Inlägg under september 2014

Rutinerade platschefer del 2 av 3 – Henrik Bratt

Har platschefsrollen förändrats över tid? Och hur klarar de nya, unga platscheferna av trycket?  Så har det blivit dags för del 2 av 3 i vår serie med rutinerade platschefer. Här hittar du del 1. Henrik Bratt Ålder: 42 Familj: Fru, två barn. Intressen: Idrott, framförallt hockey, tränare för ungdomslag. Bakgrund/utbildning: Gymnasieingenjör, kompletterat med tvåårig högskoleutbildning på Chalmers. Fick jobb som arbetsledare 23 år ung. Första platschefsjobbet vid  27 års ålder. Arbetat sex år som platschef och tre år som projektchef. År i yrket: 19 Just nu: Sedan 2008 affärsområdeschef och t.f. vd (när vd är bortrest) på affärsområdet Entreprenad Göteborg och Service Halland inom Erlandson Bygg AB. Bolaget har totalt 850 medarbetare varav ca 100 i nämnda affärsområde. Henrik Bratt har närmare tio platschefer, tio arbetsledare och totalt 70 YA under sig. Den som bestämmer innanför staketet – Det finns många otydliga roller i byggbranschen: arbetsledare, projektchef, entreprenadingenjör, produktionschef … Men platschefen, som är den som bestämmer innanför staketet, har nog fortfarande den tydligaste rollen, säger Henrik Bratt. – Dessutom, tillägger han, att vara en duktig platschef med rutin är det roligaste jobb man kan ha. Och det där med rutin är viktigt för en platschef måste kunna produktionen. Helst bör du ha varit arbetsledare i minst fem år för att kunna fatta rätt beslut. Dessvärre har generationsglappet medfört att man rekryterar folk som platschefer alltför snabbt i tron att det är ett sätt att behålla ung och ny kompetens. Men jag tror att man biter sig själv i svansen. Om oerfarna personer ikläds en alltför stor hatt kan arbetet bli väldigt betungande. Även om du har pluggat i flera år så är det först när du står där ute, och ska gjuta din första betongvägg och det börjar regna eller kölden slår till, som du lär dig hur du ska göra. Som ny och oerfaren kan det då bli en trygghet att sitta vid datorn för att man kan räkna och söka information. Men man måste kunna stå ute på bygget och säga: ’Vi går åt det här hållet tjejer och killar’. Eller: ’Vi måste byta riktning’, säger Henrik Bratt entusiastiskt Är det ansvar som en ”ensam” platschef kan ha idag rimligt? – En platschef ska ju fatta ofattbart många beslut varje dag och då måste man våga fatta beslut. När jag själv var platschef var det en gammal räv som klappade mig på axeln och sa: ’Tänk på att du bär 2000 lagar på dina axlar varje dag som du går till jobbet. Men man kan inte känna till allt så man måste våga ställa frågor samtidigt som det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning, påpekar Henrik Bratt. Text: Pamela Collin

Rutinerade platschefer del 1 av 3 – Lars Gustafsson

Att vara en duktig platschef som har rutin är nog det roligaste jobb man kan ha. Det säger en av de garvade platschefer som Byggchefernas utsända träffat för att tala om rollen som platschef. En yrkesroll som ofta beskrivs – inte minst i de undersökningar och forskningsstudier som gjorts – som oerhört krävande, inklämd mellan yrkesarbetare och ett antal chefer i mer eller mindre otydliga roller. En position med hög arbetsbelastning och med ett kanske alltför stort ansvar. Har platschefsrollen förändrats över tid? Och hur klarar de nya, unga platscheferna av trycket?  I tre inlägg kommer tre platschefer med många år i yrket ge sin syn på saken. Först ut är Lars Gustafsson. Lars Gustafsson Ålder: 59 Familj: Fru, tre utflugna barn, två barnbarn. Intressen: Familjen o golf (18 i Hcp ”gubbhandikapp”). Bakgrund/utbildning: Gymnasieingenjör, började som pinnpojke/utsättare i 20-årsåldern på dåvarande Diös, sedermera SIAB, senare fusionerat med NCC. Första platschefsjobbet efter två år i yrket, nybyggnation av en kyrka i Fagersta.Har även arbetat som vd för Västanfors Stålbyggnader i närmare 10 år, men tröttnade. ”Jag vill vara ute”. År i yrket: 40 Just nu: Platschef på NCC/Anjo: s bygge av badhus i Eskilstuna (300Msek)som sysselsätter ca 150 medarbetare, varav två arbetsledare och en projektchef. Det administrativa ansvaret för ekonomin är delegerat till ytterligare en platschef. Byggtid: 2,5 år. – Tittar man på kravspecifikationen för en platschef idag är det risk för att man skrämmer bort sökande. Man bär ett mycket stort ansvar och det ansvaret är svårare att axla idag. När man passerat 60 ska man inte ha egna projekt utan kan istället spela en viktig roll för Vi äldre kan spela en viktig roll som mentorer för de yngre som är mycket duktiga på datorer, snabba som f …n. Men de har i allmänhet svårare för att planera och driva projekten, säger Lars Gustafsson när jag träffar honom i en av bodarna på byggarbetsplatsen i Eskilstuna. Som platschef spelar man väl något av en mellanchefsroll där det gäller att balansera mellan yrkesarbetarnas behov och önskemål och chefers krav högre upp i organisationen? – I början av min karriär kände jag mig klämd i min roll som platschef, det kunde vara en knepig balansgång. Men idag är det jag som bestämmer fram till min chef säger något annat. Här innanför stängslet brukar jag säga att vi fungerar som lite av en familj. De utanför kommer någon annstans ifrån och tycker förstås en massa … På kontor pinkar man in sitt revir, här har vi ett stort pinkrevir och det är staketet. Skämt å sido, ålder och erfarenhet gör att man känner sig trygg i sig själv. Det är en påtagen bit att kunna få bestämma och ansvarsförhållanden måste man klargöra innan man tar jobbet. Det är mycket viktigt, säger Lars Gustafsson med eftertryck och fortsätter. – Det är enklare om man har tillgång till flera erfarna resurser och alltså kan delegera en del av uppgifterna så som jag har gjort med ekonomin och pappersarbetet, men det förutsätter samtidigt att rollerna är glasklara. Jag har heller aldrig haft problem med chefer ovanför mig för jag säger vad jag tycker istället för att gnälla. Stämningen på ett bygge kan väl vara lite rå, men den är samtidigt hjärtlig. Och att hålla ihop gruppen, familjen så att den trivs ser jag som en av mina viktigaste uppgifter. Hur har du det med stressen? – Jag har slutat att stressa, men har haft många sömnlösa nätter med alla krav hängande över mig. Numera talar jag alltid om vad jag är bra på och vad jag behöver hjälp med. Råd till yngre kolleger som aspirerar på platschefsrollen? – Vi har stor brist på erfarna platschefer idag och de yngre måste få vara ute och driva ett projekt så de lär sig det. Om man sitter på ett byggmöte och knappast varit ute i produktionen kan man inte svara på frågor och det kan allvarligt påverka ens ställning. För att få respekt som platschef måste man vara ute. Det finns ingen mall, men jag tycker det är åt helvete att många av de unga och nya platscheferna sitter så mycket framför datorn. Text: Pamela Collin

Fler sjukskriver sig på grund av för hög arbetstakt

Sjukfrånvaro som en följd av alltför mycket arbete, för hög arbetstakt och relationsproblem på arbetsplatsen, som mobbning och trakasserier, har ökat kraftigt den senaste fyra åren. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket ”Arbetsskador 2013” som handlar om sjukfrånvaro på grund av organisatoriska och sociala orsaker. Arbetsmiljöverket har nu sänt ut ett förslag på remiss om regler för arbetsbelastning, arbetstider, konflikter och kränkande behandling. Det är delar av förslag till ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. – Det är oacceptabelt att så många blir sjuka på jobbet av de här orsakerna. Att vi nu kan presentera ett förslag som syftar till att skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö på våra arbetsplatser och förebygga ohälsa är mycket positivt, säger Bernt Nilsson, tillförordnad generaldirektör för Arbetsmiljöverket. – Att bli sjuk av jobbet får stora konsekvenser, både för den enskilde, men också för arbetsgivaren och för samhället i stort, i form av bland annat ökade kostnader för sjukfrånvaro. I en situation där vi kommer att behöva arbeta längre upp i åren är det ännu viktigare att komma tillrätta med detta, säger han vidare. Enligt förslaget ska arbetsgivaren se till att personalens arbetsbelastning inte orsakar ohälsa. Det ska finnas tillräckligt med resurser på plats för att utföra arbetet. Att se till så att de krav som ställs på arbetet är tydliga anges som exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta preventivt. Arbetstider och mobbning Arbetsgivaren ska också förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa, enligt förslaget. Risker kan till exempel finnas vid skiftarbete eller nattarbete. Att vara ständigt nåbar kan också vara en risk. Regler för hur man ska hantera konflikter och kränkande behandling (mobbning) ingår också i förslaget. Arbetsgivaren ska bl.a. se till att det finns rutiner för hur kränkande behandling ska hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, enligt förslaget. Målen kan mätas i exempelvis arbetstillfredsställelse. Arbetsmiljöverket inspekterar mot stress under oktober månad, som en del i en EU-gemensam kampanj. Text: Pamela Collin Källa: Arbetsmiljöverket

Löneskillnader mellan akademiker med svensk och utländsk bakgrund har ökat

– För att lyckas ta tillvara resursen invandrade akademiker måste fler erbjudas individanpassad svenskundervisning och kompletterande utbildningar på högskolan. Vi vet att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på kvalificerade insatser, säger Sofia Larsen, ordförande för fackförbundet Jusek1 som låtit SCB genomföra en undersökning där man jämfört akademiker med svensk och utländsk bakgrund. Verkligheten för akademiker med svensk och utländsk bakgrund har ändrats under 2000-talet. Det visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån. Siffrorna visar att skillnaderna mellan de två grupperna har blivit större både när det gäller lönenivåer, och när man tittar på hur pass kvalificerat arbete man har i förhållande till sin utbildning. Jusek (fackförbund för bl.a. ekonomer, jurister och samhällsvetare) har studerat utvecklingen för akademiker med Juseks utbildningsbakgrund under 2000-talet. Sedan 2001 har till exempel andelen akademiker med svensk bakgrund som tjänar mer än 499 999 kronor om året ökat med 10,7 procentenheter. För dem med utländsk bakgrund var ökningen endast 3,9 procentenheter. Hur ser det då ut i byggbranschen? Tar man vara på den stora outnyttjade potential som dem med utrikes bakgrund har i vårt avlånga land? – Idag anställs fler tjänstemän med utrikes bakgrund än tidigare och jag menar att attityden till mångfald i byggbranschen har förändrats påtagligt bara de senaste fem till sex åren, säger Lars Tengvall, projektchef på NCC och vice ordförande i Byggcheferna med specialitet mångfaldsfrågor. Hur arbetar man då i byggindustrin för att påskynda utvecklingen i rätt riktning? Byggcheferna lät frågan gå vidare till Pia Höök, HR-ansvarig på Skanska: – För att vara konkurrenskraftiga behöver vi rekrytera och utveckla människor från en sådan stor talangpool som möjligt. Skanska har som mål att avspegla mångfalden i samhället, och därigenom våra kunder och användare. Vi är inte där i dag, men jobbar aktivt på flera plan. Ett konkret exempel är Skanskas Internationella Ledarskapsprogram, där vi rekryterar och vidareutbildar nyanlända akademiker, säger Pia Höök. På Sveriges Byggindustrier har man inte tillgång till motsvarande siffror som dem Jusek låtit ta fram. –  Men vi försöker nu att  lägga ett ökat fokus på mångfaldsfrågor i branschen och vi kan konstatera att andelen personer med utrikes bakgrund (alla yrkeskategorier inräknade) som är verksamma i byggbranschen har fördubblats mellan 2004 och 2012. Med en ökad kunskap och medvetenhet hos både chefer och medarbetare tror vi att mångfalden kommer att öka även bland akademiker och på ledande befattningar de kommande åren, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier. Juseks undersökning visar också att det idag är åtta gånger så vanligt för en person med utländsk bakgrund att vara arbetslös eller sakna yrkesuppgift, jämfört med dem med svensk bakgrund. Vid 2007 års rapport var det sex gånger så vanligt. Jusek föreslår ett antal åtgärder för att råda bot på orättvisorna: Mer yrkesanpassad och intensiv svenskutbildning. Bättre tillgång till professionella nätverk. Ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper.  Fler kompletterande utbildningar på högskolenivå. Bättre tillgång till Arbetsförmedlingens insatser även för dem som redan har ett arbete. Text: Pamela Collin Källa SCB och Jusek

Avdelning öst: Välkommen till årets klubbordförande-/företrädarkonferens

Utöver klubbordföranden är ytterligare några personer ur styrelsen samt företrädare från företag utan klubb och de som medverkat i ”Ambassadörerna” välkomna att medverka. En bra mix som ger förutsättningar för att nya engagerade medlemmar skall fortsätta med det fackliga uppdraget. Målsättningen med konferensen är att på detta sätt framföra vår uppskattning för nedlagt arbete men även lägga en gemensam plan för Byggcheferna och avdelning Öst arbete av medlemsnytta. Tid och plats Viking Lines fartyg m/s Viking Grace. Avgång sker från Stadsgårdshamnen (Vikingterminalen) fredag 17 Oktober kl. 07.45. Samling senast 07.00. Åter lördag den 18 Oktober kl. 06.30. Avdelning öst står för alla kostnader bortsett från lön, eftersom förtroendemannalagen för ledighet med lön från arbetet gäller då största delen av konferensen handlar om tillämpningen av Ledaravtalet. Förtroendemannalagen gäller för klubbordföranden och andra till företaget anmälda företrädare. Resekostnader T o R bostad – Stadsgårdshamnen och eventuell övernattning för er som har lång resväg ersätts av avdelningen med ifylld reseräkning. Som vanligt hoppas vi på en intressant dag där ni får möjlighet att framföra både kritik och ros och där ni kan utnyttja er demokratiska rätt att komma med förslag på vår framtida verksamhet. Temat för konferensen är Medlemsnytta. Program Fredag Ledaravtalet - Börje Hammarström, avtal/branschsansvarig på Ledarna – Hur kan tillämpningen av Ledaravtalet bli bättre – Genomgång av avtalets möjligheter – Företrädarens uppgif – Den enskildes ansvar Lunch Fortsättning Ledaravtalet – sammanfattning Attityd hos unga Mentorskap Fördelar med medlemskap Det blir naturligtvis en rapport från Ledarna och Byggchefernas arbete samt kort uppdaterad information om försäkringar, avtalshandlingar mm. Anmälan Anmäl dig senast den 12 september 2014 till epost till Ledarna på foreningar@ledarna.se uppge gärna ditt medlemsnummer eller personnummer i din anmälan. Vi återkommer med program och mer information till er som anmäler er. Varmt välkomna! Jeanet Corvinius Ordförande

Det handlar om din egen arbetsmiljö!

Kostnadsfritt seminarium för dig i byggbranschen Byggcheferna satsar stort på chefens arbetsmiljö Så ta chansen, grip tillfället att förkovra dig i din roll som byggchef. En väl fungerande arbetsmiljö blir bara viktigare och viktigare och kunskaper om såväl det psykosociala området som övriga delar kommer att spela en allt större roll för dig som vill växa i din roll som chef. – Arbetsmiljön, med allt från ansvarsfrågor ute på byggarbetsplatsen till den psykosociala delen för chefer och arbetsledare, är en av våra absolut viktigaste frågor. Alla verkar inte i storföretag och det finns ett enormt behov hos våra medlemmar i små och medelstora företag att lära sig mer om arbetsmiljö, säger Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna. Program Hjärnkoll – Föreläsning och workshop, där vi pratar om det vida begreppet stressproblematik, varför företaget tjänar enorma summor på att jobba med psykisk ohälsa på arbetsplatsen och framför allt hur man gör det. En föreläsning som ger insikt och konkreta argument om vikten att ta stress och psykisk ohälsa på allvar och om konsekvenserna av att göra det respektive att låta bli. Arbetsmiljö för chefer i byggbranschen – Vi får under en timme en översiktlig genomgång av aktuell lagstiftning kring arbetsmiljö på byggarbetsplatsen av Advokatbyrån Andersson Gustafsson. Vilka sanktioner riskerar olika aktörer att drabbas av vid brister ur arbetsmiljöaspekt? Vem är ansvarig för att uppgifter utförs och under vilka förutsättningar kan ansvar delegeras? Kursen anpassas efter deltagarnas erfarenheter och arbetsuppgifter. En del uppgifter sker i grupp där man resonerar kring autentiska fall. Tid och plats 15 oktober kl 15.00-18.30 Malmö 5 november kl 15.00-18.30 Umeå Seminariet avslutas med mingel och enklare förtäring. Anmälan  Seminariet är kostnadsfritt men Antalet platser är begränsat, så skynda dig att anmäla dig. Anmälan gör du enklast via epost till foreningar@ledarna.se. Uppge gärna ditt medlemsnummer alt ditt personnummer i din anmälan. Varmt välkommen! Vem bör gå? Alla som vill utvecklas! Kursen riktar sig till både beställare och entreprenörer.