Inlägg under augusti 2016

Leverans till nuet: färdiga ingenjörer

    Har Sverige för få ingenjörer för alla sina byggen? Eller har Sveriges alla byggen inte förstått hur många som finns? Genom att aktivt öppna ögonen för nyanländas kompetens har flera företag sett möjligheter. I Sverige utbildas för få ingenjörer. Samtidigt kommer tusentals utbildade ingenjörer till Sverige – utan att få jobb. Hur kan personalbrist och arbetslöshet råda på samma gång? – Tidigare har vi varit mest fokuserade på att leta ny arbetsledande personal bland unga studenter, säger Jonas Naddebo på Skanskas Attraktionsgrupp i en intervju med Skanskas hemsida. Samtidigt har vi, liksom de flesta andra i branschen, varit alldeles för dåliga på att förstå och värdera ansökningarna från personer med utländska erfarenheter. Det har gjort att vi tackat nej till kanske fyra, fem sådana ansökningar i veckan, samtidigt som vi har ett stort behov av att få in erfaren produktionspersonal. För två år sedan startades ILP, Skanskas internationella ledarprogram. Där har företaget erbjudit praktik och kompletterande utbildning, bland annat inom svensk byggjuridik, till ingenjörer med utländsk bakgrund. Lärdomen är att fördomar står i vägen för en lösning på ingenjörsbristen. – Efter ett av våra rekryteringsmöten med en sökande stormade en uppbragt projektchef ut och ropade: ”Vad är det för fel på Sverige som inte kan ta till vara all den här kompetensen!” Och så är vi nog många som känner nu, säger Jonas Naddebo till Skanskas hemsida. Ett initiativ med samma mål, presenterat av regeringen i höstas, går under namnet 100-klubben. Det innebär att företag som under kommande tre år tar emot minst 100 nyanlända får särskilt stöd av Arbetsförmedlingen. Som byggbolag med stort behov av ingenjörer har bland andra Riksbyggen och Sweco valt att gå med. – Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige, till tidningen Kollega. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss. – Från Riksbyggens sida ser vi det här som en stor möjlighet att kunna fylla på med ny arbetskraft inom områden där vi kommer att få en brist i framtiden, sa Riksbyggens vd Leif Linde då 100-klubben lanserades. Det är också ett tillfälle för Riksbyggen att ta sin del av samhällsansvaret för att nyanlända ska känna sig välkomna till Sverige och få en bra start i sitt nya hemland.   Vad gör andra företag för att hejda ingenjörsbristen? I del 1 kan du läsa om NCC:s satsning på matematik för barn och ungdomar.  

Order till framtiden: 50 000 ingenjörer

Hur får man 50 000? Genom att börja med 1+1. Att lägga samman vetenskap och matematik för barn är NCC:s svar på ingenjörsbristen. Om 14 år kommer det att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige. Enligt rapporten Ingenjörerna, som presenterades 2013 av Statistiska Centralbyrån, lär det bli svårt att finna rätt kompetens då det ska göras nya satsningar på bostäder och infrastruktur. NCC är ett av många byggbolag där en ingenjörsbrist vore kritisk. Därför är företaget huvudsponsor av Mattecentrum, en ideell förening som erbjuder gratis läxhjälp. – Det behövs fler ingenjörer och samtidigt en ökad mångfald bland dem som väljer att bli ingenjörer, säger My Kiiman-Håll, Head of Employer Branding på NCC, i en intervju med Svenska Dagbladet. Vi vill tidigt visa vad du kan åstadkomma med bra matematikkunskaper, att det faktiskt är ett verktyg för att få vara med och påverka hur samhället ser ut framöver. Ett syfte med projektet är att ge ordet matematik en positiv klang för barn och ungdomar. – Vi kan inte välja, vi måste arbeta både här och nu för att utveckla våra medarbetare i dag men också arbeta på lång sikt för att inspirera fler och nya grupper att välja ingenjörsyrket i framtiden. Om vi kan sänka trösklarna för att komma in och lära sig hur kul naturvetenskap och matematik kan vara hjälper det alla, säger My Kiiman-Håll till Svenska Dagbladet.   Vad gör andra företag för att hejda ingenjörsbristen? I del 2 kan du läsa om rekryteringar av nyanlända.  

”Mår personalen bra går bolaget bra”

Hållbara chefer är bäst. Byggchefernas medlem Christina Andersson, som har talat om ämnet på Ledarnas kongress, är medveten om vikten av att må bra på jobbet. – Man kanske kritiskt ska granska vad man själv håller på med, säger hon. Den 31 mars trädde Arbetsmiljöverkets regler om psykosocial arbetsmiljö i kraft. Syftet med föreskriften, som kan läsas här, är att ”främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön”. Om detta höll Christina Andersson ett anförande på Ledarnas kongress i somras, med anknytning till skriften Hållbara chefer. Hon är projektledare på Wästbygg i Varberg och har själv varit sjukskriven på grund av utmattning.     I Christina Anderssons fall var det en kombination av privata svårigheter och påfrestande arbete som fick orken att ta slut. – Så som byggbranschen ser ut i dag är det otroligt tufft, säger hon. Det är ett väldigt högt tempo och man har höga krav på sig från alla håll. Vi står till exempel inför en stor utmaning, som redan har börjat, i problemet med kompetensförsörjning. Det finns inte folk så att det räcker. Det är något som vi som företag måste hantera på många olika sätt. Är det svårare att vara chef i byggvärlden än i andra branscher? – Ofta är det snabba puckar, varje projekt är unikt och innebär nya problemställningar. Man har inte en löpande verksamhet som man hela tiden kan finslipa från dag till dag. I varje projekt blir det nya relationer med nya beställare och underentreprenörer. De som har den allra svåraste situationen i dag är nog våra platschefer. Där måste deras chefer, som jag, vara viktiga bollplank. Hur ska man göra för att vara den bästa möjliga chefen under så lång tid som möjligt? – Det är jättesvårt. Det handlar i mångt och mycket om att föregå med gott exempel. Det blir dubbelmoral om man som chef arbetar ihjäl sig samtidigt som man säger åt sina anställda att ta det lugnt. Det vill till att man prioriterar rätt saker. Att man är rädd om sin egen och medarbetarnas tid. Man kanske kritiskt ska granska vad man själv håller på med. Har man många meningslösa möten? Hur hanterar man informationsmängder i form av e-post och telefonsamtal? Måste man cc:a samtliga i ett projekt om man mejlar något som berör någon enstaka? Kan man göra saker och ting smartare? Vems är felet om en chef blir utbränd? – Den frågan är jättekomplex. Oftast är det inte bara en enskild del som brister när en människa mår dåligt, utan det beror på att man inte har någon balans. Man kan klara av att ha det tufft på jobbet om man har det bra privat, men är det kämpigt på båda ställena blir det svårare. – Wästbygg har hanterat min situation på ett otroligt bra sätt. Man har tittat på mellanchefens position och gör nu en omorganisation för att få mer hanterbara roller. Bolaget är medvetet om vilka problem som finns och försöker göra något åt dem. Om man inte får något stöd av sina chefer blir det otroligt jobbigt, men om det finns en stor förståelse och omsorg för medarbetarna har man alla möjligheter att komma tillbaka. Varför engageras du av ämnet? – Mycket på grund av situationen som jag själv har varit i. Även om jag inte gick in i väggen totalt var jag väldigt utmattad och slut. Det är klart att jag önskar att ingen annan ska hamna där. Om personalen mår bra går bolaget bra, då får man engagerade och hållbara medarbetare. I dag försöker jag absolut prioritera min tid på ett annat sätt än före sjukskrivningen. Jag försöker lära mig att säga nej lite oftare. Jag måste inte vara med på allt.

Får du 13 rätt på byggtipset?

Det snackas mycket sport i sommar. Flera miljoner följde EM, ett par miljarder kollar på OS – men det finns ju faktiskt något som heter Byggcheferna också. Får vi be om lite uppmärksamhet? Vi har inga snurrfinter, världsrekord och medaljstrider att locka med, men vi kan bjuda på en tipstalong. 1. Vad heter Byggchefernas ordförande? 1. Rudi Völler. X. Lars Bergqvist. 2. Eva-Stina Byggmästar. 2. Vad är Byggcheferna? 1. En förening för dig som är chef i byggbranschen. X. Regerande mästarklubb i Division 7 Dalsland. 2. Svaret på livets gåtor. 3. När bildades Byggcheferna? 1. 1892. X. 2016. 2. Byggcheferna har alltid funnits. 4. I vilken organisation ingår Byggcheferna? 1. Nato. X. Ledarna. 2. Svenska Akademien. 5. Hur många medlemmar har Byggcheferna? 1. Cirka 17 000. X. 3,2 miljoner. 2. Sju (men ett par till har sagt att de funderar på att gå med). 6. Byggbranschen behöver förbättras på flera plan. Vad gör Byggcheferna för att förändra den? 1. Driver kampanjer för en sundare arbetsmiljö, anordnar workshops och föreläsningar, genomför undersökningar och driver opinionsbildning. X. Skriver arga lappar. 2. Håller för ögonen och hoppas det går bra. 7. Vilka är Byggchefernas ledord? 1. Hakuna matata. X. Ledarskap, arbetsmiljö, mångfald/jämställdhet, etik och hållbart byggande. 2. Heavy metal or no metal at all. 8. Vad innebär den nya lagen om personalliggare? 1. Alla som vill sova på jobbet har rätt till bra platser att ligga på. X. Den som bedriver byggverksamhet måste elektroniskt anteckna vilka som är verksamma på arbetsplatsen. 2. Personal får ej användas som gångplank i byggställningar. 9. Byggcheferna och Byggnads driver kampanjen #stoppamachokulturen. Varför? 1. Det ser bra ut i media. X. Det är coolt med hashtags. 2. För att branschen ska utvecklas måste den bli schysstare och mer jämställd. 10. Byggchefernas ordförande har beskrivit den perfekta byggchefen som en blandning av Byggare Bob och en superhjälte. Hur utvecklade han det? 1. ”Nä, men han Bob, jag menar… han har ju en helt otrolig maskinpark där i Bobköping. Jag fattar inte! Jag har letat ihjäl mig efter Skopisar, men de finns ju inte. De finns inte!” X. ”Att kunna jobba övertid som Spindelmannen och resa husväggar som Kranis, det är nyckeln till ett framgångsrikt ledarskap i byggbranschen.” 2. ”Man behöver både förståelse för branschen och kompetens om ledarskap.” 11. Vad av följande ingår i Byggchefernas medlemsförmåner? 1. Rådgivning i lönefrågor, kompetensutveckling, inkomstförsäkring, förmånliga person- och sakförsäkringar, tidningarna Byggvärlden och Chef. X. Hammare och spik. 2. En klapp på axeln. 12. I vilka sociala medier finns Byggcheferna? 1. Lunarstorm. X. Byggcheferna tror inte på internet. 2. Facebook, Twitter och Linkedin. 13. Om jag är en chef i byggbranschen, vill Byggcheferna ha mig som medlem? 1. Nej. Föreningen är redan fulländad. X. Nja. Kanske. Men då är det bjudfika varje fredag som gäller. 2. Ja! Ju fler vi blir, desto mer kan vi påverka. Vi hoppas och tror att vi kan göra varandra och branschen bättre. Varmt välkommen att bli medlem! RÄTT RAD 1: X 2: 1 3: 1 4: X 5: 1 6: 1 7: X 8: X 9: 2 10: 2 11: 1 12: 2 13: 2