Inlägg under maj 2014

Ny rapport om kvinnligt ledarskap

Ett företags värderingar samt möjlighet till flexibla arbetstider är styrande när kvinnliga chefer ska välja arbetsgivare. Lönen är inte lika avgörande som för män där också statusfaktorer som titel, löneläge och företagets rykte spelar större roll. Det visar en ny rapport, ”Stjärnkraft”, där 2000 kvinnliga chefer svarat på frågor. – Men för den skull ska man inte tro att kvinnor inte tycker att lönen har betydelse. Om man vill få kvinnor att stanna på företaget är karriärutveckling viktigt och då spelar lönen stor roll, säger Anna Stenberg, vd och grundare på Women Executive Search som tillsammans med Kairos Future står bakom rapporten. Kvinnor har alltjämt huvudansvaret för hem och bar,n vilket  sannolikt förklarar att kvinnliga chefer värderar flexibla arbetstider så högt på skalan. Av rapporten framgår att hela 80 procent av de tillfrågade kvinnliga cheferna anser att  de är projektledare i hemmet och den som ser till att saker blir gjorda. Motsvarande siffra för män är 30 procent. Frågor kring jämställdhet på arbetet visar också att det är ett eftersatt område. På frågan ”Har du någonsin blivit diskriminerad på grund av kön i arbetslivet?” svarar drygt hälften av kvinnorna ja och närmare 40 procent uppger att det har inträffat flera gånger. Att inte bli tagen på allvar och att bli utesluten från inofficiella möten är exempel som omtalas i rapporten. Även trakasserier nämns som exempel. Men kvinnliga chefer har gott självförtroende och är medvetna om sitt eget värde. Precis som männen siktar de mot toppen. Av de 2 000 kvinnliga cheferna som deltog i undersökningen har 25 procent nått den högsta nivån inom sin organisation. Av den resterande delen har drygt 40 procent ambitionen att nå högst inom sin organisation. – Det är ett spännande resultat eftersom det slår hål på myten om att kvinnor inte vill bli chefer. Många företag använder ju det som bortförklaring och säger att det inte går att hitta kvinnor som vill bli chefer, säger Anna Stenberg till Tidningen Arbetsliv. Text: Pamela Collin Källa: tidningen Arbetsliv samt rapporten Stjärnkraft som går att beställa på: http://www.kairosfuture.com/se/publikationer/rapporter/stjarnkraft/    

Är du redo för förändringarna i AFS?

Inbjudan till seminarier om förändringarna i AFS. Nu är även höstens datum klara!  Den 1 juli 2014 träder ett antal förändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS, i kraft. Drygt ett 25-tal AFS-ar berörs och främst handlar det om införande av fastställda sanktionsavgifter.  Sveriges Byggindustrier (BI) Entreprenörsskolan genomför därför i samverkan med Arbetsmiljöverket, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Entreprenörföretagen (PLR), Maskinentreprenörerna, VVS Företagen och Ledarna en serie informationsseminarier i hela landet. Nu är även höstens datum fastställda! Under seminarierna kommer Arbetsmiljöverket att redogöra för förändringarna, som främst berör branschen, och hur man bör förhålla sig till dem. Det blir också gott om tid för dina frågor och funderingar. Seminarierna riktar sig till:  Företagsledare, platschefer, arbetsmiljöansvariga på alla nivåer, byggarbetsmiljösamordnare BAS-P/U och skyddsombud hos entreprenadföretag, byggherrar samt regionala skyddsombud verksamma i bygg- och anläggningssektorn. Datum och orter:  19 maj Stockholm kl. 09.30 – 12.00 21 maj Örebro kl. 09.00 – 11.30 2 juni Linköping kl. 09.00 – 11.30 3 juni Umeå kl. 09.30 – 12.00 4 juni Malmö kl. 09.00 – 11.30 16 juni Göteborg kl. 09.00 – 11.30   För höstens seminarier gäller tiden 9.30-12.00 2 sep Stockholm 3 sep Kalmar 4 sep Helsingborg 9 sep Luleå (OBS! klockan 13.00-15.30) 9 sep Uppsala 9 sep Göteborg 10 sep Norrköping 11 sep Jönköping 16 sep Sundsvall 17 sep Östersund 18 sep Västerås 24 sep Falun 30 sep Malmö 24 sep Uddevalla Deltagaravgift: 495:- kr inkl. dokumentation och förtäring (exkl. moms) Till info och anmälan 

”Kvotering är enda sättet att skaka om rejält” – Byggbranschen måste ta sig i kragen

Tre kvinnor – samtliga medlemmar i Byggchefernas styrelse och med ett antal år i byggbranschen – på plats i Ledarnas hus för ett samtal om vad som behöver göras för att fler kvinnor ska välja byggbranschen, vilja stanna kvar och inta fler ledande positioner. Är kanske kvotering en nödvändig metod? Yvonne Stenman, 54 år, byggnadsingenjör, drygt 30 år i yrket, sedan 2000 projektinköpare i Skanska. Jeanet Corvinius, 34 år, högskoleingenjör, tio år i yrket, projektchef Skanska sedan 2011. Dastan Media Ringlund, 32 år, byggprojektledare på Göteborgs Stad Lokalförvaltningen. [caption id="attachment_566" align="alignnone" width="667"] Från vänster: Dastan Media Ringlund, Yvonne Stenman, Jeanet Corvinius.[/caption]   Hur ska man få fler kvinnor att söka sig till byggbranschen? Yvonne: – Det handlar om att ändra attityder, att få kvinnor att inse att det är en spännande bransch med intressanta utmaningar och spännande karriärvägar. Byggbranschen är oerhört mångfasetterad med möjlighet att utveckla sig och skapa värden till nästkommande generationer. Man har stor möjlighet redan direkt efter sin utbildning att arbeta med ledarskapet, vilket är unikt för vår bransch Jeanet: – Det är också viktigt att tala om alla fördelar som finns med att arbeta i den här branschen, att det är superroligt ute på projekten. Man har stort ansvar både vad gäller ekonomi, personal och arbetsmiljö. När jag frågar kvinnliga praktikanter vad de vill göra blir ofta svaretatt de inte vill vara ute i produktionen på byggena, mitt i verksamheten, de vill hellre vara på ett kontor som arkitekt. Och det gäller även en hel del killar. Deras syn är att det är där man formar projekten, men så är det ju inte. Så det handlar mycket om att få fler kvinnor att förstå mer om yrket. Dastan: – Man måste bearbeta både yngre kvinnor och män i ett tidigt skede, innan de gjort valet till högskolan. Vi måste bli bättre på att marknadsföra branschen på skolorna via de programansvariga för det finns mycket fördomar om att byggbranschen är hård och tråkig och inget för tjejer. Vi måste berätta hur det fungerar numera, och för de som redan är inne i branschen måste det skapas rätt förutsättningar. Det gäller bland annat lön och ansvar och att se till så att de unga inte missgynnas. Vad gör du personligen för att förmå fler kvinnor att söka sig till byggbranschen och har du möjlighet att påverka rekryteringen? J: – I min roll som ambassadör för Byggcheferna är jag ganska ofta ute på skolor och berättar om hur intressant den här branschen är. Det häftiga är att det är ett bygge. När det gäller själva rekryteringen kan jag påverka, men dessvärre är det få kvinnor som söker … D: – Jag är också mycket ute bland studenter och talar om rollen, att det inte bara handlar om hjälmar, overaller och en grabbig attityd utan jag försöker lyfta hela kedjan i ett byggprojekt från början till slut och utgår då ifrån hur min egen arbetsgivare och arbetsplats fungerar där vi har med oss mångfaldsaspekten vid alla rekryteringar och upphandlingar. Y: – Jag pratar mycket med ungdomar och studenter och deltar när Byggcheferna värvar medlemmar. Det är ett ständigt påverkandearbete som jag bland annat kan ägna mig åt via min plats Ledarnas förbundsstyrelse. Har attityderna gentemot kvinnor i byggbranschen förändrats något under den tid du har varit verksam? Y: – Verkligen! När jag hade mitt första sommarjobb på ett bygge på 70-talet i norrbotten var det en snickare som sa: ’Vad ska du göra på byggen med dina små händer?’. Idag är det inte accepterat att medarbetare håller på med härskartekniker, men är man ensam kvinna på exempelvis ett möte kan man känna sig lite utsatt av de manliga hierarkierna. Fler kvinnor stärker det man säger. Jag tycker nog att jag alltid har blivit accepterad för jag har själv satt den nivån. D: – Det känns som vi går mot bättre tider. Det är bra att Sveriges Byggindustrier, Byggcheferna och Ledarna arbetar för en större mångfald och ökad jämställdhet i branschen, att man tar frågorna på allvar och verkligen har viljan att förbättra. J: – Det har skett en förändring i den äldre generationen under de tio år jag har varit med, men i åldern upp till 45 har det blivit tuffare och mer konkurrensutsatt och det kan man känna som kvinna. Yngre män i karriären kan faktiskt vara lite njugga gentemot kvinnor på grund av konkurrens när det gäller kompetensen, där många kvinnor idag är väl så kompetenta. Jag tycker denna attityd, som är vanligare bland yngre män, faktiskt är väldigt tråkig, även om män som är tillräckligt kompetenta och litar på sig själva i allmänhet inte är till något problem för kvinnor som vill fram. Har du något konkret förslag för att uppnå en förändring, som exempelvis kvotering? D: – Man måste lyfta styrkan och fördelarna med att ha mångfald i en grupp, påverka genom fakta och kunskap om hur en grupp fungerar och visa på de ekonomiska fördelar som en blandad gruppsammansättning ger. Jag tror på människans ambition, har du det kommer du vidare. Jag som kvinna skulle inte vilja vara kvoterad utan jag vill komma vidare på min ambition och kompetens. Men OM det visar sig att det inte räcker med information, och vi har prövat allt men ändå inte uppnår en bättre jämställdhet och blandning av kön, så kanske kvotering är enda utvägen. Jag har talat med många kvinnor som anser att om utvecklingen går så här långsamt måste vi börja med kvotering för att vi kvinnor ska få samma möjligheter. J: – En som är duktig i sitt arbete förstår att olikheter är en fördel och kan se att man inte plockar in en kvinna för att hon är kvinna utan för att gruppen ska fungera optimalt. Risken med kvotering är att det leder till ännu mer ifrågasättande än den vi redan dras med: ’Är du här för att du är tjej eller för att du är kompetent?’. Så jag är lite rädd för bakslag om vi får en lagstadgad kvotering. Det måste göras med finess, via ett medvetet tänk och information om att blandning är bra. Marknaden kommer inte ha råd att negligera kompetenta kvinnor bara för att män hittar större likhet i sin egen grupp vid rekrytering. Men branschen måste definitivt ta sig i kragen, har vi inte fått in fler kvinnor på högre poster i en framtid har vi inget val. Men det blir en tuff övergång för oss kvinnor som är i branschen idag, vi kommer bli än mer ifrågasatta. Y: – Kvotering är enda sättet att skaka om rejält. Kvinnor är bättre utbildade och har högre betyg, så redan idag har vi faktiskt ett slags omvänd kvotering, det vill säga antalet kvinnor på chefspositioner borde vara betydligt fler. Det gäller att slå igenom glastaket. Kvinnor måste upp på de högsta positionerna, först då får vi totalt sett fler kvinnor i ledande befattningar. Att arbeta för kvotering är att skaka om manssamhället. Det handlar om att män måste börja titta sig omkring i sin egen organisation, ta krafttag och börja bjuda in kvinnor till styrelser. Idag är det mer ”naturligt” för män att rekrytera män. Men det är en resa … Vad är det svåraste när det gäller attityder och inställning? J: – Jag har varit med om att en entreprenör sa till en kvinnlig projektingenjör att hon skulle sätta på kaffe före mötet, och sådant skapar väldigt dåliga förutsättningar för ett möte och projekt. Jag tror på ett slags ”medveten” kvotering som bygger på sunt förnuft, alltså en medvetenhet om att en grupp fungerar bäst om den är blandad på flera sätt: kompetens, ålder, kön, bakgrund. Y: – Det är männen själva som måste sluta att använda sina spegelbilder vid rekrytering. Det är en process som handlar om att vi måste få in olikheter. I dag finns en osynlig spindelväv – en dold kultur som gör det svårare för kvinnor att komma in. D: – Det är svårt att göra sig av med invanda mönster, det sitter i väggarna. Så att få en till en förändring på individnivå ställer mycket höga krav på dem i ledande positioner.  Arbetets omfattning är helt beroende av vilka invanda mönster som skall brytas samt medarbetarna uppfattning och samarbetsvilja i frågan. Hur ser byggbranschen ut om låt säga 20 år när det gäller andelen kvinnor, attityder och förhållningssätt? Y: – Den bedrövliga utvecklingen på yrkesarbetarsidan med ett fåtal kvinnor kommer dessvärre inte se så annorlunda ut, tror jag. På tjänstemannasidan kommer vi vara uppe i 35-40 procent även om målet givetvis är en fullständigt jämn fördelning. Attityderna har förhoppningsvis förändrats i rätt riktning så att fler kvinnor känner att de är välkomna och vågar satsa på att nå även toppositionerna. J: – Tyvärr kommer vi inte vara helt framme, möjligen med en lagstiftad kvotering, men det vill jag som sagt helst slippa eftersom jag tror det blir en väldigt tuff resa för oss som är verksamma i branschen nu. D: – Jag tror och hoppas att det blivit så mycket mer jämställt ur flera olika perspektiv såsom etnicitet, ålder, kön osv. Så länge det finns människor som arbetar för detta, annars så självklara, förhållningssätt så kommer vi att möta en bygg- och fastighetsbransch som har samhällsnyttan som första prioritet. Hur ser du på Byggchefernas machokampanj? J: – Allt som belyser det som måste åtgärdas och förändras är jättebra. Det är vår skyldighet som organisation att påverka, det är äkta medlemsnytta! Allt sänder ju signaler så det gäller att ha frågan om mångfald i bakhuvudet hela tiden. Därför blir man ledsen när en mässa som Nordbygg inte hade tänkt igenom de signaler som sändes ut där när det gällde en del aktiviteter. Det var faktiskt smått parodiskt. D: – Kampanjen, som är känd som #SCHYSSTBYGGE, har varit mycket lyckad och givande för branschen.  Nuläget är identifierat och problemet är uppmärksammat.  Men nu måste vi jobba med hur vi ska gå vidare. Nästa steg i vårt arbete kommer att handla om hur vi ska bearbeta och förändra den kultur som medför kompetensbortfall. Som ett led i det arbetet har ett så kallat Advisory Board (rådgivande panel) öppnats. Y: – Machokampanjen har fått upp ögonen på många -  både kvinnor och män  -  och det är verkligen bra! Fler har börjat tala om vikten av förändrade attityder. Text: Pamela Collin  Foto: Börje Hammarström Läs också Kalla fakta om andelen kvinnor i byggbranschen    

Kalla fakta om andelen kvinnor i byggbranschen

Byggindustrin är en mansdominerad bransch där andelen kvinnor har legat runt 8 procent de senaste tio åren. De tre största byggbolagen Skanska, NCC och Peab har blivit ombedda att bidra med statistik om andelen kvinnor. NCC och Skanska har svarat och gett följande uppgifter: NCC Styrelse:4 män och 3 kvinnor. Koncernledning: 8 män och 4 kvinnor. Ledningsgrupp: NCC Construction Sweden (största affärsområdet): 6 män och 4 kvinnor.  Totalt 8 procent av cheferna är kvinnor Skanska Styrelse: 8 män och 2 kvinnor Koncernledning: 7 män och 2 kvinnor. Andel kvinnor på ledande nivåer (projektchef och uppåt): 15 procent. Andel kvinnor bland distriktschefer (nivån över projektchef): 14 procent. Byggcheferna 10 procent av antalet medlemmar är kvinnor. Styrelsen: 7 män och 4 kvinnor. Målsättningar Mål på NCC för att öka andelen kvinnor: Minst 40 procent av traineerna ska vara kvinnor. Minst 40 procent av kompetensbyggarna ska vara kvinnor. Ledningsgrupperna ska bestå av minst 30 procent kvinnor. Varje avdelning/enhet ska öka antalet kvinnliga platschefer och projektchefer med tre till fem personer till 2015. Inom NCC finns ett kvinnligt nätverk med syfte att få fram fler kvinnor till ledande positioner. Mål på Skanska 2015 minst 40 procent kvinnor bland de nyutexaminerade ingenjörer som rekryteras. (Det uppnås faktiskt redan med marginal.) 2015 andelen kvinnor på ledande nivå ökat med 40 procent jämfört med 2013 då andelen var 16 procent (att m a o gå från 16 procent till 22 procent). På Skanska finns ett forum för kvinnliga ingenjörer med 400 medlemmar.

Ny ordförande i avdelning Väst – ”Medlemsnyttan måste styra”

– Det handlar om att ringa in konkreta frågor som engagerar i vardagen. Det säger Pär Rask när han får frågan om vad han vill fokusera på i sin roll som ny ordförande för Avdelning Väst. – Det är viktigt att ta reda på vad våra medlemmar vill, och koncentrera oss på det. Medlemsnyttan måste vara styrande, förtydligar Pär Rask och tillägger att ledaravtalet och arbetsmiljö är frågor som engagerar många. På Byggchefernas stämma i september i fjol beslutades att genomföra en enkät för att ta reda på hur medlemmarna tycker att Ledaravtalet fungerar i praktiken. Det är framförallt i vad mån lönesamtalen; vad utfallen blir exempelvis när det gäller övertidsersättning, som kritiken gäller. Resultatet av enkäten har mynnat ut i en motion till Ledarnas kongress som går av stapeln 21-23 maj. – Vi har levt med Ledaravtalet sedan 1994 och det finns en tröghet i processen som vi måste göra något åt, säger Pär Rask med eftertryck. Nya idéer för att försöka öka engagemanget Pär Rask valdes till ny ordförande vid Avdelning Västs årsmöte den 2 april. Till årsmötet kom endast 15 personer av de närmare 3 000 medlemmar som finns i regionen. Utöver sedvanliga årsmöteshandlingar bjöds deltagarna på guidning i det så kallade Älvrummet invid operan – ett forum om hur Göteborgs stad kommer att bebyggas och utvecklas i framtiden. Därefter blev det middag på en thairestaurang med trevligt samkväm. – Intresset är på tok för litet och vi arbetar för fullt med att försöka kombinera våra möten med aktiviteter som ska locka fler, men det är inte lätt. Vi har dock en hel del idéer på gång till höstens möten i bland annat Uddevalla och Lysekil som vi hoppas ska dra till sig fler medlemmar. Engagemanget måste helt enkelt öka om inte demokratin ska urholkas. Alla måste vara med och påverka, annars händer inget, berättar Pär Rask, och tillägger att han ser på sin roll som ordförande som en förhoppningsvis samlande och inspirerande kraft, men där alla i styrelsen måste hjälpas åt. Pär Rask nämner Ambassadörsprojektet, där Byggcheferna föreläser på högskolor, som ett utmärkt sätt att locka till sig nya, unga medlemmar som är på väg ut i yrkeslivet. – Men det handlar också om att rekrytera nya medlemmar ute i verksamheten och där menar jag att vi skulle kunna bli lite mer aktiva med fackliga möten på företagen då vi skulle berätta vad vi arbetar för. Det gäller ju att fånga upp dem som faktiskt behöver oss och visa att vi representerar alla arbetsledare och platschefer. Pär Rask efterträder Bo Olsson mångårig, ordförande för Avdelning Väst, som nu pensioneras men som har lovat att kvarstå som sekreterare i styrelsen året ut. – Han har varit en eldsjäl som ger positiv energi och Bosse kommer att fungera som en viktig mentor för mig, säger Pär Rask. Text: Pamela Collin För synpunkter om hur vi väst i skall jobba o bedriva medlems nytta, sänd förslag och synpunkter till par.rask@peab.se. [caption id="attachment_557" align="alignnone" width="200"] Pär Rask, ny ordförande[/caption] Fakta Pär Rask Ålder: 44 år Medlem i Byggcheferna: 1994 Medlem i Avd Västs styrelse: 2010 Nuvarande befattning:Entreprenadingenjör Tidigare arbete: NCC, Tuve Bygg Utbildning: ingenjörsutbildning, (80 högskolepoäng), kompletterat med projekteringsledning (60 hp). Intressen: Familj, skidor, resa Viktigaste fråga för Byggcheferna att arbeta med just nu: Lönesamtalet för våra medlemmar, övertid, arbetsmiljöfrågor. Utmaning för byggbranschen: Locka till sig nya medlemmar, jobba med rätt frågor (medlems nytta). Eldsjälen Bo Olsson ”Det känns bra att bli pensionär” Den avgående ordföranden i avdelning Väst, Bo Evert Olsson, blev medlem i Byggcheferna redan 1976 och ordförande i Väst 2001, året därefter blev han invald i Byggchefernas centrala styrelse. Till hans hjärtefrågor hör arbetsmiljön. – Det är ett område vi har ägnat mycket tid åt i Byggcheferna med många bra seminarier. På de stora företagen fungerar det ju hyfsat med en relativt bra bemanning. Men på de mindre behövs det extra resurser och utbildning så att folk ska slippa gå på knäna, säger Bo Olsson bestämt. En annan viktig fråga som engagerat Bo Olsson är hur man ska upprätthålla intresset hos de valda företrädarna. – Bekymret idag är att de fackliga kurser man ska gå hos Ledarna innan man är ”certifierad” som företrädare håller en betydligt lägre nivå än de kurser som gavs tidigare. Numera kan man gå en kurs via nätet och så är man utcheckad, men kvaliteten på den kursen håller inte måttet, exempelvis saknas den viktiga dialogen. Så här behövs en ny satsning, säger Bo Olsson. Vad har dina år som aktiv och förtroendevald i Byggcheferna gett dig personligen? – Jag har ju fått möjlighet att träffa väldigt många olika människor från hela Sverige och inte minst i region Väst och det har varit mycket berikande. Det har också varit många trevliga medlemsmöten med intressanta och roliga aktiviteter på olika platser. Bo Olsson drar sig speciellt till minnes ett par händelserika aktiviteter. – Ja, årsmötet i Göteborg när vi besökte Ostindiefarares varv där de byggde båten 1998 var mycket intressant och i samband med ett annat medlemsmöte besökte vi Knekten i Skaraborg som var helt sanslös att lyssna på! Om du blickar framåt, vad är det viktigaste för Byggcheferna att arbeta för? – Det viktigaste blir nog att hålla kvar det som finns vad gäller förmåner. Jag tänker särskilt på semester och arbetstidsförkortning. För Bo Olssons egen del är arbetstidsförkortning ett reellt faktum. Han har fyllt 65 och är numera pensionär, efter nästan 45 år i branschen. De senaste 32 åren har han arbetat som platschef på Granovabygg AB, som numera är uppköpt och har bytt namn till RCC. – Det känns bra att bli pensionär efter ett långt yrkesliv. Jag bor bra i centrala Göteborg och nu kan jag ägna ännu mer tid åt mina stora intressen musik och film. Jag ber Bo Olsson att precisera sitt musikintresse och att välja en favoritfilm och en favoritregissör. När det gäller musik låter han mig förstå att det är rock och independent rock som gäller med ett stort antal konsertbesök varje månad. Under sommarmånaderna handlar det om flera i veckan. Att behöva välja en favoritfilm och en regissör är han mindre road av. – Det finns så många. Men, okej då, om du insisterar så säger jag Psycho, som jag sett hur många gånger som helst. Favoritregissören heter följaktligen Alfred Hitchcock, tätt följd av Truffaut. [caption id="attachment_556" align="alignnone" width="234"] Bo Olsson[/caption] Text: Pamela Collin

Svensk Försäkring slår ett slag för vita arbeten

För att motverka oseriösa byggentreprenörer utökar Svensk Försäkring sitt samarbete med Skatteverket, Sveriges Byggindustrier och Ekobrottsmyndigheten. Försäkringsbolag och byggentreprenörer i Malmö har inlett ett samarbete för att diskutera projektet Vita arbeten i byggbranschen. Efter att ha drivit ett pilotprojekt i Kronobergs län under drygt ett år utvidgas nu projektet till att även omfatta Skåne län. Från och med våren 2014 kommer samtliga byggentreprenörer som anlitas av försäkringsföretagen i Skåne att förhandsgranskas hos Skatteverket. Detta gäller både huvudentreprenörer och underentreprenörer. – Vi vill att endast seriösa entreprenörer ska anlitas för att åtgärda försäkringsskador. Det finns dessvärre en del oseriösa entreprenörer inom byggbranschen och även inslag av organiserad brottslighet. Försäkringsbranschen vill hjälpa till att sanera så att oärliga entreprenörer försvinner, säger Staffan Moberg jurist och samordnare av projektet på Svensk Försäkring. Projektet omfattar de försäkringsbolag som anlitar bygg- och saneringsentreprenörer för försäkringsskador som åtgärdas i Skåne län och liksom tidigare även i Kronobergs Län. – Vi tror att detta kan ha en preventiv effekt. Pilotprojektet i Kronobergs län innebar att skattekontrollen ökade och då uppdagades ett bolag som inte var seriöst och ett som var instabilt. I Skåne är problemen större och fler, där finns en storstadsproblematik med många arbetstagare utan fast bostad, säger Staffan Moberg och fortsätter: – Försäkringsbranschen vill arbeta med seriösa entreprenörer i alla led och en utökad kontroll gynnar de seriösa aktörerna. Prisdumpning medför oftast slarv med säkerheten och skadorna ökar vilket även drabbar försäkringsbolagen. Och är det riktigt illa saknas försäkringar helt. – I Skåne blir det en särskild utmaning att hantera det stora inslaget av utländska entreprenörer som arbetar tillfälligt vilket bland annat försvårar kontroll av att skatter betalas korrekt, säger Staffan Moberg. Text. Pamela Collin

Gemensamma byggstandarder öppnar gränserna

Gemensamma byggstandarder för de nordiska länderna kan bli verklighet. Inom ramen för projektet Nordic Innovation, vars syfte är att öka de nordiska företagens konkurrenskraft och innovationsförmåga, arbetas det med att ta fram gemensamma prioriteringar när det gäller standarder för renoveringar, inomhusmiljöer och nya byggen.  Tanken är att det ska resultera i konkreta åtgärder för byggbranschen. Projektet sker i samarbete med SIS, som är Sveriges standardiseringsorgan, och dess norska motsvarighet Standards Norway. – Genom att sätta gemensamma standarder river vi hindren mellan våra länder och på det sättet hjälper vi företag att bli mer effektiva och lönsamma, säger Johan Englund på Nordic Innovation till tidningen Standard Magazine. Den största utmaningen lär ligga i att bli överens om vilka kriterier som är de mest centrala för en hållbar renovering. Arbette ska resultera i en rapport som ska presenteras för de nordiska näringsministrarna nästa år. Man skulle förmoda att de nordiska länderna använder liknande standarder, men så är det inte och en gemensam bygglagstiftning saknas. Tanken är att de förslag som tas fram på områden där det behövs standarder ska kunna tjäna som utgångspunkt för vidare diskussioner om gemensamma standarder i hela Europa. Syftet är att det ska bli enklare för byggföretag att arbeta tillsammans över gränserna. Text: Pamela Collin Källa: Swedish Standard Institute