Inlägg under maj 2015

Ny hemsida för den sunda konkurrensen inom byggbranschen

Idag lanseras en ny hemsida för Byggbranschen i samverkan, BBIS. De tolv organisationerna och fackförbunden inom BBIS, där Byggcheferna ingår, tar avstånd från svartarbete och annan oseriös verksamhet inom byggsektorn. Vi vill skapa en byggsektor där företagen kan konkurrera på lika villkor och där kvalitet och utveckling står i centrum. Våra målgrupper är beslutsfattare, branschens medarbetare, lärare och elever samt allmänheten. - Just nu driver BBIS  två stora samarbetsprojekt.  Dels informerar vi runt om i landet om allt praktisk kring personalliggare som införs 1 januari 2016. Vi är dessutom ute på lärarträffar och träffar elever på främst gymnasieskolan med attitydprojektet Ren Byggbransch, säger Gisela Högberg, projektledare för Byggbranschen i samverkan. Med den nya hemsidan finns ett nytt lärarmaterial som vi gjort i samarbete med bl.a. Ekobrottsmyndigheten, här finns även erbjudande om kostnadsfria seminarier samt fakta om varför det är så viktigt att  jobba vitt och att köpa vita byggtjänster. - En efterlängtad funktion på den nya webbplatsen är den responsiva designen som gör att den fungerar bra både på stationära och mobila enheter. Med den nya webbplatsen har BBIS kommit ett steg på vägen för att förbättra vår digitala kommunikation, säger Henry Cohen, kommunikatör digitala medier.   Byggbranschen i samverkan (BBIS) är ett nätverk bestående av 12 fackförbund och arbetsgivarorganisationer: Byggcheferna/Ledarna, Byggnadsarbetareförbundet, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen (GBF), Maskinentreprenörerna (ME), Målareförbundet, Måleriföretagen i Sverige, Entreprenörföretagen, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen. Läs mer på www.byggbranschenisamverkan.se   

Byggbranschen är som älgjaktsveckan – stadd i förändring

  ”Jag tycker man kan jämföra byggbranschen med älgjaktsveckan i skogen. Det var ju bara karlar som höll på med det förr. Men nu är det rätt mycket kvinnor och tjejer som är med och jagar älg. (…) där har det hänt något. Att de tycker att det är roligt att vara med i skogen - annars skulle de inte vara där”. Citatet kommer från Sören Arnqvist, en av 18 värmländska män som berättar om varför de tycker det är viktigt med jämställdhet, i en nysläppt film från Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland. Sören arbetar på Skanska. Det gör jag med.   Redan innan jag började på Skanska, hade företaget tuffa jämställdhetsmål på plats. Vi ville öka den historiskt låga andelen kvinnor bland våra anställda. Vårt mål var, och är alltjämt, att minst 40 % av de nyutexaminerade ingenjörer som vi rekryterar ska vara kvinnor. I dag når vi detta mål med råge. Intressant att notera är att ambitionen att rekrytera fler kvinnor också har gjort oss mer attraktiva för manliga ingenjörer. I Universums årliga undersökningar har vi under de senaste åren haft en tydlig positiv utveckling – bland såväl kvinnor som män. Bland civilingenjörer ligger vi före våra konkurrenter. Och när det gäller högskoleingenjörer blev vi för andra året i rad den mest attraktiva arbetsgivaren över huvud taget, alltså oavsett bransch. Med hjälp av hammare och spik, hållfasthet och asfalt puttade vi ner Google från förstaplatsen – en omöjlighet enligt alla, fram tills att det skedde. Grattis till oss!   Fler kvinnor räcker inte Men tyvärr räcker det inte med att rekrytera kvinnliga ingenjörer för att lyckas. För att få långsiktigt hållbara resultat behöver vi även fokusera på kultur, bemötande och utvecklingsmöjligheter. Vi behöver gå från en ”machokultur” mot en inkluderande kultur: en kultur där alla, inte bara de som tillhör den grupp som historiskt sett varit i majoritet, känner sig trygga och välkomna, sedda och uppskattade. Det låter både självklart och utopiskt på samma gång, eller hur?   Men hur kan vi förstå ”macho-kulturen” på ett djupare plan? Vad säger forskningen? Det som i vissa sammanhang kallas för ”macho-kultur” och i andra sammanhang beskrivs som en grabbig kultur, brukar i forskningen ofta beskrivas som en homosocial kultur. Homosocialitet är ett samspel män emellan som handlar om lojalitet, bekräftelse och konkurrens. Professor Gerd Lindgren definierar homosocialitet som: ”En genom konkurrens uppdriven bekräftelsespiral”. Genom homosociala samspel skapas manliga hjältebilder och hierarkier. De män som passar in, och anpassar sig till den rådande normen, bjuds in att delta i detta samspel. Kvinnor, och män som avviker från normen, exkluderas.   Jargong ett sätt att skydda sig Även om det homosociala samspelet vid en första anblick framstår som positivt för dem som inkluderas är det i praktiken också en källa till osäkerhet och ohälsa. Är du tillfälligtvis ”inne” gäller det att inte ”åka ut”. Jargonger, som skapar distans till egna åsikter, erfarenheter och känslor, kan vara ett sätt att ”skydda sig”. Och inte heller för arbetsplatser och företag är konsekvenserna speciellt positiva. Även om lojalitet på gruppnivå inom en mansdominerad, homogen grupp, kan upplevas ha vissa positiva effekter, gynnar det homosociala samspelet vare sig säkerheten, etiken eller enskilda individers och gruppers prestationer. För detta krävs istället transparens, öppna och ärliga dialoger, och omtanke för enskilda individer bortom jargonger och grupplojalitet. I en inkluderande kultur arbetar vi säkrare och mår bättre – oavsett kön.   Vad kan man göra? Vad kan man då göra för att öka graden av inkludering? Ett första steg handlar så klart om att adressera machokulturens mest uppenbara uttryck så som nedsättande jargonger, språkbruk, trakasserier etc. Parallellt med detta handlar det om att utveckla organisationens strukturer och arbetssätt så att det inte omedvetet exkluderar vissa grupper. En region på Skanska som gått längre än andra i sina ambitioner med att skapa en inkluderande kultur är Hus Syd. Där har ledningsgruppen ökat sin egen kunskap, medvetenhet och ägandeskap genom flera workshops och kommunikationsinsatser, handledare och chefer har utbildats, alla anställda har arbetat med vardagliga fallbeskrivningar om inkludering/exkludering. Lärdomar från fallbeskrivningarna har resulterat i konkreta riktlinjer: detta ska vi sluta göra, detta ska vi fortsätta göra, detta ska vi börja göra.   Insikter och metoder från detta arbete har nu integrerats i en ledarutveckling för alla produktions- och projektchefer. Som ett resultat av detta initiativ finns i dagsläget en högre mognad och medvetenhet bland chefer och medarbetare. Tonläget på arbetsplatserna har förändrats. Inkluderingen har ökat. Men trots ett medvetet och systematiskt arbete är vi på Skanska långt från perfekta. Med ödmjukhet inser vi att vi har en lång väg framför oss. Med glädje och viss stolthet ser vi samtidigt att vi har kommit en bra bit på väg. Förändringens vindar blåser hos oss - liksom på älgveckan i Värmland.   Här kan du se en film där Hus Syds regionledning pratar om varför de vill skapa mer inkluderande arbetsplatser: https://www.youtube.com/watch?v=qfcNaQAPwmQ Här kan du se Region Värmlands och Länsstyrelsen i Värmlands film där 18 värmländska män pratar om varför det är viktigt med jämställdhet (däribland en medarbetare på Skanska): https://www.youtube.com/watch?v=kLzMd8QekBY&feature=youtu.be   Pia Höök, är globalt ansvarig för Skanskas mångfaldsarbete sedan 2012. Hon har tidigare arbetat i en motsvarande roll på Volvo Group. Hon har även en bakgrund som forskare på området. Hon disputerade på Handelshögskolan 2001 och 2010 blev hon docent i genus, organisation och ledning vid KTH. Vid två tillfällen har hon varit gästforskare vid Stanford University.    

Tjejerna som gör skillnad på bygget

Sandra Johansson och Sara Eriksson.   För inte så länge sedan hade det varit i det närmaste unikt. Men när NCC bygger 44 nya lägenheter i kvarteret Pannan i Karlstad, består hela platsledning hus av kvinnor. Vi träffade platschef Sara Eriksson och arbetsledare Sandra Johansson för att prata om machokultur, fördomar och hur det är att vara ung kvinnlig chef i byggbranschen. En undersökning gjord på uppdrag av Byggcheferna och Byggnads visade nyligen att förbundens medlemmar upplever att det finns fördomar mot kvinnor i byggbranschen och att machokulturen fortfarande lever kvar. Men Sara och Sandra ger en mer nyanserad bild. De trivs bra och även om de märker av fördomar och machokultur, så känner de sig inte personligt drabbade. – Det är en grabbig och ibland lite rå stämning, det är det. Men det beror på vilken arbetsplats man är på. Jag har varit på arbetsplatser där det har snackats ganska grovt och fult. Åsikter som är från stenåldern. Främst om homosexuella och människor med utländsk bakgrund. Det är så klart inte okej. Men jag har inte hört så mycket negativt om kvinnor. Det kan ju bero på att man inte vill säga något när jag är där, säger Sara. – Jag upplever att det handlar om enstaka personer. Problemet är när de där personerna hamnar på samma ställe. Då blir det farligt. Då skapas en kultur. Förr tror jag att det var mer regel än undantag att det var macho, sexistiskt och rå stämning. Men jag tror att det har blivit mycket bättre, fortsätter Sandra.   Ålder snarare än kön Undersökningen visade också att det finns en attityd om att kvinnor inte är lika bra lämpade som män att arbeta i byggbranschen. Men Sara och Sandra upplever inte att de behöver prestera bättre än sina manliga kollegor, utan att det handlar om ålder och erfarenhet. – Nej, det tycker jag inte. Det handlar snarare om att man måste bevisa vad man kan för att man är ung och ganska grön. Det har jag varit med om flera gånger, tycker Sandra. Vad tycker ni om argumenten som används till detta, till exempel att kvinnor har fysiska begränsningar som gör att de inte klarar av vissa arbetsuppgifter? – Det låter konstigt. Visst, kvinnor är i regel inte lika starka som män, men idag finns många bra hjälpmedel, till exempel för tunga lyft. Så det ska inte vara ett problem längre. Problemet är att de ska användas också, det påpekar vi ofta, säger Sara och Sandra. Vad får du för reaktioner när du kommer ut i produktionen som ung tjej och arbetsledare? – De tycker att det är kul. Det får jag höra ofta. Många tycker att det blir skillnad, att det blir lite mjukare stämning. Så det märks på bygget. Jag har inte fått många negativa reaktioner. Det är någon enstaka person som har betett sig lite konstigt, men jag kan inte säga om det berodde på att jag är tjej eller om det handlade om något annat, menar Sandra.   Viktigt med fler kvinnor De är överens om att blandningen av män och kvinnor skapar ett trevligare arbetsklimat. – Jag tror att stämningen och snacket på ett bygge där det inte finns kvinnor är råare än vad det är på ställen där det är blandat. Förmodligen för att man inte vill säga elaka saker direkt till någon. Och därför är det viktigt att vi får in fler kvinnor i branschen. Det skulle nog förbättra stämningen och arbetsklimatet mycket, säger Sara. – Ja, och det får vi ofta höra. Att det blir en trevligare stämning när vi som tjejer är på plats, fyller Sandra på. Så ni tycker att det behövs fler kvinnor i byggbranschen? – Ja, helt klart. Det blir som sagt ett trevligare arbetsklimat. Dessutom gör machokulturen att vissa tar mer risker och tummar på säkerheten. Även där tror jag att en jämnare fördelning mellan män och kvinnor skulle göra mycket nytta, menar Sara. Skulle du vilja att din egen dotter jobbade i byggbranschen? – Ja, det skulle jag inte ha några problem med. Men den frågan tror jag att alla i vår bransch borde ställa sig. Skulle du vilja att din dotter arbetade i ditt arbetslag? För jag är inte så säker på att alla skulle svara ja på den frågan, säger Sara. Vad tycker ni om Byggchefernas och Byggnads arbete för en jämställd byggbransch? – Jag tycker att det är jättebra att man tar upp frågan. Och det är bra att även andra, utanför branschen, får upp ögonen, tycker Sara. – Då kan det bli en diskussion och det är viktigt, lägger Sandra till. Så hur tror ni att man ska göra för att få fler kvinnor till byggbranschen? – Jag tror att man måste vara tydligare med att visa vad vi gör. Visa vad det finns för olika yrken, roller och arbetsuppgifter, för det tror jag inte att alla vet. Om fler visste vad mycket roligt och spännande det finns att göra i vår bransch kanske vi skulle lyckas locka fler kvinnor, avslutar Sara.   FAKTA: NCC:s bygge av 44 lägenheter i kvarteret Pannan på Våxnäs i Karlstad startade i maj 2015 och planeras vara klart november 2016. Anna Arnfeldt (föräldraledig) är projektchef, Sara Eriksson är platschef och Sandra Johansson är arbetsledare.  

Aktuellt från Byggbranschen i Samverkan

Välkommen till informationsmöten landet runt om personalliggare i byggbranschen Under maj och juni inbjuder Byggbranschen i samverkan i samarbete med Byggherrarna till informationsmöten om tillämpningen av den nya lagen. Informationsmötena genomförs på ett 10-tal orter runt om i landet. Klicka är för att läsa mer.   Planera för personalliggare Den 1 januari 2016 införs en lag om elektroniska personalliggare i byggbranschen. På Byggmässan i Malmö den 22-23 april höll Peter Löfgren från Byggbranschen i samverkan ett föredrag om den kommande lagstiftningen samt utvecklingen av ID06. Klicka här för att läsa mer.   Vad tycker du om att det införs krav på personalliggare i byggbranschen? Bo Leonardsson, Lödde Plåt – Personalliggaren gör det lättare att hålla reda på vem som befinner sig på arbetsplatsen i händelse av en olycka. Vi har ID06 och är förberedda på den nya lagen. Jag är säker på att personalliggaren leder till sundare konkurrens i byggbranschen. Emmy Dammander, Layher – Vi har ID06 idag och det är ett bra system. Det är dock inte alla arbetsplatser som har elektronisk registrering och kontrollen varierar. Jag tror att det blir mer uppstyrt med nya lagen om personalliggare och att den kommer gynna seriösa aktörer.   Michael Jensen, VVS Företagen – Vi har drivit den här frågan under lång tid som ett led i arbetet med en sund byggbransch. Lagen om personalliggare kommer att motverka oseriösa aktörer. Vi deltar på Byggbranschen i samverkans informationsträffar under våren och kommer att hålla våra medlemsföretag uppdaterade i frågan. Birgitta Kastryd, Electrolux Centrala Bygg – Vi installerar vitvaror i slutet av byggprojekten. Våra installatörer använder ID06 och vi håller en tät dialog med platsledningen om vilka regler och rutiner som gäller. Jag tycker det är bra att man enkelt kan kolla vem som är på arbetsplatsen vid ett givet tillfälle.   Lars Ewers, Abetong – Det signalerar ordning och reda i byggbranschen. Jag har själv jobbat i restaurangbranschen där personalliggaren fått god effekt. Arbetsmiljöaspekten är också viktig, personalliggaren underlättar säkerhetsrutinerna vid brand eller annan olycka.   Samverkan ger resultat Byggbranschen i samverkan (BBIS) spelar en viktig roll för att förbereda branschen inför den kommande lagen om personalliggare. Byggbranschen i samverkan består av byggarbetsgivarna och byggfacken. Organisationen arbetar förebyggande mot svartarbete och annan oseriös verksamhet. Målet är att skapa en byggsektor där företagen konkurrerar på lika villkor och där kvalitet, säkerhet och utveckling står i centrum. Klicka här för att läsa mer.   Fem frågor till Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna Varför är ni engagerade inom Byggbranschen i samverkan? – Det främsta skälet är att stoppa svartarbete, vilket inte kräver någon vidare motivering. Sedan tycker vi att Byggbranschen i samverkan är ett bra forum för att samarbeta kring etik som är ett av våra egna fokusområden (de övriga är mångfald, chefens arbetsmiljö och ledarskap). Klicka här för att läsa mer.   Se Skatteverkets film om personalliggare i byggbranschen I april 2015 bjöd Skatteverket in byggbranschen till en informationsdag. Se filmen hos Skatteverket   Närvaroliggare blir kassako för staten Införandet av obligatoriska digitala närvaroliggare till nyår kan bli en mycket lönsam affär för statskassan. – Alla byggherrar ska känna och veta att de kan granskas, säger Lars Osihn som är planerings- och samordningsansvarig på Skatteverket. Klicka här för att läsa mer.    Läs hela nyhetsbrevet här: https://www.sverigesbyggindustrier.se/byggbranschen-i-samverkan__4891  

Stort genomslag för Byggchefernas och Byggnads kampanj

I början av veckan inledde Byggcheferna och Byggnads den största gemensamma satsningen någonsin. Tillsammans vill vi stoppa machokulturen och skapa en jämställd byggbransch. Budskapen är provocerande i syfte att få människor att tycka, tänka och diskutera. Och debatterna i sociala medier har stundtals varit heta. Reaktionerna har varit både positiva och negativa – uppenbarligen engagerar ämnet. I våra respektive sociala medie-kanaler kan du läsa vad folk tycker och tänker om kampanjen: Byggchefernas Facebook-sida  @Byggcheferna på Twitter Byggnads Facebook-sida @Byggnads på Twitter #stoppamachokulturen på Twitter   Kampanjen har även fått stort utrymme i media. Här har vi samlat ett axplock av vad som skrivits och sagts de senaste dagarna: Debattartikel SvD Brännpunkt: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/machokulturen-ar-en-belastning_4555136.svd Sveriges Radio: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6163638 SVT: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/machokultur-dyr-for-byggbranschen Politism: http://www.politism.se/genusfolket/storstadning-i-byggbranschen/ Ledare Värmlands Folkblad: http://www.vf.se/asikter/ledare/motarbeta-machokulturen Byggvärlden: http://www.byggvarlden.se/kompetensen-sitter-inte-i-skagget-86523/nyhet.html NWT: http://nwt.se/arbeteekonomi/2015/05/13/machokulturen-pa-byggena-ar?refresh=true Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20776912.ab   Vad tycker du? Gör gärna din röst hörd via våra sociala medier.  

Årtiondets viktigaste kampanj

Idag inleder vi en treårig satsning tillsammans med Byggnads. Vi har bestämt oss – det räcker nu! Tillsammans ska vi göra upp med fördomar, myter och machokultur i byggbranschen. Vi ska visa att alla tjänar på en jämställd byggbransch. Vi riktar oss till såväl allmänheten som våra två förbunds egna medlemmar och branschen i stort. Ingen ska missa detta. Under de kommande tre åren kommer vi arbeta med information, opinionsbildning och utbildning. Rikstäckande kampanj Den inledande kampanjen är rikstäckande. Med annonser i DN, Aftonbladet, branschpress, Stockholms tunnelbana, stortavlor runt om i landet samt bannerannonsering på nätet och i sociala medier vill vi nu visa hela Sverige att vi menar allvar. Byggbranschen måste förändras. Provocerande budskap Budskapen kan uppfattas som provocerande. Det är meningen. Många upplever branschen som ojämlik och lämnar för att de inte ges schyssta förutsättningar eller för att de inte ställer upp på branschkulturen. Och det om något är allvarligt. Det kan vi inte längre sopa under mattan. Alla tjänar på jämställdhet Syftet är att blotta machokulturen, slå hål på myter, väcka tankar och skapa samtal. Vi vill visa att alla tjänar på en jämställd byggbransch. Män och kvinnor, du och jag, våra barn och familjer, byggbranschen och Sverige. Men för att ta oss dit måste vi först stoppa machokulturen. Byggcheferna och Byggnads vill skapa en modern bransch där alla värderas och behandlas lika. Där alla ges samma möjligheter. Våra undersökningar visar att situationen idag är allvarlig. Byggbranschen måste förändras – och det fort. Därför kallar vi det årtiondets viktigaste kampanj. Nu förändrar vi byggbranschen. Tillsammans stoppar vi machokulturen. För alla tjänar på en jämställd byggbransch. Läs mer på stoppamachokulturen.nu

Hur undviker branschen chefskris?

Inom mindre än tio år väntas 125 000 chefer gå i pension från den svenska arbetsmarknaden. Redan 2013 varnade Ledarna för en chefskris i Sverige och menade att företagen måste bli bättre på att lyfta fram unga talanger. Byggsektorn tillhör de branscher som har lägst antal unga chefer. Man lider inte bara av generationsväxlingen, utan också av konsekvenserna från bygg- och fastighetskriser i början av 1990-talet som skapat ett kompetensgap. Ann Ericsson, ansvarig för attraktion och rekrytering hos Skanska, märker redan idag av bristen på folk med rätt profil och erfarenhet när det gäller vissa tjänster. – Problemet syns tydligt när det är positioner som kräver ingenjörsexamen och minst fem års erfarenhet. Idag slåss alla om samma personer, säger hon. 50 000 ingenjörer saknas Hur möter behovet av kompetensförsörjning branschens egna krav på arbetslivserfarenhet? För att undvika en chefskris måste byggsektorn växa underifrån och kunskapen bland branschens mest rutinerade och erfarna föras vidare innan den försvinner. – I framtiden saknas 50 000 ingenjörer. Vi måste hitta ett smart sätt att ta tillvara seniorernas kunskap, säger Ann Ericsson. Olika lösningar Utbildningsbaserade trainee-program är en väg att gå, mentorskap och internutbildningar inom företagen en annan. Ett tredje alternativ är att branschen förändrar sin kravprofil vid rekrytering och kombinerar det med ett mentorskap knutet till företaget eller arbetsplatsen. På sätt tryggas återväxten, branschen får in ny kunskap och perspektiv samtidigt som seniora chefer får dela med sig av den erfarenhet som är så viktig för ett lyckat ledarskap. – Vi behöver en långsiktig lösning för att säkra rekryteringen till viktiga positioner. En stor del av det är att förvalta den kompetens som finns i branschen idag – innan de mest erfarna går i pension, avslutar Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.   Text: Nina Skogsberg