnat höra skottlossningar. I projekten anlitas lokala entreprenörer och byggarbetare. Av dem har många aldrig använt en skruvdragare. Verktyg som går sönder kan svårligen ersättas. Transport av material kräver ofta militäreskort, medan cementsäckar måste övervakas för att inte innehållet ska stjälas. – Vi är lite dårar, vi som tackar ja till de här uppdragen, för vi vet om svårigheterna på förhand. Det är någonting som triggar, som är mycket svårförklarligt. Att försöka hitta lösningar i en miljö där man inte kan gå till Clas Ohlson och köpa borr. Samtidigt får man tillbaka mycket i form av möten med kulturer och upplevelser som inte går att värdera i kronor. FN-personalen, mina kolleger, är också oftast helt fantastiska människor. Det är så oerhört mångfasetterat. Lars Lindfors når pensionsåldern i december, men tror att han kommer att genomföra ytterligare några projekt. Samtidigt som han tonar ned betydelsen av sina hjälpinsatser säger han att om han vore yngre skulle han genomföra många fler. – Den faktiska nyttan och vad vi egentligen gör, det kan man verkligen diskutera. Det kostar mycket pengar, om man ser det krasst, för mycket enkla förbättringar som borde kunna göras på ett annat sätt. Samtidigt ser jag inga alternativ. Det spelar inte så stor roll vem som åker ned och gör jobbet, men jag tror att det är en viktig signal med internationell civil närvaro på de här platserna. Där tror jag att vi gör den största skillnaden. Att vi visar att det internationella samhället finns och på något sätt vill bidra.   Vill du också jobba utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du få tips och råd på vägen. Läs gärna tidigare delar av artikelserien här och här.  

Ökat utbud av arbetskläder för kvinnor

En arbetsbyxa för gravida har blivit en storsäljare för Operose. Johanna Söderström, företagets grundare, gläds åt både framgångarna och konkurrensen som hennes produkter har fått. – De stora företagen börjar förstå att de måste ta tag i det här, säger hon. Under hösten har Blåkläder drivit en kampanj för sin damkollektion. Med kvinnliga hantverkare som testpanel, både av befintligt och planerat utbud, har företaget velat få hjälp att skapa arbetskläder för alla. Samtidigt har flera konkurrenter, som Fristads Kansas och L Brador, egna kollektioner riktade mot kvinnor. – Vi ser i dag en tydlig utveckling i branschen där allt fler kvinnor väljer att arbeta som hantverkare, säger produktutvecklaren Rose-Marie Näsström till Blåkläders hemsida. Vi arbetar ständigt med att bredda sortimentet i samtliga arbetsgrupper och för kvinnor vågar jag påstå att vi i nuläget enbart befinner oss i startgropen. Samtidigt är vi väldigt måna om att inte stressa fram nya produkter. När en nyhet lanseras ska den vara genomarbetad, utvärderad och uppfylla samtliga krav som förväntas på den, vilket kan ta tid.   ”Mitt skäl att börja göra det här var ett genuint intresse för att ändra förutsättningarna för kvinnor som vill jobba inom mansdominerade yrken”, säger Johanna Söderström, grundare av Operose. Foto: Jessica Söderström   Johanna Söderström har i tre år drivit företaget Operose, specialiserat på arbetskläder för kvinnor. Hon tror att marknaden har vuxit av att mindre aktörer, som Operose och Elinord, har visat hur stort behovet är. – Det är lätt att tänka att det är något ytligt när det handlar om kläder, men det är en stor del av arbetsgivarsidan att erbjuda plagg som man känner sig bekväm i, säger Johanna Söderström. Det bidrar till en självkänsla och ett förtroende när man kommer till en arbetsplats. Man kan föreställa sig hur det vore om det var tvärtom, om det bara fanns damkläder i ett yrke där män skulle börja ta plats. Då hade det skett en förändring mycket snabbare. Den mest uppmärksammade produkten från Operose är en gravidbyxa. Tack vare att ingen motsvarighet finns har den kunnat beställas även av bolag som haft avtal med andra leverantörer. – För oss som är en liten uppstickare och kommer från ett annat håll är det kanske lättare att vara nytänkande och använda nya material, säger Johanna Söderström. De andra har redan hållit på ganska länge med sina herrkläder, som på något sätt speglar normen. De som har gjort försök att tänka kvinnligt har ofta tänkt på gullighetsfaktorn. Då har det blivit glada färger eller rosor. Vi försöker tänka mer på funktion och behov. – Mitt skäl att börja göra det här var ett genuint intresse för att ändra förutsättningarna för kvinnor som vill jobba inom mansdominerade yrken, fortsätter hon. Det känns som om de större bolagen följer efter för att de måste, för att samhället har börjat efterfråga det. Jag kan tycka att det är kul, men jag är också stolt över att jag gör det här med hjärtat. Från början tänkte jag inte så mycket, jag bara gjorde, men ju mer jag är ute på arbetsplatser och får höra deras historier, desto viktigare känner jag att det blir.  

Del 2: Att bygga lägenheter i Ryssland

Arbetsuppgiften lät spännande. Arbetsplatsen? Den råkade ligga 700 mil bort. – Jag tänkte att jag väl lika gärna kunde åka till Sankt Petersburg som till kontoret i Solna, säger Charlotte Jernbom om sitt beslut att bli strategisk rådgivare i Ryssland. Charlotte Jernbom började jobba i Ryssland hösten 2013. De följande tre åren var hon ansvarig för strategisk och organisatorisk utveckling. Hon coachade sitt bolags ledningsgrupp i Sankt Petersburg, med målet att skapa ett mer långsiktigt tänkande. – När jag kom dit sa jag att om jag kan få dem att planera till i morgon är det bra, säger Charlotte Jernbom. Det är lite överdrivet, men det ligger något i det. Vi driver en långsiktig verksamhet, men i Ryssland är allt väldigt kortsiktigt. Jag har velat lära dem att se konsekvenser av beslut, att formulera vad som ska uppnås och hur man ska arbeta längs vägen. Att inte bara ta saker som de kommer. När hon tillträdde tjänsten var den inom NCC Housing, där hon redan var anställd. När hon valde att lämna den i höstas hade bolaget övergått i Bonava. Det var uppdraget mer än platsen som gjorde jobbet intressant från början. – Det var inte så att jag sökte mig utomlands, men när det stod klart att den här rollen fanns i Ryssland tänkte jag: ”Varför inte? Jag kan lära mig mycket av det.” Så jag hoppade på tjänsten, och det har jag inte ångrat en sekund. Det är en rekommendation, att våga kasta sig ut. Det är väldigt, väldigt utvecklande för en själv. – Man måste ha ganska öppna ögon om man kommer till en annan kultur och förstå att det är man själv som kommer till dem, men att man samtidigt kan tillföra något. Och man får perspektiv på Sverige, som man kan ta med sig tillbaka. Jag har blivit mycket mer ödmjuk inför kulturskillnader och insett att det finns orsaker till beteenden och olika sätt att göra saker. Det finns alltid en bakgrund, som man inte alltid förstår.   ”I Sverige är vi väldigt trygghetssökande och faktiskt inte så bra på att hantera förändringar. Det är en stor styrka i den ryska verksamheten, att ingenting är omöjligt”, säger Charlotte Jernbom, som under tre år har arbetat i Ryssland.    Charlotte Jernbom har veckopendlat till Sankt Petersburg, lärt sig ryska efter hand och arbetat i Finland parallellt under hälften av de tre åren. Hon beskriver omställningen från Sverige som mindre än man kan tro. – En skillnad som har påverkat arbetet är behovet av förtroende. Den ryska kulturen är inte förtroendebaserad. I mitt jobb måste jag komma nära människor och få deras tillit för att kunna påverka dem. Det lade jag väldigt mycket tid på i början. Jag visade att jag fanns där och att vi gjorde det här tillsammans. Att jag var där för organisationens bästa och inget annat. Inom produktionen bestod personalen enbart av män. Bland tjänstemännen fanns en högre – men oavsiktlig – jämställdhet: – Där jag jobbade var det en ickefråga om man var en kvinna eller man, utan det handlade bara om kompetens. Det finns många kvinnor på höga positioner i Ryssland. Det är inte ett ämne som är uppe på bordet som det är i Sverige. Och jag upplevde aldrig att jag blev särbehandlad på grund av mitt kön. Charlotte Jernboms projekt i Ryssland bestod av bostadsbyggen. Ett genomsnittligt projekt kunde innehålla 1 000 lägenheter. Hon beskriver en arbetsstruktur med tydlig hierarki, med både för- och nackdelar: – I Sverige är vi vana vid att folk tar mycket individuellt ansvar. I Ryssland är det inbyggt i kulturen att det är någon annan som ska göra saker. Där måste man jobba med att motivera, involvera och förklara varför man vill att någon ska uträtta något. – Att de inte planerar långt i förväg innebär samtidigt en väldigt hög grad av aktivitet och förändringsvana: ”Okej, nu hände det här, då anpassar vi oss efter det och gör så här.” Det är vanligt i byggbranschen att det händer mycket oförutsett, men i Ryssland är det utpräglat. I Sverige är vi väldigt trygghetssökande och faktiskt inte så snabba eller bra på att hantera förändringar. Det är en stor styrka i den ryska verksamheten, att ingenting är omöjligt.   Vill du också jobba utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du få tips och råd på vägen. Läs gärna tidigare delar av artikelserien här och här.  

”Ett bra samarbete gör stor skillnad på sista raden”

Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa på skolor, medverka på mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Det är jätteroligt att få en helhetssyn över branschen, säger ambassadören Jeanet Corvinius. Jeanet Corvinius är arbetschef på Peab i Stockholm. Hon är samtidigt ledamot i Byggchefernas styrelse och ordförande i avdelning Öst. I våras utsågs hon till en av Sveriges framtida kvinnliga chefer i Ledarnas årliga ranking. Ambassadör har hon varit sedan 2011, delvis för att ge vägledning i något hon själv saknade som student: – När jag gick på KTH hade jag ingen aning om vilka tjänster som faktiskt fanns när man kom ut, säger hon. Den frågan är nog så viktig. Att försöka visa hur mycket roligt som finns. Det är också bra att redan i skolan börja tänka på hur värdefullt det är att knyta an till nätverk. De som studerar mot byggbranschen kommer på ett eller annat sätt att jobba med varandra senare i arbetslivet. Ditt mål med ambassadörsprogrammet är att bidra till ett mjukare och trevligare klimat mellan parterna. Varför? – Det gör en jätteskillnad, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt, om man verkligen kör tillsammans eller inte. Man måste ärligt skapa en tillit om man vill få till ett bra projekt. Man får absolut inte dra alla över en kam, men det finns många projekt där det inte funkar. Det handlar inte om att man måste vara bästa kompisar, utan om att lita på att alla gör sina jobb riktigt bra. Ett bra samarbete gör stor skillnad på sista raden för samtliga inblandande, det vet alla vi som varit med i ett sådant projekt. Dessutom är det jättekul! Varför bör studenter söka sig till byggbranschen? – Utan att kunna alla andra branscher är jag övertygad om att det här är en av de roligaste. Det finns så otroligt många olika roller och utmaningar. Det ena projektet är inte det andra likt. Om du trivs bra med att dina uppgifter är desamma varje dag, då finns specialistroller där du kan ha det så. Om du vill ha en bredd och kunna följa projekt från start till slut, då finns roller för det. Sedan finns ett helt spektrum däremellan. Byggprojekt är också något som är varaktigt över tid. Man blir varm i hjärtat varje gång man passerar ett gammalt projekt. Det är en väldigt konkret bransch.   Vill du boka en ambassadör till din skola? Kontakta Sofia Löfberg på 08-598 990 24 eller byggcheferna@ledarna.se.  

Vem vill du se som Årets Byggchef?

För åttonde gången ska Byggcheferna och Byggvärlden utse Årets Byggchef. Vem tycker du förtjänar titeln? Passa på att nominera din kandidat – senast den 31 januari – till aretsbyggchef@byggvarlden.se. – Jag fick otroligt mycket uppmärksamhet efter utmärkelsen, säger fjolårets vinnare Jens Andreasson. Årets Byggchef har utsetts av Byggcheferna och tidningen Byggvärlden sedan 2010. Priset går till en duktig och uppskattad ledare, i syfte att höja statusen på byggchefsjobbet. Lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande – både internt och externt – är några kriterier som juryn bedömer. Jens Andreasson, som utsågs till Årets Byggchef 2016, upplever att utmärkelsen har betytt mycket: – Tävlingen skapar mycket uppmärksamhet i branschen, säger han. Jag fick kommentarer från beställare, kunder och andra i branschen som hade läst artiklar om mig, och jag har fått många gratulationer under året. Det är jättekul!   Jens Andreasson utsågs till Årets Byggchef 2016. Foto: Anette Jansson-Bougt   SÅ HÄR NOMINERAR DU Mejla din kandidat till aretsbyggchef@byggvarlden.se, senast den 31 januari 2017. Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, för såväl kunder som det egna företaget och medarbetarna. När juryn bedömer kandidaterna utgår den ifrån fem kriterier. Vi vill därför att du skriver några rader om den person du nominerar under varje rubrik av dessa fem: Lönsamhet Kundreaktioner Etiskt agerande (externt och internt) Ledarskap Förnyelse Ange även den nominerades namn, företag, position och telefonnummer. Skriv också några rader om personens bakgrund. Komplettera med kontaktuppgifter till personer som juryn kan kontakta för att få ytterligare information, gärna någon chef, en kollega och en kund. Vi vill även ha namn och telefonnummer till dig som nominerar.   TIDIGARE VINNARE 2010: Konstantin Spinos (arbetsledare, Veidekke) 2011: Magnus Rudén (projektchef, AF Bygg) 2012: Sofia Edoff (produktionschef, NCC) 2013: Helena Söderberg (projektchef, Züblin Scandinavia) 2014: Henrik Bratt (affärsområdeschef, Erlandsson Bygg) 2015: Eva Torberger (distriktschef, Skanska) 2016: Jens Andreasson (arbetschef, Svevia)   JURYN Lars Bergqvist (ordförande, Byggcheferna) Åsa Söderström Jerring (styrelseproffs i JM, ELU Konsult och Vattenfall, har tidigare haft ledande befattningar i bland annat NCC och Sweco) Mårten Lindström (egen verksamhet med erfarenhet från flera stora konsult- och byggföretag) Liselott Fröstad (advokat inom bland annat entreprenad- och konsulträtt och offentlig upphandling på Andersson Gustafsson Advokatbyrå) Mikael Sagström (ansvarig utgivare, Byggvärlden)     Läs mer om utmärkelsen på Byggvärldens hemsida.  

Del 1: Att bygga sjukhus i USA

Under ett år var Jonas Toller design manager i Florida. En upplevelse som pendlade mellan glädje, frustration och arbetsro. – Jag fick mycket större spinoffeffekter ett par år efter mitt utlandsjobb än jag hade räknat med, säger han. Inom Skanska finns ett utbytesprogram, Skanska Unlimited, för tjänstemän som varit anställda i minst två år. Där ges en chans att jobba utomlands under tre till sex månader. Det var en förlaga till det som Jonas Toller – i dag projektchef på samma företag – deltog i för nio år sedan. Ett förslag om tätare samarbete med USA hade lett till en intresseförfrågan på Skanskas intranät. Jonas Toller svarade, valdes och erbjöds ett år i Florida. – Skanska i USA hade tagit ett sjukhusprojekt på totalentreprenad, berättar han. Det var första gången de skulle göra något sådant i Florida. Då hade jag jobbat med projektering och totalentreprenad i tio år i Sverige. Det blev väldigt bra, tajmingen var perfekt. Konsultgruppen hade träffats tre gånger när jag kom och när jag åkte hem hade vi nästan färdiga bygghandlingar. Sjukhuset som skulle byggas var Moffitt Cancer Center i Tampa. Jonas Toller fick titeln design manager, eller projekteringsledare, och blev en länk mellan beställaren, konsultgruppen och Skanska. – Under första kvartalet var allt väldigt intressant och nytt. Under andra kvartalet var jag ganska frustrerad, för då kunde jag inte riktigt jobba som jag ville. Jag hade tio års arbetslivserfarenhet, men blev tvungen att få mycket instruktioner från folk runt omkring för att genomföra saker som jag egentligen kunde ha gjort själv. Det hade att göra med att jag inte kunde deras datasystem och sådana saker. Under sista halvåret kom jag in i rutinerna. Det var väldigt bra att det var ett ettårsprogram. Hade jag åkt hem efter sex månader skulle jag inte alls ha varit lika positiv till det som jag är i dag.   Jonas Toller jobbade under ett år som design manager i Florida. ”När jag var där tyckte jag inte att det gav mig jättemycket, men med perspektiv kan jag se att jag lärde mig en hel del”, säger han.   Under utbytet bodde Jonas Toller i Saint Petersburg, tillsammans med sin sambo, och pendlade en halvtimme till jobbet. När det var över fick han en förfrågan om att stanna, men valde av praktiska skäl att åka hem. – När jag började på Skanska 1997 hade jag trott att det skulle innebära mer internationella kontakter än det blev. När möjligheten att jobba utomlands dök upp var valet ganska självklart. Jag hade tagit ett sabbatsår mellan tvåan och trean på KTH för att plugga på ett community college i USA. Jag ville ha det här jobbet för att få lite äventyr, komma tillbaka till USA och lära mig något nytt. Förmågan att gå kundernas krav till mötes upplevde han som större än i Sverige. – Om de fick en förfrågan med önskemål om när något skulle vara klart försökte de pussla med skift för att få ihop det. I Sverige staplar vi bitar på varandra och bestämmer när det blir klart. Men det är på gott och ont, för om man tittar på säkerheten har vi en hög lägstanivå i Sverige. Där var det inte riktigt så. I vårt sjukhusprojekt var de verkligen på tårna och hade superfokus, men om det byggdes en skola ute på en åker på landsbygden kunde det vara både hej och hå. – De hade också en lite annorlunda syn på billig arbetskraft. Folk stod och handjagade med spade. Det var väldigt varmt och i bästa fall hade de ett tak att sitta under för att käka. Det upplägg som vi har i Sverige, med byggbodar och duschar, fanns inte på kartan. Det var inte lika välorganiserat. Ett par år efter hemkomsten blev Jonas Toller involverad i ett annat sjukhusprojekt: byggnationen av Nya Karolinska Solna. Det tackar han delvis året i USA för. – När jag var där tyckte jag inte att det gav mig jättemycket, men med perspektiv kan jag se att jag lärde mig en hel del. Det är väldigt lätt, framför allt på storföretag, att använda gamla mallar och rutiner där man gör som man alltid har gjort. När jag jobbade utomlands lärde jag mig att man kan komma fram till ett slutresultat på många olika sätt. Det var väldigt nyttigt.   Vill du också jobba utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du få tips och råd på vägen. Läs gärna övriga delar av artikelserien här och här.  

”Tillsammans kan vi hitta system och lösa problem”

Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa på skolor, medverka på mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Allt blir så mycket lättare när man hjälps åt, säger ambassadören Anders Hinn.   Anders Hinns titel är affärschef Bostad för Wästbygg i region Syd. Han har tidigare varit bygg- och projektledare, arbetsledare eller platschef på flera byggföretag. Att byggbranschen har blivit hans arbetsfält är delvis ett farsarv: – I tonåren sommarjobbade jag på den byggfirma där min pappa var anställd, säger Anders Hinn. Jag fick göra allt från att montera handtag och sopa trappor till att gipsa och verkligen bygga. Jag har fått gå hela vägen. – Dels tycker jag om att snickra och hålla på. Dels gillar jag teknik och att skapa något bestående, om det så handlar om en koja i skogen, Lego eller en hel fastighet. Det ska vara något som man efteråt kan se i 3D och tänka ”detta har jag varit med och gjort”. Ju större skala det är i, desto roligare är det och desto längre tid finns det kvar innan det rivs eller byggs om. Varför är du ambassadör? – Jag vill samverka i branschen. Allt blir så mycket lättare när man hjälps åt. Det är också viktigt att behålla medarbetarna. När jag föreläser på utbildningar vill jag ge studenterna någon sorts motivation bortanför faktakunskapen och berätta om både bra och dåliga saker: ”Det är så här ert arbetsliv kan komma att se ut. Ni kommer hela tiden att utvecklas. Den ena dagen är inte den andra lik. Det är en bransch som inte sätter dina gränser, utan om du vill bli något kan du bli det. Det är du själv som spänner bågen.” En fråga som du brinner för är förnyelse i byggbranschen. Varför? – Vi står inför en grym rekryteringsboom. Marknaden är superhet och efterfrågan på arbetskraft är jättestor, men det finns inte tillräckligt många kandidater. Då gäller det att tänka nytt och smart. Hur kan man rekrytera från andra segment och andra yrkesroller? Hur kan vi bygga smart och hållbart, såväl personalmässigt som kund- och miljömässigt? Man får inte bränna ut sig själv eller sina medarbetare. Det är därför AFS:arna finns. Då gäller det att växa kontrollerat. Hur kan Byggcheferna bidra till det? – Genom att investera i kandidater på lång sikt. Att gå in bland lägre åldrar och informera om branschen. Ju tidigare man kan locka personer till att läsa bygg, desto bättre underbyggnad får man. Det är även viktigt att få med sig nyanlända. Man måste tänka utanför boxen och riva de murar som kan hejda människor. Göra så att alla tänker tillsammans. Vi är en intresseorganisation som ska se till medlemmarnas och företagarnas bästa, men allt ska vara till gagn för branschen som helhet. Genom att hjälpas åt kan vi hitta system och lösa problem. Varför är det viktigt att vara medlem i Byggcheferna? – Framför allt för nätverkets skull. Byggcheferna är med i Ledarna och i Ledarna finns en trygghet. I allt från gratis kurser till stöd och support samt de nätverk som finns där. Det finns andra som kan föra ens talan om man själv inte vill. När man behöver kunskap eller råd finns alltid någon att vända sig till, oavsett om det handlar om juridik, lön eller vidareutveckling. Man kan alltid få svar på sina frågor.   Vill du också bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg på 08-598 990 24 eller anmäl intresse via byggcheferna@ledarna.se.