Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt
Hållbart om hållbarhet

– Blickar man tillbaka på Peab: s historia kan man se att företagets förankring i den lokala bygden med ett socialt engagemang är det som präglar såväl företagets utveckling som hållbarhetsarbete, säger Kristina Gabrielii, hållbarhetschef, Peab.

Kristina Gabrielii började som konstruktör och har ägnat merparten av sina 25 år i byggbranschen åt utvecklingsarbete inom miljö och energiområdet kopplat till byggprocessen.

– Jag vill vara med om att driva utvecklingen och förändra branschen och ser därför mitt engagemang som ordförande för SBUF som en naturlig del i detta. Men mitt dagliga värv som hållbarhetschef i Peab handlar mycket om att integrera hållbarhetstänket i den befintliga verksamheten, och där är vi inte ännu. Det är en inte helt lätt resa, säger Kristina Gabrielii och fortsätter:

– Hållbarhetsarbetet är organiserat via en liten central stödfunktion och vi arbetar tillsammans med våra affärsområden. Vi fångar upp engagerade individer som kan agera ambassadörer för att få in hållbarhet i våra dagliga rutiner. Vårt sociala engagemang ska ju vara kopplat till vår verksamhet.

Som exempel på ett socialt åtagande nämner Kristina ett projekt där Peab-personal i liten skala hjälper till med läxläsning i ett område där företaget är verksamt. Peabskolan, som grundats för att bidra till rekrytering av personal, är ett annat exempel.

– Där tar vi ett socialt ansvar för ungdomar som kanske haft det lite svårt i skolan, men som är intresserade av byggsektorn och där vi kan hjälpa dem på traven, poängterar Kristina Gabrielii.

Har hållbarhetsarbetet påverkat Peab konkret i något avseende?

–Peab hade inte varit aktuell som entreprenör i en del projekt om vi inte beaktat hållbarhet som en viktig del i byggprocessen. Vi har ju kunder som vill ha utväxling på sitt eget hållbarhetsarbete. Det pågår ett antal pilotprojekt där kunden ställt tydliga krav kring hållbarhet som Peab måste förhålla sig till, berättar Kristina Gabrielii.

Finns det inte en risk för att det här med hållbarhet bara blir en imagegrej som ligger som en fasadputs som lätt krackelerar när man tittar närmare på innehållet?

– Peab formulerade sin vision kring hållbarhet 2010, men vi har inte kommunicerat det så mycket eftersom vi, av just det skäl som du är inne på, vill ha kommit en bra bit på väg. Arbetet tar tid och är långsiktigt och vi har ännu inte tillräckligt bra rutiner för uppföljning. Vi har tagit fram ett informationsmaterial  om socialt ansvarstagande och de goda exemplen finns, nu handlar det om att plocka fram dem. Vi arbetar preventivt och var och en i organisationen ska kunna greppa dessa frågor. Och det tar tid, påpekar Kristina Gabrielii.

Medvetenheten om att hållbarhet har blivit en allt viktigare faktor, som bidrar till att företag står sig bättre i konkurrensen, finns i de flesta företag och organisationer idag.  Det kan vara avgörande vid en upphandling, vid bedömning av affärsrisker och inom miljöområdet för att nämna några exempel. I Peab:s hållbarhetsredosvisning (2013) beskrivs arbetet mot en hållbar verksamhet som en förändringsresa där ledningen beslutat att utveckla hållbara affärsmål istället för separata hållbarhetsmål på så sätt att hållbarhet ska vara direkt kopplat till lönsamheten. ”Vi vill ta ansvar för helheten och bidra till samhällsnyttan genom att vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt värdeskapande i det vi gör”. Dessutom nämns satsningen på en central hållbarhetsfunktion med tillsättandet av en särskild hållbarhetschef, som rapporterar direkt till koncernledningen, som ett viktigt led för att sätta ökat fokus på ämnet. När det gäller området etik och korruption har Peab valt att arbeta med ett etiskt råd istället för en extern part som stöd i arbetet.

Text: Pamela Collin

– Jag vill inte förändra något för förändringens skull, men min bakgrund gör kanske att jag kan fortsätta utvecklingen och bidra till nya tänkesätt och projekt som även behandlar mjuka värden. Det behöver vår bransch, säger Kristina Gabrielii, ny ordförande för SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

Kristina Gabrielii är noga med att understryka den effektiva och obyråkratiska modell som SBUF i dagsläget arbetar efter.

– Verksamheten är stabil i grunden och fungerar mycket bra. Men en verksamhet, vars främsta syfte är att främja utveckling, måste ha kvinnorepresentation. Därför är jag väldigt glad åt att vara den första kvinnan på den här posten. Och att det behövs fler kvinnor är något som männen i SBUF själva gett uttryck för: ’så här gubbigt får det inte vara’, berättar Kristina Gabrielii som representerar Sveriges Byggindustrier i SBUF.

– I mina tidigare roller, bl.a. som projektledare för utvecklings- och energiprojektprojekt, har jag sökt medel hos SBUF. Det är mycket teknik och stål och betong, men de nya kunskaperna om klimatförändringar, byggandet av hållbara samhällen och hur allt hänger ihop behöver vi mer av. Den helhetssynen bör genomsyra forskning och utveckling i byggbranschen. För att få en reell utväxling av nya tekniska lösningar måste vi bli bättre på att skapa en förståelse för interaktionen människa-teknik, betonar Kristina Gabrielii.

IMG_9234

Foto: Börje Hammarström

Kort om Kristina Gabrielii

Aktuell: Ny ordförande i SBUF.

Befattning: Hållbarhetschef, Peab.

Ålder: 49.

Utbildning/Bakgrund: Civilingenjör, väg och vatten, Chalmers, Peab sedan 2008, dessförinnan NCC.

Antal år i yrket: 25.

Familj: Man och två utflugna barn.

Intressen: Skidåkning, golf (14,6 Hcp), ledare för ungdomar inom fotboll och innebandy.

Vad betyder hållbarhet för dig? Långsiktighet och helhetstänkande. Lär mig hela tiden, inte minst om mänskliga rättigheter som långt ifrån efterlevs i stora delar av världen. Att värna alla människors lika värde samt att utveckla samhället för att också kunna tillgodose de behov som finns i framtiden.

Text: Pamela Collin 

I en ny webbfilm har Byggbranschen i samverkan inom projektet Ren Byggbransch, där vi i Byggcheferna ingår, samlat argument om varför det är så viktigt att jobba vitt.

 

För det första medför vita jobb anställningstrygghet och reglerad lön. Olika typer av försäkringar finns till hjälp om något skulle hända. Genom att jobba vitt får du en registrerad inkomst som är nödvändig för att till exempel ta lån, teckna mobilabonnemang eller skaffa bostad.

 

Se filmen här.

 

Regeringen föreslår att personalliggare införs i byggbranschen den 1 januari 2016.

– Förslaget är ett viktigt verktyg i kampen mot  svartarbete och osund konkurrens i byggbranschen, säger Peter Löfgren för Byggbranschen i samverkan. Vi har kämpat länge för att få en lag om närvaroliggare i byggbranschen på plats och nu ser det äntligen ut som om vårt arbete bär frukt.

– Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt och vi vill att seriösa företag ska kunna konkurrera på schyssta villkor och förslaget stärker detta. Vi hoppas därför att riksdagen när stunden för votering är inne, ställer sig bakom förslaget och trycker på voteringsknappen för sund konkurrens och bifaller förslaget avslutar Peter Löfgren.

image003

För kompletterande information, kontakta Peter Löfgren utvecklingschef Sveriges Byggindustrier, 0708-21 02 00,peter.lofgren@sverigesbyggindustrier.se

Nätverket Byggbranschen i samverkan: Byggcheferna/Ledarna, Byggnads, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskin­entreprenörerna, Målareförbundet, Målaremästarna, Plåtslageriernas riksförbund, Seko, Sveriges Byggindustrier, Elektrikerna och VVS Företagen, se byggbranschenisamverkan.se samt www.renbyggbransch.nu

En förbättrad konsumtionstillväxt i Sverige ger byggindustrin ett rejält uppsving. Bostadsinvesteringarna stiger under hela prognosperioden 2014-2015 tack vare innevarande års höga nyproduktionstakt. Uppgången på byggmarknaden är bred och såväl lokal- som anläggningsinvesteringarna ökar. Det visar en ny konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier.

Utvecklingen i världsekonomin går gradvis framåt och även Sverige får en viss förbättrad tillväxttakt 2015. Det är hushållen som är den främsta drivkraften under prognosperioden, men även bruttoinvesteringarna ger ett bra tillskott. Bostadsbyggandet vände upp redan under fjolåret och detta lyfter bygginvesteringarna i år.

– För byggindustrin ser vi en bred uppgång som i år drivs av investeringar i bostäder. Nästa år kommer bland annat amorteringskrav och skattehöjningar att dämpa bostadsbyggandet. Istället ökar aktiviteten på lokalsidan, men också järnvägsbyggandet vänder upp 2015 efter att ha minskat i fyra års tid, säger Johan Deremar, nationalekonom Sveriges Byggindustrier.

Göteborg går bättre än Stockholm

Uppgången i byggandet är relativt ojämnt fördelad över landet. I de nordligare länen, framför allt i Västerbotten, är det hög aktivitet. Att Umeå blev kulturhuvudstad i år och flytten av Kirunastadskärna är av betydelse för byggutvecklingen i regionen. Stockholm har drabbats av bakslag då flera betydelsefulla infrastrukturprojekt skjuts på framtiden.

I Göteborgsregionen stärks byggkonjunkturen. Bostadsbyggandet ökar och dessutom bidrar infrastruktursatsningarna inom västsvenska paketet till uppgången. Skåne, liksom flera andra sydländska län, har det kärvare. Mycket hänger samman med att både bostadsbyggande och infrastruktursatsningar inte kommer till skott i den södra landsänden.

– Nästa år utvecklas byggandet bäst i de regioner som både bygger bostäder och infrastruktur, fortsätter Johan Deremar.

Bygginvesteringarnas utveckling

Investeringsvolym samt årlig procentuell volymförändring    
Mdkr Utfall Prognos
Sektor 2013 2013 2014 2015
Bostäder 134,9  4 23 4
Lokaler 120,0 -6  2 4
Anläggningar  74,7 -4  4 3
Summa bygginvesteringar 329,6 -2 11 4

Källa: Sveriges Byggindustrier

Följ oss på
sociala medier