Bristen på byggchefer ökar. Samtidigt avskräcker machokultur och brister i jämställdhet kvinnor och andra i dag underrepresenterade grupper att söka sig till branschen. Hur kan arbetskulturen inom byggbranschen moderniseras och vems ansvar är det att åstadkomma denna förändring? 

Välkommen på seminarium om byggande och jämställdhet.

Arrangör: Byggcheferna

Tid: 1 juli 2014 08:30 – 10:00

Plats: Strandvägen, H521, Samhällsbyggararenan, Strandvägen 5, Visby

Medverkande:

• Pia Höök, Diversity Manager, Skanska.
• Maria Zimdahl, Vice VD Segmentschef Mark & industribygg, NCC.
• Maria Wetterstrand, Samhällsdebattör.
• Stefan Fölster, Chef, Reforminstitutet.
• Lars Bergqvist, Ordförande, Byggcheferna.
• Hidayet Tercan, Moderator.

− Alla tycker något om en, yrkesarbetarna under och chefen över. Men man måste våga stå på sig, vara beslutsam och inte vara rädd för ansvaret.

Det säger Hampus Levén Svensson, 25 år ung och arbetsledare på Anjo Bygg sedan tre år tillbaka.

Hampus Levén Svensson är tredje generationen Svensson i byggbranschen. Farfar var byggnadsarbetare på dåvarande BPA och pappa är byggnadsingenjör. Själv har Hampus studerat till högskoleingenjör i byggteknik på Högskolan i Halmstad.

Hur är det att vara ung och ny(utbildad) i byggbranschen av idag? Hur bemöts man av äldre garvade och mer erfarna kolleger? Räcker utbildningen från högskolan till? Och hur ser den unga generationen på jargongen i byggbranschen? Det är några av de frågor jag vill ha svar på.

Men först ber jag Hampus att beskriva en dag på jobbet.

− Jag börjar oftast min dag vid sju-tiden med en kopp kaffe tillsammans med mina kolleger då vi går igenom gårdagen och vad som står på agendan för dagen. Sedan blir det en del administration, mejlkorrespondens, fakturor, beställningar etcetera. Därefter rör jag mig mycket ute på bygget, svarar på frågor från leverantörer, underentreprenörer och yrkesarbetare. Ofta håller vi något slags samordningsmöte. Mycket handlar ju om samordning, att arbeta åt samma håll. Innan jag går hem betar jag av mejlkorgen och lite övrigt pappersarbete, berättar Hampus Levén Svensson.

En konservativ bransch

Vad tycker du är det svåraste i rollen som arbetsledare när man är ung och ny ute i produktionen, på ett bygge?

− Att få folk att ta en på allvar. Det kanske inte sägs rent ut, men man kan känna: ’Ja, ja du är ny …’ Det är en konservativ bransch och man gör som man alltid har gjort. Visst ska man vara ödmjuk när man är ny, men i en bransch som utvecklas måste man också få komma med nya idéer. Det är en avvägning; lyssna på dem med mer erfarenhet, men också tro på sig själv. Har man en treårig högskoleutbildning i bagaget så kanske man trots allt har en del bra nyheter att komma med, säger Hampus Levén Svensson med lite ironi i rösten.

Finns det ett förakt för högre utbildning?

− Tyvärr kan det vara så ibland, ’ska det vara nödvändigt att läsa på högskola, det lär man sig väl inget på’. Man har värdesatt dem som ”jobbat sig upp” mer, men den inställningen är på väg bort. Man måste även se till oss som har lagt ner flera år av våra liv på att utbilda oss i yrket.

Men den inställningen kanske baseras på att avståndet mellan skolan och yrkeslivet visar sig vara långt när man väl kommer ut i verkligheten?

− Jo, utbildningen är ju väldigt teoretiskt inriktad, medan man ute i verkligheten arbetar projektinriktat. I skolan lär man sig en grundteori, men sen handlar det om att applicera den på respektive projekt. Det gäller även ledarskapsdelen. Man kan lära sig vissa basala ledarskapsteorier, men de måste sedan anpassas efter de individer man arbetar med, säger Hampus Levén Svensson.

Tydligare koppling mellan yrkesliv och studieliv önskvärt

Men tycker du att den utbildning du fick på högskolan har förberett dig tillräckligt för yrkeslivet, såsom byggbranschen fungerar?

− Både ja och nej. Jag fick en bra grund att stå på, men det hade inte skadat med mer input från verkligheten. Våra lärare har ju befunnit sig i skolans värld under lång tid även om de ursprungligen kommer från ett yrkesliv i byggbranschen. Vi borde ha en tydligare koppling mellan yrkesliv och studieliv. Att det inte förhåller sig så ligger oss i fatet när vi kommer ut. Vi hade nog blivit mer respekterade om sambandet varit starkare. Det mest intressanta under studietiden var ju oftast just de föreläsningar då någon kom direkt från branschen som vi kunde ställa frågor till.

Hur ser du på attityder och förhållningssätt i övrigt i byggbranschen?

− Återigen, måste jag dessvärre konstatera att den här branschen är ganska konservativ och grabbig.  Idag kan attityden mot både unga tjejer och killar ha en del övrigt att önska. Därför borde fler unga människor ut i själva produktionen. Men tyvärr skräms många ungdomar bort. Å andra sidan ska man bli chef på ett byggbolag måste man ha kunskap och förståelse för hur produktionen går till, från A till Ö. Därför tror jag att det enda sättet att få in andra tankesätt och attityder är att fler unga människor tar steget ut i produktionen och inte ger upp, och vågar stå för det de kan!

Hur ser du på din roll som ledare och det ansvar du fått dig tilldelat?

− Alltfler administrativa arbetsuppgifter har lagts på byggchefen, vi tillhör en olycksdrabbad bransch och arbetsmiljöansvaret är stort, så när det handlar om riktigt stora byggprojekt borde ansvaret delas upp på ett bättre sätt. En platschef kan inte ansvara för allt, säger Hampus Levén Svensson.

Text: Pamela Collin

Foto: Nicklas Martini

Kort om Hampus Levén Svensson

Namn: Hampus Levén Svensson

Ålder: 25

Befattning: Arbetsledare på Anjo Bygg (dotterbolag till NCC).

Antal år i byggbranschen: Tre.

Bakgrund/utbildning: Högskoleingenjör i byggteknik, Halmstad Högskola. Praktik på PEAB.

Medlem i Byggcheferna: 2009 som studerandemedlem

Varför Byggcheferna: Det är ett bra forum för oss i samma arbetssituation, att kunna träffas och utbyta erfarenheter. Eftersom branschen är så komplex krävs det en aktör som förstår hur den fungerar och på vilket sätt vi jobbar. Där tycker jag Byggcheferna fungerar bra, står upp för vår sak och hjälper oss med eventuella problem.

Familj: Sambo.

Bor: Lägenhet i Halmstad.

Intressen: Träna, jogga, golf (22  Hcp), resa (favoritresmål USA).

Bästa egenskap hos chef och medarbetare: Rak och ärlig kommunikation.

Sämsta egenskap hos chef och medarbetare: Motsatsen till ovan, samt chefer som inte är beslutsfähiga, gillar inte långbänkar.

När midsommar står för dörren har nedräkningen mot sommarsemestern börjat för de flesta. Och allt vi tänkt att göra – och inte göra…

Det är viktigt att skapa andrum och tillåta sig lata dagar, på stranden, i hängmattan, i sällskap med familj, vänner eller varför inte med en bok. Helst ska tankarna på jobbet ha flugit sin kos, men för dem som kanske inte har tid att förkovra sig i sin ledarroll till vardags kan läsning om framtidens ledarskap på ledig tid kännas lyxigt. Så här följer ett par boktips:

– Ledarintelligens av Marika Ronthy, leg psykolog med 30 års erfarenhet av handledning av chefer,  tar just upp morgondagens ledarskap där respekten för individen står i fokus. Författaren lyfter fram den mänskliga aspekten i ledarskapet. Boken ger idéer kring själslig, emotionell och rationell intelligens som konkreta verktyg för att utveckla den egna ledarintelligensen. Ledarintelligens är lika med själslig intelligens + emotionell intelligens + kognitiv intelligens

Sagt om boken: ”Boken är en pragmatisk handbok för det moderna ledarskapet. Om du bara ska läsa en enda ledarskapsbok, läs denna.”  Johan Oljeqvist, vd, Fryshuset
”Jag vill varmt rekommendera LQ – Ledarintelligens till den som från och med idag vill attrahera, rekrytera och utveckla morgondagens ledare.”  Dag Strömqvist, Administrativ chef, Sveriges Television AB

– Mötesledarguiden av Krister Forsberg och Björn Karlsson, är skriven för dem som snabbt vill veta vad man ska tänka på inför möten. Vilka verktyg man ska välja för respektive uppgift. Guiden tar även upp vilka frågor som bör förberedas, hur man bygger konsensus, hur man hjälper gruppen att fatta rätt beslut och hur man kan hantera olika situationer och beteenden som kan uppstå under mötet.

Till sist, en liten midsommarhälsning till Byggchefernas alla medlemmar och trogna läsare av nyheter här på webben:

Var glad min själ, åt vad du har;
nu har du hundra sommardar
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar
då har du nittionio kvar
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står;
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
i morgon är den andra.

”Första juni” av Kajenn (1986) Caj Lundgren

Text: Pamela Collin

Bristfällig kommunikation i byggprocessen kostar 32 miljarder per år. Det visar en ny undersökning där Svensk Byggtjänst tillfrågat 240 chefer inom byggprocessen. Och störst är bristerna hos byggherrarna.

Resultaten har inte ändrats nämnvärt från den motsvarande undersökning som genomfördes 2007.

− Då som nu anser de tillfrågade att bristfällig kommunikation i byggprocessen fördyrar byggprojekt med 13 procent. Med 2014 års volym blir siffran 32 miljarder kronor, säger Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst.

Otydliga anbudsunderlag och bygghandlingar samt olika information till olika aktörer anges som främsta orsak till att kommunikationen inte fungerar. Överföringen av information behöver alltså bli betydligt bättre.

Undersökningen, som har genomförts via telefonintervjuer under våren 2014, avser både husbyggnad och anläggningsbyggande. Företagen omfattar byggherrar, entreprenörer, installatörer, konsulter och arkitekter.

Hur ser du som byggchef och arbetsledare på kommunikationen i byggprocessen? Fungerar den som den ska eller kan den förbättras – i så fall hur? 

Text: Pamela Collin

Källa: Svensk Byggtjänst

I höst är det val och Byggbranschen i samverkan vill få besked av Riksdagspartierna var de står! Blir avdraget kvar i nuvarande form efter valet om ni tar plats i regeringsställning?

Rotavdraget är en viktig reform för att motverka svartekonomi och osund konkurrens i konsumentsektorn och ge människor vita, trygga arbeten. Nästan 1 miljon svenskar har använt avdraget och ca 20 000 vita och trygga jobb har kommit till stånd. Samhällsekonomiskt är avdraget självfinansierat, och skapar ett överskott till statskassan. Ett beviljat avdrag om 50 000 kr ger samhället tillbaka ca 67 000 kr i form av moms, arbetsgivaravgifter och löneskatt. Avdraget har gjort skillnad när det gäller attityder till att köpa och sälja svarta tjänster. Innan avdraget infördes, frågade 45% företagen om de kunde få arbetet utfört utan kvitto, motsvarande siffra i dag är under 3%. Av företagen uppger 90% att avdraget minskat svartarbetet. Det råder med andra ord ingen tvekan om att reformen är lyckad.

Medverkande: 
Peter Löfgren, Utvecklingschef, Sveriges Byggindustrier. Teres Lindberg, Socialdemokraterna. Clara Lindblom, Vänsterpartiet. Jan Lindholm, Miljöpartiet.

Datum och tid: 
30/6 2014 11:30 – 12:30

Plats:
Almedalens Hotell, Strandvägen 8

Arrangörer:

Byggbranschen i samverkan

Se även eventet på Facebook