Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt
Hitta arbetskamrater bland nyanlända.

Byggcheferna_FB-inlagg-byggsverige-del2
Sverige har berikats med en mängd nya presumtiva medborgare den senaste tiden. Många av dem skulle kunna arbeta inom byggbranschen. Men det råder lite olika regler kring de som har asyl och inte. För att underlätta reder vi ut begreppen tillsammans med Amanda Klint, flyktingsamordnare på Karlstads kommun,


Vad är skillnaden mellan begreppen invandrare, nyanländ och asylsökande?

– Asylsökande är de flyktingar som kommer till Sverige och begär asyl. De ansöker/registrerar sig som asylsökande på Migrationsverket. Sedan handlägger Migrationsverket asylprövningen. Detta tar i dagsläget ungefär 15 månader. Därefter får man ett beslut om uppehållstillstånd eller att återvända hem. Under asyltiden bor ofta asylsökande på ett anläggningsboende, men man kan också bo hemma hos släkt eller bekanta. Asylsökande kan ansöka om undantag från arbetstillstånd hos Migrationsverket, vilket kan innebära att de under asyltiden får ta ett arbete.

– Nyanländ används oftast för de flyktingar som fått sitt uppehållstillstånd. Det innebär att de får stanna i Sverige, att asylprövningen är klar. De har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra kommuninvånare. Man räknas oftast som nyanländ tre år från det man fått sitt uppehållstillstånd. Under de första två åren har Arbetsförmedlingen ansvaret för etableringen av och ekonomin för den nyanlända.

– Invandrare är inte ett begrepp vi direkt använder oss av. Det talas mest om flyktingar, att man har flytt från sitt hemland. Invandrare kan vara vem som helst som kommit till Sverige, för att arbeta, för kärleken eller liknande. 

Av flyktingar som invandrade åren 1997 till 1999 och stannade kvar i Sverige var det 6 av 10 som hade förvärvsarbete efter 10 år, enligt SCB. Ett hinder är förstås avsaknaden av nätverk. Ett annat hinder är den tid det tar att översätta utbildning och kompetens till det som gäller på Svensk arbetsmarknad, förklarar Amanda Klint:

– Ofta handlar det om behov av kortare, enklare vägar till vidareutbildning och validering av den kunskap man har med sig i bagaget. Många branscher har för långa handläggningstider för att validera eller värdera kompetens och dokument. Det kan också handla om sociala koder på arbetsplatsen och språket.

Vad har de nyanlända jobbat med? Finns det byggchefer och byggingenjörer som anlänt?

– De nyanlända är ingen homogen grupp, utan i stort sett alla yrkesinriktningar finns representerade. Det finns även de med gedigen utbildning och lång erfarenhet av byggbranschen, och internationell sådan, säger Amanda Klint. 

Om man som chef i byggbranschen vill anställa nyanlända finns det en hel del att göra, anser Amanda Klint.

– Alla måste bli mer flexibla i sitt tänk kring nyrekrytering och se möjligheterna. Det är viktigt att arbetsgivare vågar prova personal och bredda  företagets kompetens genom att anställa nyanlända.

  Branschen måste också bege sig ut och möta de nyanlända. Man behöver dessutom samarbeta med Arbetsförmedlingen om vad som krävs och hur man kan bygga på det som behövs för att bli anställningsbar i  Sverige. 

Just nu händer en hel del för ingenjörer inom byggsektorn, berättar Amanda Klint. Stora aktörer medverkar på mässor, dit nyanlända blir inbjudna, exempelvis.

– Och Peab, Tyréns, SWECO med flera är med i Arbetsförmedlingens 100 klubb som rekryterar praktikanter för ev anställning på sikt, berättar hon.Amanda3_BRAAmanda Klint, flyktingsamordnare på Karlstads kommun

 Lars2De fruktansvärda händelserna i Syrien har påverkat hela världen. Det senaste året har rekordmånga personer sökt asyl i Sverige, vilket har gjort att framtidens byggplaner måste skrivas om. Vi har pratat med Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning hos Sveriges Byggindustrier, om hur han ser på byggranchens framtid. 

Hur kommer de rådande flyktingströmmarna från Syrien påverka byggbranschen?

Just nu har vi i Sverige asylsökande som motsvarar en stor svensk stad. Så om vi redan innan de stora flyktingströmmarna talade om bostadsbrist i tillväxtområden, talar vi idag om bostadsbrist i princip överallt. Det påverkar trycket på bostadsmarknaden och det kommer behöva byggas mer bostäder. Vilket är väldigt positivt, men också utmanande, för byggbranschen, menar Lars Tullstedt.

Med ökad byggvolym skapas också ett större behov av arbetskraft. Dessutom lämnar just nu fler personer byggbranschen än vad som tillkommer. Hur ska vi lösa den situationen?

Det finns de som ser de nyanlända som ett hot mot den svenska arbetskraften. Det stämmer inte i byggbranschen. Vi behöver få in så många som möjligt. Framförallt kommer vi behöva anställa många unga som idag är arbetslösa. Där är yrkesvux och yrkeshögskola bra lösningar. Som det ser ut nu kommer finnas stora möjligheter till jobb för den som vill ge sig in i byggbranschen, säger Lars Tullstedt.

Men vi måste även få in de nyanlända i arbete. Idag tar det för lång tid innan du kommer till ett riktigt arbete. Det är en process att gå från asylsökande till nyanländ och senare gå igenom en rad utbildningar innan du får jobba med det du redan kan. Byggbranschen borde kunna hjälpa till i processen att leta reda på arbetsgivare som har arbetsuppgifter som motsvarar den erfarenhet de bär med sig. Då borde det hela gå mycket fortare. De nyanlända är en enorm tillgång om vi hanterar situationen på rätt sätt, fortsätter Lars Tullstedt.

Utöver arbetskraftsbehovet och mängden bostäder som behöver byggas. Kommer byggbranschen påverkas på något annat sätt.

Det här är givetvis bara spekulationer. Men på sikt kommer kanske byggandet påverkas på grund av andra idéer om hur man ska bygga och var man vill bo, även om vi har klimatförutsättningar som begränsa. Ur mångfald kommer nya idéer uppstå. Efter en tid tror jag vi kan komma få en uppblandning även i ”byggkulturer”. På samma sätt som det som hänt med matkulturen, där vi fått fantastiska möjligheter att äta gott och varierat, avslutar Lars Tullstedt.

 

En del i Byggchefernas artikelserie Det Nya Byggsverige.
Byggcheferna_FB-inlagg-byggsverige

Antalet nomineringar till Årets Byggchef har varit rekordstort i år. Urvalet har varit stort i år, och Lars Bergqvist är nöjd över att kunna presentera ett så kvalificerat startfält.

 – Vi har fått in väldigt många nomineringar och ser en trend att intresset för Årets Byggchef ökar för varje år, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna – och i juryn för Årets Byggchef.

Om han får önska vill han se större geografisk spridning nästa år.
De nominerade representerar olika befattningar, från platschef till affärsområdeschef. Men om Lars själv får önska vill ha se större geografisk spridning nästa år. Liksom tidigare år har och dominansen varit stor från storstadsområdena, främst Stockholm och Göteborg. Norra Sverige har inte nominerat några byggchefer.

 – Vi ser en stor vikt av att lyfta fram byggchefsyrkena eftersom det inte pratas så mycket om dessa. Byggchefer har ett stort ansvar för att samhället ska kunna utvecklas med bostäder och infrastruktur, säger Lars Bergqvist.

Kvalificerat startfält i årets tävling
Lars Bergqvist med förra årets vinnare Eva Torberger, Skanska. Foto: Susanne Bengtsson.

Fakta
Årets Byggchef arrangeras av Byggcheferna i samarbete med tidningen Byggvärlden. Syftet är att höja statusen på byggchefsrollen och att locka fler att satsa på ett jobb som byggchef. Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, både för kunder, det egna företaget och medarbetarna. Samtidigt ska han/hon vara en person som står för förnyelse. Lönsamhet, kundreaktioner, etiskt agerande, ledarskap och förnyelse är kriterier som juryn bedömer.

Tidigare vinnare
2010: Konstantin Spinos, arbetsledare Veidekke.

2011: Magnus Rudén, projektchef AF Bygg.

2012: Sofia Edoff, produktionschef NCC.

2013: Helena Söderberg, projektchef Züblin Scandinavia.

2014: Henrik Bratt, affärsområdeschef Erlandsson Bygg AB.

2015: Eva Torberger, distriktschef  Skanska

Dipartwebb
Bildtext: Ett av många gäng från Dipart där flera nationaliteter finns representerade. Från vänster till höger: Ramadan, Mirnes, Amir, Gustav, Johan och Faruk

Det är svårt att förutse oroligheter i världen. Läget i Syrien har gjort att invandringen till Europa har ökat i rekordfart. En liten del av alla som måste fly kriget har kommit till Sverige. Under 2015 har 150 000 personer sökt asyl i Sverige, vilket gör att framtidens byggplaner måste skrivas om.

En förebild
Dipart är byggföretaget från Stockholm som vågat ta krafttag för mångfald. Genom att anstränga sig lite extra och med tydligt uppsatta mål har Dipart blivit ett av Sveriges mest moderna och integrerade byggföretag.

Mångfald som mål.
Allt började med en enkel fråga från en anställd till Jens Hoffmann, vd på Dipart. Hur kommer det sig att vi är ett företag som ska motverka mobbing och rasism, när vi bara är svenskfödda på företaget? Kort därefter satte Jens upp konkreta mål tillsammans med sina medarbetare. Om ett år ska det finnas fyra nationaliteter representerade i företaget. Det var 2004, idag och era konkreta mål är de 120 anställda med människor från hela 25 nationaliteter från alla jordens hörn.

– Det här handlar varken om siffror eller välgörenhet. När vi anställer utgår vi alltid från kompetens och alla får genomgå ett lika tufft lter. Skillnaden är att vi ger alla människor en ordentlig chans, oavsett vad de heter eller vilken hudfärg deras mormor har, säger Jens Hoffman.

Ge alla chansen
– Vi vill verkligen ge människor en chans. Det är många tillfällen era av våra anställda inte fått en chans i det svenska samhället, på grund av sin bakgrund. Det vi har märkt är att vi får en stor lojalitet och ett enormt engagemang tillbaka, berättar Jens.

Jens berättar också att företaget hade sett helt annorlunda ut om de inte haft en sådan mångfald. Det blir en stor och salig blandning av livserfarenheter som kommer till nytta varje dag på byggen. Jens nämner också era projekt som inte hade varit genomförbara utan den kompetens de fått genom sina anställda.

Varför gör inte er som er?
– Ta till exempel Gena Belyeh som jobbar hos oss. Han kommer ursprungligen från Uzbekistan och på arbetsintervjun kunde vi inte kommunicera. Det krävs extra engagemang och det är en stor del av varför inte er gör som oss, säger Jens.

För att utföra arbetsintervjun var Jens tvungen att ha med en tolk. Det visade sig att Gena var som klippt och skuren för jobbet. Nu, sex år senare, jobbar Gena fortfarande kvar och det är ingen som ens tänker på att han är från Uzbekistan. I byggbodarna hos Dipart är det få som ens funderar över mångfald, det har blivit det naturliga att människor är från världens alla hörn.

Hur kan de nyanlända bli en tillgång för byggbranschen?
– Vi ser alla som kommer till Sverige som en fantastisk påfyllning av den resursbank vi rekryterar ur. Precis som alla andra som bor i Sverige. Det behöver anställas er och framförallt mer olika personer i byggbranschen. För oss är det också oerhört viktigt alla har svenska löner och villkor. Samma lön, samma krav. Däremot behövs mer stöttning under den första tiden, säger Jens.

På Dipart är kravet att svenska ska talas på bygget. Men du behöver inte kunna språket helt perfekt, bara viljan att lära sig nns. Under vissa perioder har de anordnat lektioner i svenska på kvällarna. Ett annat konkret exempel är att de tänker till när de sätter ihop bygglag, så att människor som talar ett visst språk inte arbetar med varandra.

– Det finns mycket små enkla saker som du kan göra. Som att inte välja bort en människa på grund av namnet på ansökningsblanketten, avslutar Jens.

 

JenswebbJens Hoffman, vd på Dipart

Nu är det dags igen – för sjunde året i rad arrangerar tidningen Byggvärlden och Byggcheferna tävlingen Årets Byggchef. Syftet med tävlingen är att höja statusen på byggchefsrollen genom att lyfta fram föredömliga ledare.

Juryn har sagt sitt. 

I år har juryn fått in många bra förslag med chefer på olika nivåer och inom olika delar av branschen. Vinnaren ska vara en chef som är skicklig på att driva en byggprocess, både för kunder, det egna företaget och medarbetarna. Samtidigt ska personen vara en chef som står för förnyelse.

Här är de fem nominerade.

– Jens Andreasson, Arbetschef Svevia, Göteborg

– Aneta Mattsson, Arbetschef Einar Mattson, Stockholm

– Mats Rydén, Projektchef NCC, Stockholm

– Mohamed Kiswani, Affärsområdeschef Projektgaranti, Göteborg

– Per Wall, Arbetschef Veidekke Entreprenad AB, Stockholm

arets_byggchef_webb620x280

Grattis till alla fantastiska byggchefer runt om i landet och speciellt ni som blivit nominerade. I byggvärlden kan du läsa mer om de som blivit nominerade och vad som gör just dem till bra byggchefer. Klicka här

Ã-rets byggchef_colorny

Följ oss på
sociala medier