Inlägg under maj 2016

Varför behövs en säkerhetsvecka?

Under maj har både NCC och Skanska anordnat en säkerhetsvecka. – Vårt budskap är att detta arbete ska vara något självklart varje dag, säger Malin Berengren, projektledare för Hälsa- och säkerhetsveckan på NCC. Mellan den 9 och 13 maj pågick NCC:s första Hälsa- och säkerhetsvecka för hela koncernen. Tanken är att evenemanget, som tidigare har genomförts i Norge, ska återkomma varje vår. – Det övergripande målet är att sätta fokus på och ytterligare stärka vår säkerhetskultur, säger Malin Berengren på NCC. Samtidigt är det en möjlighet för alla arbetsplatser att öka sitt engagemang för säkerhet. Det försöker vi uppnå genom att medarbetarna själva är delaktiga i planeringen: ”Vilka aktiviteter behöver vi ha för att lära oss mer?”     Två veckor före NCC:s vecka genomförde Skanska sin årliga Safety week. Den instiftades 2004 och innefattar alla länder i bolaget. Årets tema var, liksom i fjol, en daglig genomgång på arbetsplatsen. Vid obligatoriska morgonmöten fick alla yrkesgrupper insyn i varandras dagsplanering – ett arbetssätt som tack vare tidigare säkerhetsveckor har blivit praxis på flera håll. – Säkerheten är en jätteviktig fråga, säger Evelina Bergfalk, projektledare för årets Safety week. Väldigt många människor skadar sig i byggbranschen. Det kan man aldrig acceptera. Alla har rätt att komma hem hela och friska. På Skanska har vi filosofin att alla olyckor går att förebygga, men samtidigt finns väldigt stora utmaningar på arbetsplatserna. De ser aldrig exakt likadana ut och många aktörer är inblandade. Säkerhetsfrågan är väldigt komplex. Varför behövs en särskild vecka för något som borde vara självklart varje dag? – Ibland är det svårt att höja blicken i vardagen, säger Evelina Bergfalk. Genom att fokusera extra på säkerhet en vecka får man in ny energi, annars är det lätt att man kör på i gamla hjulspår. Man kanske tänker ”i morgon ska jag boka nödlägesövningar” och sedan går tiden. Veckan behövs, för frågan är så viktig. – För att något ska bli en del av det dagliga arbetet krävs engagemang och aktivitet, säger Malin Berengren på NCC. Vi har även vår Awareness day under hösten, där vi reflekterar över säkerheten. Eftersom vår vision är noll olyckor och vi ännu inte har uppnått det målet kommer vi att fortsätta att ha ett starkt fokus på säkerhetsfrågor. Detta är en del av det.

Byggchefernas profil rankas högt

Jeanet Corvinius, 36, är inte bara arbetschef på Peab i Stockholm, med betydande ansvar i storskaliga byggprojekt. Hon är också energiskt engagerad i Byggcheferna. Hon är ledamot i styrelsen, är aktiv som ambassadör och har sedan 2013 varit ordförande i avdelning Öst. För sitt dubbla arbete har Jeanet Corvinius utsetts till en av Sveriges framtida kvinnliga chefer. I Ledarnas årliga ranking återfinns hon på ”varma listan”, som innefattar plats 51–75. – Det är jätteroligt, säger hon. Framför allt att jag blev nominerad av några i min egen grupp på Peab. Det känns som en vinst i sig. Hur hinner du allt? – Jag har duktiga medarbetare. Jag tycker självklart att det är roligt att jobba och göra det jag tar mig för, men det krävs alltid duktiga medarbetare. Även om jag sätter riktlinjer och mål går det inte att göra allt själv, hur gärna man än vill. Varför är det viktigt att engagera sig i Byggcheferna? – För det första är branschen så otroligt rolig, på alla plan. Det finns så mycket som lockar. Det ska vara en schyst bransch som är trevlig att jobba i, tillsammans med alla olika parter. Inom Byggcheferna har jag hela tiden jättebra samarbeten med både konkurrenter och beställare. Vad utmärker en bra byggchef? – Att kunna se till både affären och medarbetarna. Att alla i projektet är lika viktiga, oavsett vilken roll man har. Och att bara finnas där, hjälpa till och stötta varje individ när det behövs.

Anna tillhör framtidens ledare

En av Sveriges framtida kvinnliga ledare är byggchefen Anna Källström. På årets topplista från Ledarna har hon belönats med plats 20. I tio år har Ledarna rankat Sveriges 75 främsta unga kvinnliga chefer. På årets lista, som presenterades den 11 maj, finns en byggchef på den övre hälften: Anna Källström, 34. Sedan ett år tillbaka är hon Skanskas distriktschef i Halland. Hon är utbildad civilingenjör i maskinteknik och har tidigare varit projektchef på Skanska Direkt. I sin nuvarande roll har hon ansvar för 37 tjänstemän och cirka 50 yrkesarbetare. – Det är så klart jätteroligt, kommenterar hon sin listplacering. Det var många kompetenta och duktiga tjejer nominerade. Vad gör dig till en bra ledare? – Jag tror att man behöver jobba mer med att involvera och engagera, i stället för att bestämma ensam. Genom att arbeta med delaktighet kommer man längre. Det ledarskapet har väl alltid funnits, men det har nog blivit tydligare för fler att det är så man når en större framgång. Att ha ledningsgrupper som är aktiva i stället för att bara meddela beslut. Vilken är den största utmaningen i att vara byggchef i dag? – Att allt går så fort, man måste hinna med i alla processer och det händer mycket i omvärlden. Det gäller att vara på tårna hela tiden och hitta kompetent personal, medarbetare som kan driva sina egna delar i hjulet som snurrar. Och att behålla dem man redan har. På juryns ”varma lista”, som utan inbördes ordning innefattar plats 51–75, placerade sig Jeanet Corvinius, 36. Förutom att vara arbetschef inom Peab är hon en drivande profil i Byggcheferna. Läs mer om henne här.

Ny ordförande i väst

För två år sedan utsågs en ny ordförande i Byggchefernas avdelning Väst – för första gången sedan 2001. Då var det Bo Olsson som ersattes av Pär Rask. Sedan årsmötet i mars heter den nye ordföranden Anders Oscarsson. – Det ligger ett arbete i att växla lite tätare än i 13-årsintervaller, säger han. Anders Oscarsson, 53, arbetar som platschef på Tuve Bygg i Mölndal. Han har en lång bakgrund inom byggbranschen, som såväl hantverkare som arbetschef. – Jag känner att jag har en viss förståelse i alla discipliner, säger han. Det ser jag som en styrka i det här. Anders Oscarsson har varit medlem i Byggcheferna i cirka 15 år. En tredjedel av den tiden har han ingått i styrelsen för avdelning Väst. Han är även engagerad som en av föreningens ambassadörer. Som ny ordförande vill han förvalta det jobb som redan har gjorts, snarare än att göra drastiska förändringar. Han är vald för ett år och vill inte spekulera i hur långt åtagandet blir. – Har man varit med i styrelsen i några år får man vara ordförande under en period. Ordförandeskap är alltid svårt att rekrytera till, oavsett vilken styrelse det gäller. Det finns väldigt sällan en klunga som köar. Vi har sagt att vi ska försöka alternera lite grann för att göra det mer avdramatiserat. Jag och Pär Rask har ungefär lika lång erfarenhet, då föll det sig naturligt att jag tog över efter honom. – Vi ska ha ett ledarskap som är relativt öppet, för att undvika det hierarkiska. När vi har årsmöte kommer ungefär 20–25 personer av 2 200 medlemmar och det är ingen bra signal. Det borde åtminstone kunna komma 50–100 personer. Procentuellt sett vore det ändå väldigt lågt. Hur ska ni få fler att intressera sig? – Jag tror att värdet i att vara engagerad i Byggcheferna är det nätverk man kan bli delaktig i. I dag är arbetsmarknaden inom byggvärlden så flexibel, man kan jobba som platschef eller entreprenadingenjör, för att sedan bli arbetsledare eller hamna på beställarsidan som byggledare. I princip efterfrågas samma erfarenhet på alla poster. Och ju fler man känner, desto lättare är det att arbeta och föra dialoger. Får man upp ögonen för att det är ett nätverk som fungerar tror jag att det kan skapa större intresse. Vilka frågor är viktigast att driva? – Den viktigaste är arbetsmiljön. Det är ganska komplext att vara platschef, att ha ett stort ansvar för planeringen, ekonomin och arbetsmiljön för andra yrkesgrupper. Det är också viktigt att ha en bra utvecklingsprocess på sitt företag, att man gör utvecklingsplaner för sina medarbetare för att locka dem att stanna. Den här fotvandringen som är på gång nu, att man byter arbetsgivare för att höja sin lön, tror jag inte är riktigt lyckad. – Vi måste också få en mångfald att fungera ute på arbetsplatserna. Vi får inte glömma damerna. Byggbranschen är fortfarande väldigt mansdominerad, det finns inte så många kvinnliga byggchefer över huvud taget. Där har vi ett rekryteringsproblem. I styrelsen för avdelning Väst finns endast en kvinna i dag. Det är för lite, det ser vi alla. Det är frivilligt att ingå i en förening och en styrelse, så jag säger att den dam som vill vara med är hjärtligt välkommen att höra av sig.