Inlägg under mars 2015

Många platschefer lever i sin egen bubbla

Inspirerande aktiviteter för att öka engagemanget har stått högt på Byggchefernas agenda. Och i samband med föreningsavdelning Västs årsmöte hölls därför en hearing i samarbete med Ledarna och Sveriges Byggindustrier (BI) kring en alltid lika aktuell fråga: platschefens arbetsmiljö. – Att det är ett ämne som lockar nya medlemmar bekräftades på årsmötet där vi fick se fyra nya ansikten som eventuellt är intresserade av att delta i styrelsearbetet. Och det är mycket positivt, säger Pär Rask, ordförande, avdelning Väst. På mötet bidrog avdelning Västs förre mångårige ordföranden Bo Olsson, som idag är pensionär, med en exposé över hur byggchefsrollen har förändrats över tid och Håkan Lundberg, platschef på Peab, gav en bild av dagsläget. Bägge kunde konstatera att den administrativa delen blivit allt tyngre. Den upptar idag en stor del av en platschefs arbete. – Många platschefer lever i sin egen bubbla (läs bygge) och måste få hjälp med att lära sig delegera, säger Pär Rask och menar att just det ökande administrativa arbetet inneburit mindre tid för rent chefsarbete, en omständighet som återkommer så snart den psykosociala arbetsmiljön diskuteras. – Man måste få tid att vara ute i produktionen och visa sitt ledarskap, finnas till hands för medarbetarna, kunna bry sig och coacha. Nu tar administrationen över alltmer och en äkta ledare får inte bara vara en administratör, betonar Pär Rask. Men hur ska en platschef på ett mindre byggföretag kunna delegera när det oftast inte finns någon att delegera till? – Det är en jättesvår fråga och det är upp till arbetsgivaren och platschefen att i samråd försöka se till så att det finns tillräckligt med personal och resurser, men här bör ju även Byggcheferna som facklig organisation vara med och stötta platschefen, säger Pär Rask och fortsätter: – Det är viktigt att det förs en dialog mellan Bi och Byggcheferna kring arbetsmiljön. Bägge har ju intresse av att den ska bli bättre. Idag bär en platschef ett tungt ansvar som arbetsmiljösamordnare med hundratals arbetsmiljölagar på sina axlar utöver personalansvar, ekonomisk uppföljning. Allt detta sker dessutom oftast under stark tidspress, förklarar Pär Rask. – Att se att det saknas ett skyddsräcke är inte så svårt, men att en människa inte mår bra inombords är inte så lätt att upptäcka. Bägge delar handlar om arbetsmiljön och de hör ihop. En stressad platschef med för många olika bollar i luften får konsekvenser, säger Pär Rask. Omsättningen av platschefer i byggsektorn är hög. Det finns flera skäl till detta. Men en viktig faktor är att ansvaret har ökat utan motsvarande kompensation, stöd eller utbildning. En annan viktig omständighet som förändrats, och som medverkar till en dålig psykosocial arbetsmiljö för platschefer, är att bygghandlingar, som ritningar, arbetsmiljöplaner etcetera, dessvärre inte är klara i tid och det skapar tidspress.  Det åligger byggherren att se till att de är klara tills bygget ska sätta igång. – Det behövs mer information och förändrade attityder hos entreprenörer och byggherrar, påpekar Lars Björkeström, arbetsmiljörådgivare på BI, region Väst, och som deltog på hearingen. – Det var mycket intressant att vara med om det här dialogmötet och diskutera platschefens situation. Hur stressade är de? Hur ska de få ihop rollen där de måste agera både som platschef och byggarbetsmiljösamordnare? Det kan leda till en konflikt och utan ett fungerande ledarskap får man inte en fungerande arbetsplats, understryker Lars Björkeström som har lång erfarenhet av frågor inom området arbetsmiljö och kvalitet. Vad hoppas ni att denna hearing ska mynna ut i? – Vi måste ha ett ännu närmare samarbete med BI, som är vår arbetsgivarpart. Det behövs ett omtag med en förändring av Ledaravtalet när det gäller medarbetarsamtalet: tätare samtal, mer uppföljning. Som chef har man ju ett personalansvar, det ingår i chefskapet, men dessvärre ligger fokus för mycket på ekonomi och att ta in nya jobb, säger Pär Rask. –Jag hoppas man kommer fokusera mer på platschefens betydelse när det gäller säkerhetsarbetet, att man förstår platschefens roll i detta avseende. Man måste ge rätt förutsättningar och då handlar det om både tid och pengar, säger Lars Björkeström. Läs minnesanteckningarna från dialogmötet/hearingen här!   Text: Pamela Collin  

Fler kvinnliga chefer ska leda NCC-byggen

Fler kvinnor jobbar i byggbranschen men inom vissa områden, som byggarbetsplatserna, är kvinnorna ännu få. NCC vill bryta traditionen och rekrytera fler bra medarbetare och satsar därför på en utbildning för att få fem gånger fler kvinnliga chefer att leda sina byggen. – Vi vill ha de bästa platscheferna. Det är affärskritiskt och därför vill vi bredda rekryteringsbasen. På 100 platschefer går det idag bara tre kvinnor. Nu erbjuder vi våra kvinnliga medarbetare, men även kvinnor i branschen, en riktad utbildning för att sporra fler kvinnor att bli chef över våra byggen, säger NCC Constructions vd Svante Hagman. Resultat redan i år Platschefsprogrammet startar i höst och är en del i företagets mångfaldsarbete och mål att få fler kvinnor till de av tradition mansdominerade byggarbetsplatserna. Målet är att varje avdelning har mellan tre till fem kvinnliga platschefer redan i år. Det är fem gånger fler än idag och innebär att 15 procent av NCC:s platschefer ska vara kvinnor, mot dagens tre procent. ­– Den här riktade utbildningen är en insats för att fler kvinnor ska välja att bli platschefer, eftersom nästan enbart män sökt utbildningen sedan starten för fem år sedan. Vi hoppas att den på sikt förändrar invanda mönster och attityder så lika många kvinnor och män vill bli platschefer och inget särskilt program behövs, säger NCC:s utbildningschef Christian Rosenhamer. Innehållet i utbildningen är detsamma som på företagets nuvarande platschefsprogram. Men med enbart kvinnliga kollegor ska det bli lättare att bygga ett nätverk för framtiden och diskutera de utmaningar man behöver hantera, både som ledare och ofta som en av få kvinnor på bygget.   Källa: NCC Construction Sweden

Våga rensa luften!

Visselblåsare, som exempelvis Karin Törnqvist som avslöjade korruption hos Göteborgs Energi och inte fick några fler uppdrag, kan leva farligt. I alla fall om de inte vill riskera sin anställning. Det har blivit allt tydligare att skyddet för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats behöver förstärkas. Därför har frågan utretts och på Arbetsmarknadsdepartementet säger man att regeringen har för avsikt att lägga en proposition i september i år. Hur det slutgiltiga lagförslaget kommer att se ut återstår dock att se. – En visselblåsare har en utsatt position och man måste ha i minnet att det är incidenten och inte visselblåsaren som ska bedömas. Det säger Gunnar Bäckström, Group Compliance Officer på NCC, och tillägger: – Syftet med en visselblåsarfunktion är att rutiner och processer ska förbättras genom att det blir enklare och känns mer ”rumsrent” för medarbetare att rapportera interna avvikelser. Det ska i sin tur förhoppningsvis leda till en effektivare verksamhet. "Tell me" Gunnar Bäckström har arbetat som Compliance Officer sedan 2012 och året därpå lanserades ett slags visselblåsarfunktion, ”Tell me” – ett system för oberoende internrapportering via webben eller telefonen. Rapporteringen kan ske anonymt. Man får ett ärendenummer och kontaktas inom 24 timmar. Organisationen består av en styrelse där representanter för HR, CSR, NCC Affärsområden och Compliance ingår. Incidenterna hanteras av NCC incidentorganisation som finns i varje affärsområde, totalt 13 personer. Till organisationen hör vidare en help desk-funktion, ”Ask me” med 45 personer, så kallade navigatörer, lokaliserade runt om i företaget. Tanken här är att den som känner sig osäker på vad som gäller alltid kan få råd. – Ett ärende registreras via Tell me och finns det tillräckligt med uppgifter går vi vidare och lämnar ärendet till berört affärsområde. Incidentteamet gör en intern utredning där det ibland behövs extern hjälp. Finns det tillräcklig information kontaktas den som ”pekats ut” . Handlar det om en brottslig handling görs en polisanmälan och i övrigt gäller normala arbetsrättsliga regler, betonar Gunnar Bäckström. 20 rapporterade fall förra året NCC har inte statistik som kan säga något om antalet rapporterade incidenter ökat sedan visselblåsarfunktionen inrättades. – Vi har haft ca 20 rapporterade fall i fjol och uppgifter om detta anger vi i vår årsredovisning. Men transparensen ökar hela tiden och det är troligen en tidsfråga innan sådan här rapportering blir mer öppen, dock med hänsyn tagen till det som är konfidentiellt. Om man som medarbetare känner att det är viktigt att rapportera misstanke om brott mot en uppförandekod eller oegentligheter och att företaget gör något åt saken, så kommer rapporteringen att öka. Det är en temperaturmätning på klimatet i en organisation, betonar Gunnar Bäckström. NCC har kört ett internt utbildningsprogram för i stort sett all personal –”Kompassen”– där man går igenom vad som gäller i frågor om mutor och korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter och liknande etiska och juridiska spörsmål. Det har riktats en del kritik mot det förslag till visselblåsarlag som lagts fram. Inte minst Journalistförbundet har i sitt remissvar pekat på ett antal ”fällor”. Bland annat har man menat att det finns risk för att missförhållanden stannar inom företagets fyra väggar och att det vore bättre om man utredde på vilket sätt privatanställda kan skyddas när man lämnar uppgifter till medierna. Det finns också kritik mot att förslaget inte omfattar inhyrd personal som exempelvis konsulter och underentreprenörer. Hur ser du på förslaget i stort och på dessa invändningar? – Lagstiftning har en starkt pådrivande faktor på området och innebär sannolikt att företagen uppgraderar sina interna uppförandekoder. I NCC är det från och med i höstas möjligt även för externa leverantörer, som fått tillgång till vårt datasystem och vår webb, att använda vår ”Tell me”-funktion via nätet och det gäller på alla våra marknader. Vi är ju lika intresserade av att en leverantör rapporterar som en anställd. Det finns siffror som visar att negativa händelser som blir publika gör att aktievärdet minskar med närmare 15 procent. Det ligger i sakens natur att ett företag då vill få en chans att göra något åt det som hänt och undvika publicitet. Men man får givetvis inte förbjuda medarbetare att gå till pressen och jag kan känna en viss sympati för de som menar att man även borde förstärka skyddet för medarbetare som kontaktar medierna, säger Gunnar Bäckström. Vad kostar det att inrätta en sådan här funktion? – Förvånansvärt litet! Att få själva kommunikationssystemet på plats kan kosta kring 250 tusen kronor. Till det ska läggas driftskostnader, intern tid, incidenthantering . Det är försumbart jämfört med vad negativ publicitet kan kosta i förlust av varumärke etc. Handlar det om ett litet bolag får man kanske lägga sig på en lägre ambitionsnivå. Då räcker det kanske med att göra en riskanalys och gå igenom vilka regler som gäller i företaget.   FAKTA VISSELBLÅSNING I dagsläget finns ingen särskild skyddslagstiftning för visselblåsare. Fakta utredningen (SOU 2014:31): En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. En ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160) som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att - i den utsträckning verksamheten kräver det - antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.   Text: Pamela Collin

Nytt avtal ger studenter en fot in på arbetsmarknaden

Ett nytt kollektivavtal för studenter har tecknats mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation, och fackförbunden Unionen, Vision, Ledarna, Jusek, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter, Civilekonomerna samt Akademikerförbundet SSR. – Det är bra för blivande chefer i fastighetsbranschen som under sin utbildning får relevant yrkeserfarenhet inom deras framtida bransch, kommenterar Irena Franzén, avtalsansvarig på Ledarna. Avtalet ökar förutsättningarna för att ta tillvara kompetens hos högskolestudenter. Det kommer även att fungera som en brygga mellan studier och yrkesliv. – Det är dags att använda välutbildade unga människor på ett smartare sätt. Om några år är det ont om välutbildad arbetskraft och då blir vinnarna de företag som byggt relationer med högskolestudenter redan nu, säger Mona Finnström, vd på Fastigo. Kan anställas under studietiden Studentmedarbetaravtalet vänder sig till arbetsgivare i fastighetsbranschen och studerande på högskolor och universitet. Systemet med studentmedarbetare innebär att studenter kan anställas redan under sin studietid och arbeta med relevanta arbetsuppgifter max 15 timmar per vecka som på ett flexibelt sätt kan fördelas under anställningsperioden. Studenternas löner ska vara avtalsmässiga och sättas individuellt. Genom att anställa en studentmedarbetare tar arbetsgivare i fastighetsbranschen ansvar för den framtida kompetensförsörjningen, samtidigt som de ger en student möjlighet till relevant arbetslivserfarenhet. Text: Pamela Collin Källa: Fastigo

Ecoforum: Hur bygger vi ett hållbart samhälle?

Bygg- och anläggningssektorn står inför stora utmaningar för att kunna planera och bygga säkra och hållbara städer. Tycker du att dessa frågor är angelägna? Bege dig då till konferensen Ecoforum i Stockholm den 22-23 april. – Vi tenderar att förbereda oss för händelser vi har erfarenhet av. Det räcker inte, vi måste bli än mer proaktiva i vår riskbedömning och krisberedskap. Det säger Malin Mobjörk, en av inledningstalarna på Ecoforum. Hon är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och en av medlemmarna i tankesmedjan Global Utmanings klimatråd. – Jag kommer att tala om klimatförändringarnas effekter på samhället utifrån ett säkerhetsperspektiv. Hur påverkar samhällets funktioner av klimatrelaterade kriser och hur kan vi förbättra det förebyggande arbetet? Det finns flera konkreta exempel från hur sådant vi redan byggt fungerar vid kris och som jag kommer att lyfta fram, säger Malin Mobjörk. Michael Thydell, arkitekt och BIM-strateg på Sweco kommer att leda ett panelsamtal under Ecoforum. – Jag hoppas på en givande branschdiskussion och utbyte av framtidsvisioner. Det handlar bland annat om möjligheter för samarbete. Något som är nödvändigt för att vi ska kunna skapa den öppenhet, skalbarhet och flexibilitet som framtiden kräver. Sweco driver ett omfattande EU-finansierat projekt tillsammans med Stockholms stad som heter Grow Smarter. Där kommer de senaste miljötekniklösningarna att testas. Internet of Things, IOT, är en av de stora utvecklingsplattformarna. Kaplan talar En annan talare på Ecoforum är Bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan.Under sitt anförande på Ecoforum har ministern lovat att ge besked om hur regeringens politik på området ”hållbar stadsutveckling” ska se ut. – Här får branschen färsk information direkt från ministern. Det känns extra bra att hans inslag kommer under den andra dagen av konferensen, när deltagarna hunnit ta del av en lång rad internationella projekt och innovativa idéer. Då kan de sätta in ministerns anförande i ett större sammanhang, säger Petra Sörme, ansvarig för Event & Möten på Svensk Byggtjänst och för seminarieprogrammet på Ecoforum. Temat för årets upplaga av Ecoforum är ”Hållbar stadsutveckling – från vision till verklighet” och arrangeras av Nordbygg och Svensk Byggtjänst på Älvsjömässan i Stockholm 22–23 april. Text: Pamela Collin   Källa: Svensk Byggtjänst

NCC hjälper öppna dörrar till arbetsmarknaden

Som ett led i NCC:s mångfaldsarbete har ett samarbete med organisationen Mitt Liv inletts. NCC deltar i Mitt Livs mentorprogram där medarbetare från NCC under ett år fungerar som stöd till personer med utländsk bakgrund som saknar arbete motsvarande sin kompetens. NCC är det första byggföretaget som ansluter sig till Mitt Liv. – Mångfaldsfrågor är viktiga för NCC, både ur ett medmänskligt perspektiv och för företagets konkurrenskraft. Tillsammans med Mitt Liv hjälper vi människor att komma in på arbetsmarknaden. Mångfald driver utveckling och skapar affärsnytta så mentorskapet är givande åt båda håll, säger Svante Hagman, affärsområdeschef på NCC Construction Sverige. Mentorprogrammet startade i september och NCC bidrar med tio mentorer från affärsområdet Construction Sverige. Adepterna har olika bakgrund och kompetens. Mentorskapet är tänkt att fungera åt två håll. Dels ska adepterna få hjälp att hitta rätt på den svenska arbetsmarknaden, dels ska mentorerna och de företag de kommer ifrån i sin tur få tillgång till talanger för rekrytering samt kompetensutveckling och värdefull hjälp till det egna mångfaldsarbetet. – Vi på Mitt Liv är otroligt stolta och glada över förtroendet att påbörja samarbete med NCC. Som första företag från byggbranschen visar nu NCC vägen för ett ökat fokus på mångfaldsarbete inom byggsektorn. I ett första skede lägger NCC fokus på mentorprogrammet, där en handfull anställda har möjlighet att öka sin kunskap om mångfald men även vidga sina perspektiv och bistå till en annan persons personliga utveckling in på arbetsmarknaden. NCC:s vilja och engagemang är goda förutsättningar för ett framgångsrikt och långsiktigt mångfaldsarbete, säger Henrietta Bean, ansvarig för Mitt Liv Stockholm. Mitt Liv är en organisation som arbetar för ökad mångfald och integration på den svenska arbetsmarknaden. Företaget startade 2008 och finns idag i Stockholm, Göteborg, Linköping och Norrköping. Text: Pamela Collin