Inlägg under november 2014

Avancerad installation: ”Det handlar om att göra rätt från början”

Följ med Byggvärldens utsända drygt tre meter under jord till Bravidas avancerade installationsarbeten som pågår vid bygget av ett nytt hypermodernt badhus i Umeå. Installationsarbeten - VS, ventilation och el – har blivit en allt större och viktigare del av ett bygge idag jämfört med för bara tio år sedan.  Och det satsas alltmer på energieffektiva system. Petter Grafström, avdelningschef för Bravida VS i Umeå och Simon Lundberg, ledande montör för vattenreningsmontaget, visar mig runt i de undre regionerna av badhusbygget. Det är rått och fuktigt, en känsla av grottvandring. Jag inser att jag borde haft en lämpligare fotbeklädnad, för vattnet står ganska högt här och var. En klart tuff arbetsmiljö för de 30-tal montörer som ska vistas här nere. Bravida är totalentreprenör för VS, EL, Ventilation och Vattenrening och anlitar underentreprenörer för bl.a. rörisolering och Styr- och regler. De ledande montörerna – en för varje teknikdel – samordnar arbetet tillsammans med platsledningen för huvudentreprenören för hela bygget, Rekab Entreprenad AB. – Just i det här bygget har vi sålt in samtliga tekniker och det är ett mycket installationstätt bygge som kräver oerhört mycket samordning mellan de olika teknikerna, vilket sker redan i projekteringsfasen, säger Petter Grafström, och fortsätter: –  Men det första vi gör är att hitta rätt konsulter för att ta fram alla nödvändiga bygghandlingar för vårt område. Och det är viktigt med duktiga konsulter i ett sådant här tekniktungt projekt. Våra konstruktörer ingår sedan i en projektgrupp där Bravida ansvarar för sina delar. Och projekteringsfasen, som startade 2013, pågår alltjämt. – Det handlar om att göra rätt från början. Att bygga ett badhus är ett riskabelt projekt med mycket specialinstallationer på både el- och säkerhetsdelen, som exempelvis drunkningslarm. Det handlar om fukt, miljö, hygien etcetera. Byggtekniskt är ett badhus bland det svåraste man kan bygga, så här finns gott om utmaningar och problem att lösa.  Gör du fel kostar det oerhörda summor. Därför måste man lägga extra krut på att göra rätt från början och inte gena i projekteringen, betonar Petter Grafström. Petter Grafström, avd chef Bravida och Simon Lundberg, ledande montör vid bygget av det nya badhuset i Umeå. Efter att ha försökt kliva runt ett antal stora vattenpölar tittar vi in i ett ”rum” där svetsning av rör pågår, vid en datorskärm sitter en montör och kollar ritningar. – Hur rören ska dras och hänger ihop vid sådana här komplicerade projekt kontrolleras via visualiseringsverktyget i datorn där de ritats i 3D, förklarar Petter Grafström och vi fortsätter vandringen uppåt och ut där Simon Lundberg pekar på de viktiga skvalp- och städrännorna som dragits för att hantera själva vattenreningsprocessen. – Här handlar det, precis som i hela detta projekt, om vikten av att samordna olika funktioner och tekniker. Hur golven tillverkas har exempelvis bäring på andra delar och där finns det olika lösningar; vissa funkar, andra inte och då gäller det att ha koll för att få långsiktiga och ekonomiskt försvarbara lösningar. Vi har gjort en hel del studiebesök, både med Rekab och på egen hand för att se hur andra badhusbyggen löst en del detaljer som ingjutningsgods för bassänger och tekniska lösningar kring vattenrening, säger Petter Grafström. Det här är ju en komplicerad entreprenad med många olika aspekter och svårigheter. Hur gör ni för att leva upp till huvudentreprenörens krav? – Genom att ha ordning och reda på våra arbeten och det vi ska göra. Både projektledare och ledande montörer har en bra dialog med platsledningen på bygget. Man kan inte köra sitt eget race, utan här handlar det om att ge och ta och att ha förståelse för varandras uppgifter, understryker Petter Grafström.   Fakta om bygget  Bygge: Nytt badhus Totalt 400 MSEK med sex, bassänger, äventyrsbad, gym, restaurang,  parkeringsgarage, etc. 12.000 kvm, Planerat slutdatum 2016. Byggherre: Umeå Badhus AB Totalentreprenör: Rekab Entreprenad AB Totalentreprenör för Installationerna: Bravida Sverige AB. Hur rören ska dras ritas i 3D, en god hjälp för montörerna i det praktiska installationsarbetet. Text och bild: Pamela Collin

Förvaltningsbranschen omsätter stora belopp

Den svenska förvaltningsmarknaden är ganska okänd och inte heller lika spektakulär som exempelvis byggmarknaden. Det menar Fatighetstidningen som i en artikel redogör för den analys man försökt göra av branschen. Man konstaterar att analysen inte var så lätt att göra eftersom förvaltning av fastigheter inbegriper så mycket. Det handlar om allt från ordinär fastighetsskötsel till stora utvecklingsprojekt. Med en del förbehåll har Fastighetstidningen i alla fall låtit göra en uppskattning av vad det kostar att ta hand om Sveriges totala fastighetsbestånd. Och det visar sig vara en bransch som omsätter stora belopp. Men trots att förvaltningen omsätter i princip motsvarande belopp som byggmarknaden hamnar förvaltning sällan i fokus. Det menar Fatighetstidningen beror på att den karakteriseras av många ganska små affärer även om bamsekontrakt också finns. Och det menar man kan vara ett problem. För att exemplifiera detta resonemang pekar man på byggprojektet Nya Karolinska på 14 miljarder. – Att hitta en förvaltarentreprenad i den storleksklassen får man leta länge efter, säger Per Ollas, affärsområdeschef Fasticon och ordförande i AFF kommittén. Han konstaterar vidare att när bygg byggbranschen tar fart dräneras förvaltarbranschen. – Många av de bästa förmågorna försvinner till byggprojekt med högre ersättningsnivåer. Kompetensförsörjning är en stor utmaning för förvaltningsbranschen, påpekar Per Ollas. Rikard Silverfur, näringspolitisk expert Fastighetsägarna Sverige, menar att fastighetsförvaltning är en framtidsbransch. – Det är en bransch som omsätter stora belopp och sysselsätter många. Våra fastigheter kommer alltid att behöva förvaltas. Vi ser därför med glädje på ett ökande intresse för utbildningar inom fastighetsförvaltningsområdet. KTH får snart sin första professur i ämnet och allt fler YH-utbildningar startas, säger Rikard Silverfur.  Enligt en beräkning som bygger på ett underlag från Fasticon och som gäller 2010 läggs det nästan lika mycket på förvaltning som på de årliga bygginvesteringarna och transaktionskostnaderna. Uppskattningen hamnar på 100 miljarder, en siffra som baseras på kostnader för kommuners offentliga fastigheter och kommunala bostadsbolag. Då har man endast räknat med rena förvaltningskostnader, alltså sådant som en fastighetsägare skulle kunna outsourca. Inkluderar man den totala kostnaden för att driva fastigheterna under ett år blir det en betydligt högre kostnad. Text: Pamela Collin Källa: Fastighetstidningen

Skiljer sig kvinnligt och manligt ledarskap åt? Vi har frågat några kvinnliga byggchefer

Enligt tre aktuella doktorsavhandlingar är det inte kön, eller för den delen de individuella egenskaperna, som avgör hur ledarskapet fungerar. Det handlar istället om organisation och arbetsbelastning. Ska vi alltså tänka bort allt det vi hört och läst om så kallat kvinnligt ledarskap?  Ett ledarskap som oftast beskrivits som mer relationsinriktat och mer konfliktfyllt. Enligt avhandlingarna, där samtliga fokuserat på villkoren för chefer inom kvinnodominerade offentliga verksamheter, är förutsättningarna att lyckas där sämre än i traditionellt manliga verksamheter. Hur stämmer detta med en manligt traditionell bransch som byggbranschen? Byggchefernas utsända lät frågan gå vidare till två kvinnliga ledare i byggsektorn. 1)    Vad är din kommentar till ovanstående?  Tycker du att kvinnligt respektive manligt ledarskap existerar, och om du tycker det på vilket sätt skiljer de sig åt? Yvonne Stenman, Skanska: Om förutsättningarna att lyckas sämre inom kvinnodominerande offentliga verksamheter är villkoren och instrumenten för att utföra ett bra chefskap inte de rätta. Att utföra ett bra ledarskap handlar i första hand om personens ledaregenskaper och att rätt förutsättningar och mandat ges till chefen. Jeanet Corvinius, Skanska: Jag är övertygad om att det skiljer sig åt mellan kvinnligt och manligt ledarskap, men att det inte är det som är avgörande för hur bra en verksamhet fungerar eller ej. För mig bygger ett bra ledarskap framförallt på att få ut relevant och viktig information, enkla och tydliga mål och att ”rätt” verktyg för styrning och delegat finns i och för verksamheten och personerna som finns i den. Detta kan alla verksamheter skapa sig mer eller mindre bra, det som skiljer är Ledarskapet för de mjuka parametrarna som spelar in och där finns det inget rätt och fel så länge det fungerar i praktiken. Största skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap tror jag ligger i att vi kvinnor förväntas vara mer mjuka och det kan vara både till vår fördel och nackdel i situationer där vi behöver vara tydliga och raka. I en sådan situation kan uppfattas som mer hårda och nästan för kalla. Strukturella skillnader Enligt Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, uppmärksammas ”kvinnligt ledarskap” i manligt dominerade branscher på ett annat sätt än kvinnliga chefer verksamma i kvinnodominerade branscher, som exempelvis inom vården. ”Man söker skillnader mellan män och kvinnor när det egentligen handlar om strukturella skillnader. I stället för att problematisera faktumet att chefer i kvinno-dominerade branscher har tre gånger så många medarbetare som chefer i mansdominerade branscher och står utan tjänstebil, söker man förklaringar i ledarstilar och sådant”, säger hon. 2)    Tycker du att ovanstående uttalande stämmer utifrån din position som kvinnlig ledare i en mansdominerad bransch, övriga kommentarer? Yvonne Stenman, Skanska: Hur kan man jämföra ledarskapet mellan så två vitt skilda verksamheter? Uppmärksamma istället skillnaderna för ledarskapet branschvis. Det gäller att spela på samma planhalva om det ska bli jämförbara resultat. Dessa svar blir enbart godtyckliga och spekulativa. Min erfarenhet av kvinnligt ledarskap i byggbranschen är god.  Jag märker att organisationer blir mer dynamiska av ett jämställt chefskap. Jeanet Corvinius, Skanska: Jag behandlar inte mina medarbetare olika utifrån kön, men är övertygad om att det finns skillnader mellan hur vi uppfattas och agerar beroende på olika situationer. Det beror i sin tur på beteenden och uppfostran i uppväxten där vi bara kan konstatera att vi behandlas lite olika även i dag. Jag är övertygad om att många män är duktigare på att ifrågasätta mandat, delegat och gränsdragningar och därmed stoppar en del tokigheter. Många kvinnor, men även en del män, behöver bli bättre på detta. Ingen chef i världen kommer självmant minska arbetsbelastning eller reducera medarbetargrupper om det inte påtalas eller visas gynna verksamheten på andra områden som t.ex. en bättre arbetsmiljö och därmed lägre sjukskrivningstal. En viss förflyttning av detta kan vi redan se idag i privatlivet, där det inte är självklart längre att kvinnan hämtar barn på dagis, lagar mat, tvättar etc.  Inom detta område har många kunnat notera fördelarna med en jämnare fördelning mellan män och kvinnor. Kvinnan behöver inte vara ”duktigare eller effektivare” än mannen för att vara en bra förälder. Detsamma gäller väl i rollen som chef eller ledare, i alla fall för mig.  Berättat för: Pamela Collin Vad tycker du som man om detta med manligt och kvinnligt ledarskap? Hör gärna av dig med dina synpunkter till pamela.collin@telia.com eller kommentera här nedan och/eller på Byggchefernas Facebooksida. 

Tydligare regler för ställningsbyggare

För en bransch som helt saknar egen yrkesutbildning är lärlingsutbildningen en avgörande förutsättning för att säkra den framtida tillgången till kvalificerad personal. Och i dagarna kom BI och Byggnads, tillsammansmed branschorganisationen Ställningsentreprenörerna (STIB), överens om regler och rutiner för vuxenlärlingsutbildningen som gäller ställningsbyggare. Överenskommelsen har kommit till stånd delvis som en följd av Arbetsmiljöverkets förtydligade utbildningskrav i det nya regelverket för ställningsbranschen,  AFS 2013:4. Enhetliga krav har saknats i många år. Tidigare har det funnits två parallella utbildningsmodeller, dels BYN: s yrkesbevis, dels STIB: s kompetensbevis. Totalt tar lärlingsutbildningen ca 28 månader och kan påbörjas redan under en provanställning, som sedan följs av en tillsvidareanställning som lärling. Utbildningen omfattar drygt 4 000 timmars praktiskt arbete samt godkända teoretiska utbildningar hos en godkänd utbildningsgivare. Företaget utser en handledare med minst BYN yrkesbevis eller STIB kompetensbevis. – För branschens seriösa aktörer är ett effektivt och kvalificerat lärlingssystem avgörande för att trygga tillgången till kvalificerad personal på lång sikt. Det är därför på tiden att vi får tydliga och enhetliga rutiner, regler och avtal för lärlingsutbildningen, säger Jens Sjöberg, VD för XERVON i Sverige. XERVON har drygt 20 års erfarenhet av att leverera ställningar och väderskydd till bygg- och industriprojekt. Företaget är certifierat enligt byggbranschens kvalitetssystem BF9K och auktoriserat av branschorganisationen Ställningsentreprenörerna, STIB. Ett arbete som ställningsmontör är ansvarsfullt, kvalificerat och självständigt. Hela utbildningen sker på plats hos en arbetsgivare under drygt två år. Den nya överenskommelsen innebär att Byggavtalet nu kompletterats med en lönetabell för vuxenutbildning. Löneutvecklingen blir på så sätt tydligare. – Vi arbetar nu aktivt med att rekrytera vuxenlärlingar och ser fram emot att få tillämpa det nya upplägget. Min förhoppning är att det nya vuxenlärlingssystemet ska visa att en framtid som ställningsmontör kan vara ett attraktivt alternativ för unga som vill ha ett fritt och utvecklande praktiskt arbete, poängterar Jens Sjöberg. Text: Pamela Collin Källa: Xervon

Arbetsplatsolyckor: ”Arbetsmiljöverket måste öka antalet kontroller”

Återigen har döden slagit till på ett bygge. Två personer omkom och en tredje skadades allvarligt i en arbetsplatsolycka igår, tisdag, i Stockholm. Strax före klockan nio på morgonen rasade ett byggelement på 50 ton. Olyckan inträffade på pannmontaget vid byggandet av det nya kraftvärmeverket åt Fortum i Värtahamnen. Polisen har inlett en förundersökning om arbetsmiljöbrott. Enligt Tomas Kullberg, regionalt skyddsombud för Byggnads, som är mycket kritisk till säkerheten, är bygget indelat i flera delar och när det gäller den här delen av arbetsplatsen har facket inga kollektivavtal eller medlemmar och därför heller ingen insyn. – Det som hänt är fruktansvärt och får bara inte inträffa. Redan 2008 gick Byggcheferna samman med Byggnads i kravet på en nollvision för dödsolyckor i byggbranschen, som är hårt drabbad, säger Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna och fortsätter: – Vi har också under lång tid påpekat att Arbetsmiljöverket måste få fler byggnadsinspektörer. De stora byggbolagen satsar stora resurser på att reducera olyckorna runt om på byggena, men de råder inte över hela branschen. Arbetsmiljöverket måste öka antalet kontroller för att komma åt dem som inte följer lagar och regler. Den här sortens olyckor går att förebygga, understryker Lars Bergqvist. – Byggherren har det yttersta ansvaret, men ansvaret delegeras i allmänhet till platsledningen som har ett oerhört ansvar för sin personal och då vill det till att kompetensen är tillräcklig så att rutiner fungerar väl. I Byggcheferna arbetar vi mycket med de attityder som finns i byggbranschen och som kan påverka säkerheten på olika sätt. Inte minst handlar det om den rådande machokulturen som dessvärre innebär ett ökat risktagande och som därmed påverkar arbetsmiljön negativt. Antalet dödsolyckor inom den svenska byggbranschen är nästan fem gånger så hög som inom andra branscher. Svenska byggnadsarbetare utsätts dagligen för olika riskmoment. Sju av tio byggnadsarbetare som är över 50 år har fått bestående skador eller åkommor genom byggnadsarbete. 2008 genomförde Byggcheferna en undersökning bland sina medlemmar om arbetsmiljön. Enkäten, som besvarades av 450 personer, visar att tidspressen medför att drygt var fjärde byggchef ibland måste tänja på arbetsmiljöreglerna för att arbetet ska fungera smidigt. Enkäten visar också att det bara är hälften av byggcheferna som tycker att de som chefer har utrymme att arbeta med arbetsmiljöfrågorna och ta det ansvar som åligger dem. Text: Pamela Collin Läs också artikeln här intill om arbetsmiljölagens tillämpning på arbetsmiljöbrott, som publicerades på Byggchefernas webbsida redan för två år sedan.  

Fakta arbetsmiljölagen – arbetsmiljöbrott

Artikel ursprungligen publicerad för två år sedan, men med ett högaktuellt ämne.  Endast ca två procent av anmälda arbetsmiljöbrott leder till fällande dom (124 av 6 152 polisanmälningar under åren 2006-2010) . Lägger man till samtliga lagföringar, bland annat de som dömts till företagsbot, ökar siffran till sex procent. Enligt en studie som Arbetsmiljöverket (AV) tagit fram för denna period var dagsböter den dominerande påföljden under 2006 och 2007, medan företagsbot var vanligast under de följande åren (förändringen hör samman med de regelförändringar som gjordes med införande av företagsboten år 2006 och som fick genomslag först ett par år efter).  Totalt har under perioden vart åttonde åtal ogillats och när det gäller brottstypen vållande till annans död ogillades åtal i närmare hälften av fallen. Av de 383 fall som ledde till lagföring under den aktuella perioden utgjorde mer än hälften företagsbot mot näringsidkare och studien visar också att i de fall en fysisk person kunnat lagföras handlar det om en medelålders man som är svensk medborgare och som är chef (vd, eller i mellanposition, typ projektledare, produktionsansvarig). Undersökningen visar också att byggindustri och fastighetsförvaltning var den bransch med andelsmässigt klart flest polisanmälda respektive lagförda arbetsmiljöbrott (2006-2010). Därefter följde tillverkningsindustri samt handel, hotell och restaurang.  Närmare hälften av alla brott mot arbetsmiljölagen (AML) och 25 procent av brottsbalksbrotten kunde hänföras till byggindustri och fastighetsförvaltning. (Händelser som av åklagare bedömts som brottsbalksbrott är vållande till arbetstagares död, vållande till kroppsskada eller sjukdom, framkallande av fara för arbetstagare). Statistiken över arbetsmiljöbrott är osäker beroende på att polisen tenderar att klassificera händelser olika (olycka eller brott). Enligt en intervjuundersökning som Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet genomfört prioriterar poliser arbetsmiljöbrott lågt och anser dessa brott vara mer tidsödande att utreda än annan brottslighet. Text: Pamela Collin