Inlägg under oktober 2016

”Vi ska stötta yngre kolleger och finnas som resurser”

Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa på skolor, medverka på mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Det är en mentorroll som ger mycket tillbaka, säger ambassadören Stefan Henriksson. Stefan Henriksson är projektledare på WSP i Växjö. Han har tidigare haft chefsroller inom Skanska, men inledde sitt yrkesliv som snickare på byggföretag. – Jag har gått hela vägen, säger han. Det är en bra erfarenhet, att veta hur alla led ser ut och hur de olika parterna resonerar. Varför är du ambassadör? – Jag upptäckte att många unga kolleger fick dåliga avtal. Till exempel kan mindre företag utan personalavdelning ha svårt att hinna med i avtalsutvecklingen. Ungdomarna blev jätteglada över att få jobb och tog anställning utan att kolla upp villkoren, om det över huvud taget fanns något annat avtal än en muntlig överenskommelse om lön. Där vill vi pusha för att Byggcheferna är ett bra bollplank. – Jag tycker att vi som har varit med i några år ska stötta våra yngre kolleger och finnas som resurser. Det är en win/win-situation, för jag lär mig fruktansvärt mycket av dem. Bland annat är det ett starkt fokus på digitalisering, som de yngre har med sig naturligt. Där har jag mycket att lära. Vad säger du till studenter som undrar varför de ska söka sig till byggbranschen? – Jag älskar projekten inom byggsvängen. Det finns en tydlig start, följt av en resa som kan se hur krokig ut som helst, och sedan finns ett tydligt slut där något konkret står färdigt. Under den tiden möter man otroligt många härliga människor, som har ett enormt engagemang för att göra något bra för samhället. Den interaktionen mellan människor, den ger en känsla av att det inte finns någon hejd på vad vi kan skapa tillsammans. Vilka är branschens största utmaningar? – Den ena är bemanningsfrågan. Det pratas om att vi ska bygga 700 000 lägenheter, men har vi resurser för att klara det? Där måste vi ta vara på de tjejer och nysvenskar som söker sig till branschen. Den andra är om de resurser som finns har tillräcklig kunskap? I dag finns ett energifokus som i sig inte är dåligt, men samtidigt har jag en erfarenhet som sträcker sig tillbaka till 1970-talet. Då tilläggsisolerade man hus utan att ha kontroll över fukten. Det gjorde att vi fick sjuka hus. Jag känner en oro över att det kan hända igen, om branschen tar in människor som utan kunskap förväntas bygga snabbt och energieffektivt. – Vi får inte tappa bort den erfarenhet och kunskap som vi har ärvt från 70- och 80-talet. Den måste finnas i alla led, från konsulterna som projekterar till hantverkarna som utför jobbet. Om man missar det någonstans längs vägen finns en risk att det blir fel för framtiden.   Vill du också bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg på 08-598 990 24 eller anmäl intresse via byggcheferna@ledarna.se.  

Prata lön med varandra

Din lön ska motiveras och följa kollektivavtalets löneprocess. Det är ett krav som inte alltid uppfylls inom branschen. Med ett löneprojekt för byggchefer vill Ledarna skapa förändring. – Målet är att få alla parter att förstå sitt ansvar, säger projektledaren Therese Magnusson. Sedan två år pågår en punktinsats för byggchefers löneprocesser. Det är ett resultat av en motion på Ledarnas kongress 2014, då Byggcheferna krävde krafttag för bättre tillämpning av kollektivavtalet. För att bidra till det startade Ledarna projektet Lön inom byggsektorn. – Lönen ska vara kopplad till såväl individens prestation som till verksamheten och dess utveckling, säger projektledaren Therese Magnusson. Det är viktigt att varje medarbetare får en motivering till sin nya lön. Det här projektet startades för att löneprocesserna inte alltid följdes fullt ut överallt.   Therese Magnusson, projektledare på Ledarna, om att ha dialog i löneprocesser.   Projektet sker i samarbete med sex företag där en stor del av Byggchefernas medlemmar finns: NCC, Skanska, Peab, Bravida, JM och Svevia. Experter från Ledarna möter HR-personal och fackliga företrädare, informerar om Ledaravtalet och ger utbildning i motiverande lönesättning. – Det finns föreställningar om att det bara är arbetsgivarna som har ett ansvar, men ansvaret ligger lika mycket på arbetstagarna, säger Therese Magnusson. Båda ska känna sig delaktiga i löneprocessen och se till att löne- och medarbetarsamtalen sker. Det hänger på att man pratar med varandra. Det finns ofta en förväntan på att någon annan ska göra det. För att mäta effekten av projektet görs en årlig löneprocessenkät. I juni presenterades den andra. Av 4 000 tillfrågade hade drygt 1 400 svarat, vilket var en ökning från första året. – Vad vi kan se är att det finns en okunskap om löneprocessen. Det är fel att säga att de som har svarat inte begriper och förstår, men det finns ett kompetensgap mellan överenskommelsen om hur processen ska gå till och hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Det varierar mycket i vad man vet och inte vet. Avsikten är att projektet ska pågå till 2018. Budgetbeslut om en fortsättning fattas i december. – Det som är viktigt är att vi har skapat ett förtroende och en tillit mellan företrädare och arbetsgivare, säger Therese Magnusson. Vi har kunnat möta och förstå varandra. Vi är överens om att vi vill vårda det kollektivavtal som finns.  

Ny mötesplats för fastighetschefer

Vardagslivet för fastighetsförvaltare. Det är vad Förvaltarforum vill belysa, beskriva och förenkla. – Vi tycker att fastighetsförvaltare är en bortglömd grupp som är värd en egen mötesplats, säger chefredaktören Hans Hellberg. Förvaltarforum är en sajt för medarbetare inom fastighetsförvaltning. Sedan den lanserades i juni har den blivit en av Byggchefernas samarbetspartners. – Vi kallar oss den första och än så länge enda kunskaps- och mötesplatsen för folk som jobbar professionellt med värdeskapande och hållbar fastighetsförvaltning, säger chefredaktören Hans Hellberg. Tanken är att vi ska hjälpa den gruppen genom att presentera nyheter, lyfta fram goda exempel och sprida erfarenheter från branschen.   Hans Hellberg, chefredaktör på Förvaltarforum, om syftet med en mötesplats för fastighetsförvaltare.   På den digitala mötesplatsen finns bland annat nyhetsbrev, krönikor, expertsvar och ett erfarenhetsforum. Utanför webben planeras nätverksträffar, seminarier och frukostmöten. – Hur sköter man sitt jobb på bästa sätt? Vi vill ge råd och tips om sådana frågor. Det kan vara allt från hur man gör sina hyresgäster nöjda, eller kan göra för att få nya, till hur man får husen att stå kvar länge. I dag kan man tjäna mycket pengar på att bygga eller sälja hus, men grunden i ett fastighetsägande är ändå att man tar hand om sina byggnader. Det handlar inte om något spektakulärt, utan om vardagsgnetet. Att bidra till hållbarhet och hälsa är en vision och ambition. Dels gällande fastigheter, dels gällande hyresgäster, dels gällande medarbetare som jobbar med dessa delar. – Vi vill även fokusera på förvaltarens egen utveckling, säger Hans Hellberg. Genom att bli skickligare inom sitt yrke och höja sitt värde kan det bli lättare att göra karriär och få bättre anställningar. Där är Byggcheferna en bra partner, till exempel när det gäller arbetsmiljö och lönefrågor. Byggchefernas medlemmar är välkomna att höra av sig: – Vi vill få så mycket respons som möjligt, säger Hans Hellberg. Vi kan inte allt, men vi vill göra det här så bra som möjligt. Då vill vi gärna få hjälp och synpunkter från andra i branschen.  

Arbetsmiljö i fokus för Öst

Låter arbetsmiljö dödstråkigt? Det kan samtidigt vara livsviktigt. Därför var det temat för årets företrädarkonferens i Byggchefernas avdelning Öst. – Det handlar om att folk ska må bra på jobbet, säger ordföranden Jeanet Corvinius. En weekend på en färja var formen för årets företrädarkonferens i Öst. Tolv personer deltog. Föreningen hade hoppats på det dubbla: – Ska man vara självkritisk hade vi kanske inte valt ett tillräckligt spännande ämne, säger ordföranden Jeanet Corvinius. Men vi hade jättebra diskussioner. Vi hoppade till och med över rasterna. Det blev mer samtal än konkreta grupparbeten, för dem hann vi inte med.   Jeanet Corvinius, ordförande för avdelning Öst, om behovet av företrädarträffar.    Temat för konferensen var Arbetsmiljö. Bland annat pratade Ledarnas chefsrådgivare Magnus Gouffrich, expert på arbetsmiljörätt, om den nya AFS-föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. – Vi i byggbranschen är duktiga på att se de fysiska arbetsmiljöproblemen, men hur bra är vi på att se de psykosociala? frågar sig Jeanet Corvinius. Det är våra medlemmars största bekymmer nu, att otroligt många blir utbrända. Om man har brutit ett ben eller blivit magsjuk är det inget att diskutera, då går man till läkaren eller sjukskriver sig. Men om något är fel i arbetsbelastningen, eller om man känner sig psykiskt svag, är det fortfarande något som man sällan pratar om. Mötet med kolleger är ett viktigt syfte med företrädarkonferenserna. – Att vara företrädare på ett företag är en väldigt knepig roll, säger Jeanet Corvinius. Till att börja med har man sina ordinarie arbetsuppgifter, sedan ska man ha tid att stötta och hjälpa medarbetare som hör av sig i fackliga frågor. Det är oftast mycket intressant och ger ett brett kontaktnät, men man känner sig som en soptunna ibland. Att diskutera sådant med andra i samma situation, och få höra hur de gör, är en av de saker som uppskattas mest. Under konferensen användes lådan Prata så alla kan lyssna, som är en del av kampanjen Stoppa machokulturen. – Den spontana reaktionen var att den är jättebra, säger Jeanet Corvinius. Men trots att undersökningar har visat att de här problemen finns är det många som ställer sig frågan: ”Hur ofta hör vi sådana kommentarer nuförtiden?” Det har faktiskt blivit mycket bättre. – Det roliga är att samtidigt som någon säger att det inte existerar längre kan man internt i rummet höra: ”Ja, fast vissa saker tycker jag ändå att man ska kunna säga för att det inte ska bli så politiskt korrekt.” Men var går gränsen då? Om folk inte mår bra, då får man väl tänka efter? Det är en intressant aspekt. Och det är ju sådana diskussioner som den där lådan är till för.  

”50 procent vill anlita kvinnor”

Vi är mitt inne i renoveringen av vår lägenhet men har märkt att det är väldigt svårt att hitta kvinnliga snickare/målare. Har ni några tips? Frågan har ställts av en privatperson till Byggcheferna. Karin Ståhl, delägare i konsultbolaget Go To Work, känner igen både önskemålet och problemet. Det är ett skäl till att hon och några kolleger har bildat Byggare Berit, ett nätverk för kvinnor inom byggbranschen. Sex år efter starten har det 1 900 medlemmar, i huvudsak från tjänstemannasidan. – Vi finns till för varandra, säger Karin Ståhl. I första hand för att visa att det finns kvinnor i branschen, men även för att ha det som projektkanal och kunna exponera sig för olika jobblösningar. Att vara förebilder för kvinnor som känner att det här kan vara en bransch för dem. Byggare Berit är ett av de större fristående nätverken av sitt slag. En motsvarighet för hantverkare är Hantverkargruppen för kvinnor. På många företag och förbund finns egna rörelser med samma syfte, som Stella inom NCC, Fastella inom Fastighetsägarna, AKS inom Skanska och Näta inom Byggnads. – Ibland stöter vi på åsikten att kvinnliga nätverk inte behövs, säger Karin Ståhl. Jag är fast förvissad om att det är jätteviktigt att stötta och lyfta fram varandra som goda exempel. Vi ska absolut inte motarbeta männen, utan samarbeta för att få fram de bästa lösningarna. Om vi kan bidra till att det blir fler kvinnor i ledningsgrupper, som exempelvis avdelningschefer eller projektledare, vore det väldigt bra.   Karin Ståhl har grundat Byggare Berit. Julia Schaffer Flemk har prisats för sitt sätt att lyfta fram andra kvinnor i byggbranschen. Foto: Anders Cedérus & Isabellestipendet   Plattsättaren Julia Schaffer Flemk är medlem i flera nätverk. Hon driver bolaget Julias Plattsättning & Bygg, där alla anställda är ickemän. Att det har blivit så är en naturlig effekt av hennes kontaktnät. – Det är inte så att inga män får jobba hos mig, säger Julia Schaffer Flemk. En man som passar in i gänget, som är ödmjuk och trevlig, skulle jag inte tveka att anställa. Men eftersom jag umgås med väldigt många kvinnor i byggvärlden dras många till min firma. Julia Schaffer Flemk har arbetat i branschen i 13 år. Under den tiden har stödet av kvinnliga kolleger haft avgörande betydelse. – När jag började som lärling var jag den enda tjejen på företaget, berättar hon. Under ett år såg jag inte en enda kvinna på något bygge. När vi skulle anställa folk fick jag ta in en bekant och ha henne som lärling. Sedan tog vi in ytterligare en tjej. Sedan kom en tredje, som hade hört talas om oss för att vi var så många tjejer. Om jag inte hade haft dem skulle jag nog inte ha fortsatt. Jag skulle inte ha känt någon samhörighet. Det är tyvärr så att vi har lite olika världar, olika sammanhang och intressen. – En person som snart ska börja hos mig jobbar i dag på ett annat företag, där hen vantrivs något fruktansvärt. Eftersom hen är en transperson eller ickebinär har hen svårt att hitta en plats, om hen till exempel äter lunch med tio andra målare som pratar om sina fruar, barn och sommarstugor. Hen vill jobba i ett företag där en annorlunda familjebildning inte anses vara något konstigt. Hur ofta vill kunder specifikt anlita kvinnor? – Det är jättejättevanligt. Därför blir det mer önskvärt för mig att anställa tjejer, för att 50 procent säger rakt ut att de vill ha kvinnliga hantverkare. Det jag brukar höra från kunder är att de är så trötta på manliga hantverkare och deras stil, att de springer in utan att ta av sig skorna, river ut halva taket och sedan är det helg. Det kanske inte egentligen är kvinnliga hantverkare som önskas, men de vill ha något annat. Det är självklart en fördom från kundernas sida också, att kvinnor är mer noggranna. När kommer det inte längre att vara uppseendeväckande med en byggfirma utan män? – Jag tror att det är en riktigt lång väg kvar. Om jag hade fått en krona varje gång någon sagt ”vad roligt med en tjej!”, då skulle jag ha varit miljonär i dag. Det väcker verkligen uppmärksamhet. Men de allra flesta kommentarerna är positiva. I fjol belönades Julia Schaffer Flemk med Isabellestipendiet, för kvinnor inom byggbranschen. Den 6 oktober delas det ut för sjätte gången. Det sker i samarbete med Rättviseförmedlingen, som här, här och här har listat kvinnliga hantverkare inom olika gebit.