Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt
Tänk om semestern blir förstörd?

Det är semesterns första dag. Du andas ut, du andas in, du har en lyxigt ledig sommar att se fram emot…

… och så får du influensa i fyra veckor.
Och så ringer chefen och kräver att du ska jobba.
Och så behöver ditt projekt sin personal, som har åkt på charter till Spanien.
Vad ska du ta dig till?
Ledarnas chefsrådgivare Christina Werner har svar.

 

christinawerner

Hur lång semester har jag rätt till?
– Enligt semesterlagen är det 25 dagar, säger Christina Werner. Det kan vara fler i vissa kollektivavtal. Många arbetsledare har också bytt övertidsersättning mot några extra semesterdagar, vilket man kan göra enligt byggavtalet. Då gör man en överenskommelse med sin chef om det.

Vad gör jag om jag blir sjuk under semestern?
– Det viktiga är att du sjukskriver dig. Då blir du sjukskriven i stället för att ta ut dina semesterdagar. Lagen säger att man mellan juni och augusti har rätt till tre–fyra veckors sammanhängande ledighet, men hur de ligger är det ytterst arbetsgivaren som bestämmer. Om man blir sjuk och har semesterdagar kvar när semestern egentligen är slut måste man ansöka om att ta ut dem.

Vad gör jag om vd:n ringer och säger att jag måste jobba?
– Du har rätt att säga nej. Om arbetsgivaren vill flytta på din semester ska det meddelas två månader i förväg. Du har rätt till din semester och det måste finnas synnerliga skäl för att du ska behöva avbryta den. Om det i sin tur innebär kostnader, till exempel att du går miste om en betald resa, ska du också bli kompenserad för det.

Om jag som chef behöver personal som har semester, hur gör jag då?
– Då måste du kunna lägga fram för fackförbundet att det har hänt något drastiskt eller akut, om inte personalen frivilligt vill avbryta semestern och ta ut sina dagar senare. Det handlar om rena undantagsfall då något måste åtgärdas, exempelvis av säkerhetsskäl. Då får medarbetarna också rätt till ersättning för eventuella kostnader som det har inneburit att avbryta semestern. Om den situationen uppstår kan du kontakta oss på Ledarna för att få råd.

Har jag rätt att själv avbryta min semester om jag bedömer att jag behövs i ett projekt?
– Det måste göras i samråd med arbetsgivaren. Du har din semester, som du har fått beviljad. Ska du då plötsligt gå in och jobba måste du vara överens med din arbetsgivare om det. Som chef har man alltid ett ansvar, även när man har semester, och om det blir ett scenario där man känner att man måste hoppa in ska man kunna ta ut de timmarna senare. En chef kanske måste kolla mejlen eller kunna nås på telefon. Sedan får det inte bli i någon stor mängd. Där måste man ha en dialog med sin arbetsgivare om hur man ska hantera sådana frågor.

Kan jag nekas tidigare beviljad semester när jag har sagt upp mig?
– Beviljad semester får inte dras in utan medarbetarens medgivande. Även då måste det föreligga synnerliga skäl, att det har hänt något extraordinärt och oförutsett som är av stor vikt för verksamheten. Då får man tillsammans komma överens om att ändra tidpunkten för semestern.

Har du andra frågor om din semester? Som medlem i Byggcheferna får du svar. Ring Ledarnas chefsservice på 0200-87 11 11, eller kolla om din fråga redan är besvarad på Ledarnas webbplats.

Vi har bestämt oss för att skapa en jämställd byggbransch. För det behöver vi ändra på rådande attityder och stoppa machokulturen. Genom ett samtal som handlar om dig och mig vill vi tillsammans med psykologen Per Naroskin skapa verklig förändring. Och vi vill att du är med! Därför har vi bokat in dig på en tid med Per i Almedalen.

Tid: Tisdag 5/7 kl. 14.00 – 15.00
Plats: Samhällsbyggararenan, Visby hamn, M/S Blue Charm (granne med Teaterskeppet)

Kan du inte närvara kommer Det stora utvecklingssamtalet i Almedalen livesändas här

Läs mer om Det stora utvecklingssamtalet, Byggcheferna och Byggnads på www.stoppamachokulturen.se

Tips: Fortsätt samtalen i #Samtalssoffan

Almedalen är i sina bästa stunder en fantastisk arena för samtal, nätverkande och nya möten. Det som ibland saknas är viljan att lyssna. Och ibland en brist på bekväma platser att föra samtalen på. Vi vill hjälpa till med båda dessa saker. Under Almedalsveckan kommer kampanjen Stoppa Machokulturen bidra till givande och ärliga samtal. Detta genom att erbjuda en soffa, #samtalssoffan, där besökare får möjligheten att prata om stora och små frågor, med nya och gamla kontakter. Men det finns några regler för det goda samtalet. Så i den här soffan utgår vi från att vi lyssnar på varandra och alltid utgår från oss själva. I #samtalssoffan gömmer vi oss inte bakom språket och ord som ”man” och ”folk” och ”andra”. Genom att konsekvent säga ”jag”, ”mig”, ”du” och ”dig” tror vi att samtalen i just denna soffa blir ännu mer intressanta och givande. Bokar du vår ambulerande soffa utlovas en garanterad bekväm plats för 2-3 personer att sitta och samtala på. Idealiskt för möten, intervjuer, poddcast-sändningar och andra spännande dialoger under Almedalsveckan. Boka här.

Vi har bestämt oss för att skapa en sundare byggbransch. Genom kampanjen Stoppa Machokulturen, ett samarbete mellan Byggcheferna och Byggnads, tar vi krafttag mot begränsande fördomar och myter.

Boka din tid i samtalssoffan här

Följ #samtalssoffan på:
Twitter: @samtalssoffan

Facebook: https://www.facebook.com/samtalssoffan/

Instagram: @samtalssoffan

Anmäl dig till eventet på Facebook

Byggchefernas ambassadörer har haft sin årliga träff.
En som deltog var Catharina Holmström, distriktschef på Peab Byggservice i Skåne.

– När man tycker att man har världens roligaste jobb vill man gärna att fler ska fatta hur bra det är, säger hon.

Det finns elever som vill veta mer om byggbranschen. Det finns byggchefer som vill berätta. För att föra samman dessa finns Ambassadörsprogrammet. Där kan verksamma chefer möta framtida kolleger. Det sker genom föreläsningar på skolor, medverkan på mässor och andra aktiviteter där byggbranschen marknadsförs.

 

CatharinaHolmstrom

 

Catharina Holmström från Löberöd har varit ambassadör i fem år. Vid årsträffen i maj, under ett par dagar på Lidingö, arbetade hon bland annat fram en presentation om vad nätverkande innebär. I gruppen diskuterades också hur man kan samla färdigt föreläsningsmaterial i en gemensam bank, för att underlätta inför besök på utbildningar.

– När vi är ute får vi ofta frågan vad en platschef eller en arbetsledare gör om dagarna, berättar Catharina Holmström. Många tjejer på bygginriktade program vill bli arkitekter. Vi vill att de ska komma till produktionen. Då får vi förklara hur roligt det är och vilken nytta man har av det. Produktionen är grunden, om man inte förstår den blir det svårt att göra något annat bra.

Varför är du ambassadör?

– Dels får man träffa många unga människor som är på väg in i branschen. Dels får man marknadsföra branschen och inspirera andra. När man tycker att man har världens roligaste jobb vill man gärna att fler ska fatta hur bra det är.

Varför är det så roligt?

– Ingen dag är den andra lik, man lär sig grejer hela tiden. Man lär sig om människor och man lär sig om byggnader och byggteknik. Det är alltid något nytt.

Varför behövs Byggcheferna?

– För att Byggcheferna jobbar med branschbevakning och med att förbättra arbetsförhållandena. Det är ganska tufft att vara byggchef. Det är stressigt och krävande, men samtidigt ser man i undersökningar att byggchefer trivs bra med sina jobb och nästan aldrig är sjuka. Byggcheferna jobbar med att belysa vilken komplex arbetssituation vi har. Det är en väldigt specialiserad förening. Den är inriktad på just det som vi arbetar med, till skillnad från organisationer som är för chefer i allmänhet.

Vill du också bli ambassadör?

Varför lämnar kvinnor byggbranschen?
– Det finns en uppfattning om att tjejer inte vill bli chefer, säger Sofia Dehre, produktionsutvecklingschef på NCC Building Sverige.

En utmaning för byggbranschen är att få fler kvinnor att söka sig till den.

En lika stor utmaning är att få färre kvinnor att söka sig bort ifrån den.

I samband med höstens Mentorbygg – Sveriges Byggindustriers mentorprogram för kvinnliga ledare – redovisades en enkät som Sofia Dehre gjort tillsammans med Lotta Pålsson, i dag projektchef på Veidekke. I den förklarade 39 kvinnor varför de lämnat sina tjänster inom byggproduktion.

– En anledning var att de kände att de inte kom vidare, trots att de tydligt hade uttalat en ambition att utvecklas. En annan var att de hade blivit erbjudna mer spännande jobb någon annanstans. De flesta skulle ha velat stanna kvar i bolaget om de hade fått andra möjligheter, säger Sofia Dehre.

Tesen att kvinnor sällan vill bli chefer får inget stöd i enkäten.

– Samtliga av dem vi intervjuade hade en vilja att bli just chef. Ingen hade valt att kliva av för att de inte velat nå högre. Det är väldigt sällan det som är skälet, men det används som argument. Även inom personalavdelningar har jag hört det försvarstalet, att det finns en så liten rekryteringsbas på grund av att så få kvinnor vill bli chefer. Det är snarare så att underlaget för att finna kvinnliga chefer på hög nivå är litet för att kvinnorna har valt att sluta eller byta roll i ett tidigare skede.

Bland de tillfrågade fanns före detta arbetsledare, platschefer och entreprenadingenjörer. Av dem hade flera varit verksamma på hög nivå. Upplevelsen av att bromsas var genomgående.

– Arbetsledare som inte blev befordrade till platschefer kunde få höra att det var ett så stort kliv och innebar så mycket ansvar att de behövde mer erfarenhet. Samtidigt såg de att manliga kolleger som var både yngre och mindre erfarna gick om. Männen fick snarare höra att de skulle lära sig längs vägen. De blev uppmuntrade i stället för nedtryckta.

 

Sofia Dehre

Sofia Dehre har, tillsammans med Lotta Pålsson, intervjuat 39 kvinnor som har lämnat sina tjänster inom byggproduktion.

 

Problemet är inte nytt. Annicka Cettner, i dag landskapsarkitekt i Umeå kommun, skrev 2008 licentiatuppsatsen ”Kvinna i byggbranschen” på Luleå tekniska universitet. Där intervjuade hon flera kvinnor som hade valt att sluta som civilingenjörer inom byggbranschen. Hon känner igen enkätens beskrivning av kvinnors villkor.

– Det krävdes att det fanns en stöttande man i chefsposition för att en kvinna skulle komma fram, säger Annicka Cettner. Det var ett konstaterande bland flera av dem jag intervjuade, att man var beroende av en bundsförvant på något sätt. Det var också vanligt att en kvinna fick vara ansiktet utåt för företaget, även om det inte fanns så många kvinnor i organisationen. Att vara i minoritet i en mansdominerad bransch leder ofta till att det ställs hårdare krav på att lyckas för en kvinna jämfört med en man.

I sin licentiatuppsats skrev Annicka Cettner: Sammantaget visar de intervjuade kvinnornas berättelser att de verkar vara ekonomiskt, karriärmässigt och socialt underordnade. Byggbranschen verkar även aktivt sortera bort kvinnor genom olika utestängande mekanismer och genom att se kvinnor som annorlunda. För många intervjuade kvinnor som är civilingenjörer i byggbranschen handlar det om att kunna vänja sig vid ojämställda arbetsvillkor skapade av en gammeldags norm.

Enligt Sofia Dehres och Lotta Pålssons enkät är ett spår av den gamla normen att det är svårt att kombinera arbete med familjeliv.

– Det fanns en väldigt liten förståelse för det på arbetsplatserna, säger Sofia Dehre. Det upplevdes mer som en dold kultur. Högre chefer kunde lösa det på olika sätt, med städhjälp och barnflickor, men för dem på en lägre nivå var det svårare. De kände att man som chef alltid måste vara först på plats och åka hem sist.

Vad måste förändras för att kvinnliga byggchefer ska stanna i branschen?

– Dels är det en ledarskapsfråga generellt. Dels är det ett förhållningssätt hos bolagen. Att man inte borde prata om att man ska rekrytera kvinnor, utan om vilken profil man ska rekrytera. Kvinnor ska inte ha några räkmackor, men de ska heller inte behöva bevisa mer än männen.

– Sedan tror jag att man under en period måste synliggöra kvinnor. Det ger ett självförtroende till dem som finns i organisationen. Om man ser att andra lyckas föder det en tro på att man själv kan göra det.

– Till sist handlar det om rekryteringsprocessen. När man har tittat på hur män och kvinnor framställer sig själva har kvinnor en tendens att förminska sina förmågor, medan män har en tendens att övervärdera sina: ”Om jag bara får jobbet kan jag bevisa att jag duger.” Kvinnor vill ofta vara helt säkra på att de ska klara vad de åtar sig. Det är en kulturfråga. Om man alltid har hört att man inte är redo, då blir det automatiskt så att man måste känna sig övertygad om att kunna leverera från dag ett. Det är viktigt vid rekryteringar, att förstå att man svarar på olika vis om sin egen kompetens.

Den 31 mars i år trädde nya regler kring organisatorisk och social arbetsmiljö som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling, i kraft [AFS 2015:4]. Målet med detta är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Nu visar en ny undersökning bland Sveriges byggchefer att hälften av de tillfrågade byggcheferna inte känner till de nya reglerna. Och bara 13 procent har gått någon form av utbildning kring de nya reglerna.

SäkerhetEnligt Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna, visar detta på en alltmer ohälsosam arbetssituation bland byggchefer.

– Det här är ett tecken på att situationen för byggchefer blir allt mer ohållbar. Det måste finnas tid och utrymme att förebygga och hantera arbetsmiljörelaterade frågor. Att inte fler av våra medlemmar har fått gå utbildning i detta är givetvis oerhört allvarligt. Om människor ska bära ansvaret måste de få rätt förutsättningar, säger Lars Bergqvist och tillägger:

– Det är inte nödvändigtvis en fråga om huruvida cheferna har kompetensen eller inte, utan snarare en fråga om prioriteringar och en alltför tuff belastning. Vi måste ha hållbara ledare för att utveckla en hållbar bransch, säger Lars Bergqvist.

Samtidigt uppger sex av tio att de känner sig trygga med sina kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Och nära sju av tio känner till vilka mål som är satta i sina företag när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten.

Lyssna på när Ekot rapporterar om undersökningen:

Resultat från Byggchefsbarometern 2016

På frågan:
Den 31 mars i år började nya regler kring organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla.
Känner du till dessa nya regler?

Ja: 51 procent
Nej: 49 procent

 

På frågan:

Har du gått någon form av utbildning i de nya reglerna kring organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)?

Ja: 13 procent
Nej: 87 procent

 

På frågan:
Anser du att du har tillräckligt med kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning?

Ja: 61 procent
Nej: 24 procent
Vet ej: 15 procent

 

På frågan:
Känner du till vilka mål som är satta i ditt företag när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten?

Ja: 69 procent
Nej: 31 procent

 

Om undersökningen
Undersökningen utgår från Byggchefernas medlemsregister där sammanlagt 1 000 byggchefer har svarat under tidsperioden 1 maj–15 maj 2016. Respondenterna utgår från ett slumpmässigt urval.

För mer information, kontakta:
Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna (förening inom Ledarna), telefon 070-534 95 38

Följ oss på
sociala medier