Inlägg under februari 2014

Positivt läge för byggindustrin men brist på arbetsledare

– Att Euroområdet håller på att vakna ur sin långa dvala är viktigt för Sverige och ger optimistiska förväntningar för byggsektorn. På hemmaplan är det hushållen som driver på den positiva utvecklingen, osäkerheten börjar släppa, reallönerna stiger, sparandet är rekordhögt och efterfrågan på nya bostäder ökar, sa Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier. Det framgick vid dagens pressmöte där Sveriges Byggindustrier presenterade årets första konjunkturrapport. Nästa år väntas aktiviteterna inom infrastrukturområdet öka och det är betydelsefullt för branschens totala utveckling. Investeringsvolymen 2015 beräknas slå den tidigare högsta noteringen från 2007. Men de regionala variationerna är stora. I de nordligaste delarna av landet är aktiviteten hög vilket hör samman med satsningarna inom gruvnäringen som genererar investeringar i bl.a. lokaler och infrastruktur. Stockholm och Mälardalsområdet har också en positiv utveckling vilket beror på ett ökat bostadsbyggande och ett antal infrastruktursatsningar.  Däremot halkar byggandet i Skåne och en del regioner inåt landet efter. – Företagen ser optimistiskt på framtiden och det som lyfter förväntningarna är flerbostadsbyggandet vilket bl.a. baseras på antalet beviljade bygglov som pekar uppåt, säger Johan Deremar. Men nybyggnadsinvesteringarna kommer att plana ut nästa år och när det gäller ombyggnadsinvesteringarna har de börjat röra på sig, men ökningen är svag. För investeringarna i lokaler kan man se en liten, men dock, återhämtning. På anläggningssidan är det fortfarande i den privata sektorn som investeringar sker med en förväntad ökning på sju procent i år, medan sorgebarnet - när det gäller anläggningar - alltjämt är den offentliga delen. Där spås fortsatt nedgång under 2014 med fyra procent. Enligt prognosen förväntas de totala bygginvesteringarna öka med fem procent under 2014 och plana ut under 2015 då den förväntade ökning förmodas ligga på två procent. Brist på arbetsledare kan äventyra uppgång Med en investeringsökning på fem procent i år och två procent nästa år spås sysselsättningen (arbetare och tjänstemän i byggsektorn) öka med 1,7 procent i år och 1,3 procent 2015. Att inte uppgången blir större förklaras med att den ökande efterfrågan kommer att tas om hand genom fler arbetade timmar för befintlig personal. Det kommer alltså att dröja med nyanställningar. Men att sysselsättningen inte förmodas öka mer beror också på rekryteringsproblem, framförallt på arbetsledarsidan och inom specialistyrkesområdet. – Generationsväxlingen är ju i stort sett avklarad, så det är inte längre problemet. Problemet handlar istället om att hitta tillräckligt erfaren personal att sätta på de viktiga produktionschefsbefattningarna. Här står byggbranschen inför ett stort problem. Man har inte vaknat i tid. De erfarna har gått i pension och de yngre, som är tänkta att fylla dessa luckor, har inte varit ute i produktion tillräckligt länge, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna. – Det kommer att bli slagsmål om den här kompetensen för det är ont om tillräckligt erfarna talanger ute produktionen. Och kan man inte lösa det här problemet riskerar branschen att inte klara av konjunkturuppgången. Det medför risk för dålig kvalitet i byggandet vilket i sin tur kan påverka lönsamheten i negativ riktning, betonar Lars Bergqvist. Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, menar att problemet med kompetensförsörjningen på arbetsledarnivå är ett faktum, men att industrin kommer tvingas att lösa det. – Dels kommer man se till att medarbetare snabbare får växa in i ledande befattningar, dels kommer rekryteringen från andra länder att öka. Dessutom kommer man att genomföra extra utbildningssatsningar och stötta skolor med relevanta utbildningar.  Det är företagen själva som måste lösa problemen och man kommer försöka se till att hålla kvar kompetens högre upp i åldrarna. Det är faktiskt alltfler som arbetar kvar i byggindustrin även i hög ålder. säger Ola Månsson. Text: Pamela Collin

Skanskas förändringsresa från ”macho” till ”inkludering”

Trots omfattande tidigare erfarenheter från mansdominerade, ingenjörstunga och i övrigt homogena sammanhang har jag aldrig tidigare varit i en bransch med så tydliga utmaningar inom jämställdhet och mångfald. Resultaten från Byggchefernas undersökning talar ju sitt tydliga språk - och tyvärr har vi interna exempel som bekräftar den bilden. Fenomen och företeelser som jag trodde vi lämnat bakom oss för länge sedan, lever kvar i vår bransch. Det gör mig förskräckt och illa berörd. Och samtidigt fyller det mig med energi, kraft och inspiration. Eller snarare så här: det är dessa utmaningar i kombination med att arbeta på ett företag som vill förändras och utvecklas, och som så tydligt påbörjat en förändringsresa, som ger mig kraft och energi. De tydliga utmaningarna gör att vi inte kan luta oss tillbaka och tänka att detta är något som löser sig av sig självt. Eller tänka att det inte löser sig – och det kanske inte gör så mycket. Nej, det här är en fråga som vi måste ta tag i! Jag har nog aldrig mött ett så starkt engagemang kring dessa frågor hos så pass många personer som på Skanska. Med andra ord, med branschens och våra utmaningar kommer också möjligheter till förändring. Förutsättningarna för ett framgångsrikt förändringsarbete stärks av det faktum att det finns en tydlig koppling till vår affär. För att kunna förstå våra kunder, och för att kunna bygga långsiktigt framgångsrika kundrelationer behöver vi avspegla våra kunder och samhället i stort. Resan som vi påbörjat kommer inte att vara lätt. Det är inget vi fixar i en handvändning. No quick fix. Det handlar nämligen inte bara om att rekrytera från underrepresenterade grupper (vilket kan vara svårt nog). Det handlar om att på djupet arbeta med vår kultur och våra arbets- och karriärvillkor så att de som vi rekryterar stannar, utvecklas, når sin fulla potential och kan bidra fullt ut. Att vi – för att parafrasera Lars Bergqvist och Ola Månsson - går från en ”macho” kultur till en ”inkluderande” kultur. Det är så vi utvecklas som företag och det är så vi bygger framgång. Eller som Mike McNally, i vår koncernledning, säger: ”If you think about it – if everyone is similar their answer is going to be the same”. Om du är nyfiken på att höra mer om hur Mike, och andra personer i vår koncernledning, resonerar kring dessa frågor klicka här. Pia Höök, Diversity Manager på Skanska. Pia är ekonomie doktor och docent i genus, organisation och ledarskap och även arbetat på Volvo Group som Diversity Director. Under våren bistår hon Delegationen för Jämställdhet i Arbetslivet som expert.

Kurs: Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen, BAS-P och BAS-U

Kursinnehåll Vilka sanktioner riskerar olika aktörer att drabbas av vid brister ur arbetsmiljöaspekt? Vem är ansvarig för att uppgifter utförs och under vilka förutsättningar kan ansvar delegeras? På denna kurs går vi igenom aktuell lagstiftning och anslutande föreskrifter inom det arbetsmiljörättsliga området. Vi går utförligt igenom förutsättningar för delegering av ansvar och byggarbetsmiljösamordnares arbetsuppgifter och skyldigheter jämte innehåll i föranmälan och arbetsmiljöplan. Grundkurs (ej certifieringskurs) Översiktlig genomgång av lagar och föreskrifter, byggarbetsmiljösamordnares arbetsuppgifter, delegering, riskinventering, föranmälan, arbetsmiljöplanens innehåll och systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillsyn och sanktioner. Kursledare Advokat Håkan Johnston och jur. kand. Eleonore Gustafsson VEM BÖR GÅ KURSEN? Kursen riktar sig både till beställare såväl som entreprenörer  KURSORT, KURSLOKAL & DATUM Stockholm den 29 april 2014 Ledarnas Hus, S:t Eriksgatan 26 i Stockholm Kurstid 10.00 – 16.00. Kaffe och smörgås serveras från 09.30 ANMÄLAN Anmäl dig senast den 15 april 2014 på www.advokatag.se Du kan också ringa 08-677 17 00 eller maila oss på karin.ericsson@advokatag.se AVGIFT 3 900 kronor exklusive moms per person. I avgiften ingår dokumentation, lunch och kaffe. Betalning sker via faktura. OBS! Som medlem i Byggcheferna betalar du endast 2 900 kronor FRÅGOR & INFORMATION Eleonore Gustafsson – eleonore.gustafsson@advokatag.se Håkan Johnston – hakan.johnston@advokatag.se Karin Ericsson – karin.ericsson@advokatag.se Tel: 08-677 17 00  

Ekonomiskt ansvar som chef

Du kanske tillhör skaran som plötsligt blivit chef och fått ett ekonomsikt ansvar som känns tufft? Tufft för att du inte känner dig tillräckligt bevandrad i ekonomi och affärsstyrning. Här är ett boktips för dig som vill lära mer om affärsstyrning och ekonomi. Du är ingenjör eller har annan teknisk utbildning, du är visserligen en duktig ledare, har arbetat hårt och gjort karriär (livets hårda skola). Men du har plötsligt fått ett stort ekonomiskt ansvar. Det handlar om budget, bruttomarginal, operativt rörelsekapital och ledtider i projekten… Faktum är att det är ganska vanligt i svenska företag med chefer som känner sig otillräckliga när det gäller det ekonomiska ansvaret. Och inom byggsektorn är det mycket vanligt att ansvaret hos byggchefer och projektledare spänner över många olika delar där ekonomi och styrning ”bara” är en del, men inte mindre betungande för det. Det kan skapa en känsla av otillräcklighet. Därför kan kanske boken Ekonomi för chefer, som nu kommit i en ny aktualiserad upplaga, vara något för dig. Det är en praktisk och lättöverskådlig bok med konkreta råd och praktiska verktyg när det gäller affärsmässighet. Och allt på under 150 sidor! Boken är skriven av Mikael Carlson, civilekonom, som arbetar med ekonomiutbildning och ekonomistyrning för chefer samt Jonas Bernhardsson, civilekonom, som arbetar med chefsutbildningar i affärsekonomi. Text:Pamela Collin

Fastighetsförvaltning: Ansvaret sitter i väggarna

Från en tjänst som förvaltare för Södertäljes miljonprogram till Stadsholmen, som förvaltar Stockholms finaste fastigheter. Byggcheferna har många medlemmar som arbetar med fastighetsförvaltning. Henrik Söderquist är en av dem. – Själva arbetet som förvaltare är likartat oavsett var fastigheten är belägen, men på Stadsholmen finns ytterligare en dimension, nämligen byggnadsvården. Annars är problemen i allmänhet likartade. Det är vattenskador, sophämtning, hängrännor och synpunkter, säger Henrik Söderquist som har arbetat i många år med att förvalta fastigheter. Jag träffar honom i en källarlokal på söder där Stadsholmen har kontor för några av sina bovärdar. – Idag har arbetet som förvaltare en mer preventiv inriktning än tidigare. Och det är mer kundorienterat. Om kunder har synpunkter på gårdar, soprum etcetera, då går vi in och rustar. Men att förvalta kulturfastigheter är byggtekniskt speciellt. Det går ju inte att renovera hur som helst, och då gäller det att förklara och informera på rätt sätt, säger Henrik Söderquist. Stadsholmen, som är ett dotterbolag till kommunägda Svenska bostäder, förvaltar ca 280 kulturmärkta fastigheter med ca 1 700 lägenheter i Storstockholm, varav de flesta är belägna på Södermalm och i Gamla stan. Lägenheterna förmedlas via Stockholms bostadsförmedling och kötiden kan uppgå till 30 år för att få en lägenhet på någon av Stadsholmens attraktiva adresser. Hur kan då en helt vanlig arbetsdag se ut för dig? – Jag börjar dagen med att träffa bovärdarna då vi stämmer av olika ärenden, så är det mejlläsning och möten med exempelvis entreprenörer, besiktningar och liknande. Det är ett mycket mobilt jobb och många saker får man ta på volley. Man vet aldrig riktigt vad som ska hända, blixthalka, snöskottning, brand, översvämning ... Visserligen befinner man sig i backlinjen i min funktion. Det är ju bovärdar som är ute på plats och åtgärdar det som ska göras. Men vid större händelser blir jag alltid underrättad. Vad är det svåraste med förvaltning som du ser det? – I Stadsholmen sker en ständig avvägning mellan byggnadsvård, kundönskemål, ekonomi och krav från myndigheterna.  Det gäller att ha kompetenta kolleger, och Stadsholmen har mycket duktiga inköpare och ingenjörer. När man har varit med ett tag lär man sig det här med att göra olika prioriteringar, betonar Henrik Söderquist. Vad kommer man sällan undan som förvaltare? – Vattenskador! utbrister Henrik Söderquist och tillägger snabbt: Och givetvis ska det inträffa en fredagskväll; en hyresgäst har varit lite ”schysst” mot fastighetsägaren och på eget bevåg inhandlat en blandare som han/hon ska byta själv, när vattnet står och sprutar med sju bars tryck på plan sju och flera våningar under har dränkts ... Vilken är din roll i ett sådant läge? – Om det är omfattande vattenskador ringer oftast hyresgästen mig och informerar om vad som hänt. Jag kan ju inte göra något själv, men det är viktigt att bli underrättad. Vilken utmaning tycker du är den största i förvaltningsuppdraget? – Att ta ut den verkliga kostnaden och ändå ha en nöjd kund. Men då handlar det väl om att kunna pressa kostnaderna? – Jovisst och det är där som bland annat konsten att upphandla kommer in. Har man dessutom egen driftskunnig personal, som man hade i ”den gamla skolan” kan man arbeta mer förebyggande. Men det bygger på att ungdomar ska vilja och kunna utbilda sig till de här yrkena som fastighetsskötare och bovärd. Ett praktiskt yrke där man också måste vara bra på att hantera människor, påpekar Henrik Söderquist. När jag hör Henrik Söderquist berätta om sitt jobb som förvaltare verkar det i alla fall passa honom som hand i handske. Text: Pamela Collin Om Henrik Söderquist Ålder: 36 Bor: Södertälje Byggcheferna: Medlem 2013 Nuvarande arbete: Förvaltare, Stadsholmen sedan 2013. Utbildning: Drifts- och underhållsteknik m inriktning på energi samt studier i kemi på KTH. Tidigare arbeten: Ronderande maskinmästare Värta Verket, Förpackningsingenjör på Astra Zeneca, tekniskt fastighetsansvarig på Microdrug, Platschef YIT Sverige AB, förvaltningschef Telge Hovsjö i Södertälje kommun. Familj: Hustru och två barn (8 o 13) Intressen: Tränar Aikido sedan tolv år tillbaka, sommarhuset på Åland.

Vattensäkra badrum

Från Nordbyggmässan Att skruva upp en hylla i duschen eller montera ett handtag i badrumsväggen kan få ödesdigra konsekvenser. Vattenskadorna i Sveriges fastigheter uppgår till ca tio miljarder kronor om året. Många av dessa skador hade kunnat undvikas om bara montaget hade gjorts korrekt och enligt gällande branschföreskrifter. Branschorganisationen Säker Vatten AB har till uppgift att bl.a. sprida kunskap och information om hur VVS-installationer ska utföras fackmässigt. Och det arbetet pågår för fullt. Nu närmast på Nordbygg, Nordens största byggmässa, som går av stapeln i Älvsjö 1-4 april i år. – På mässan 2012 lanserade vi tillsammans med bygg- och försäkringsbolagen den nya våtrumsväggen som har visat sig vara ett lyckokast för hela byggbranschen. På årets Nordbygg följer vi därför upp med lansering av en variant av våtrumsvägg som är avsedd för ytterväggar. Dessutom har projektet vidareutvecklats till att även omfatta andra delar i ett badrum som t.ex. hur ett golv och rörgenomföringar ska utföras för att stå emot fukt och ändå uppfylla krav på tillgänglighet, säger Thomas Helmerson, vd Säker Vatten. Ny våtrumsvägg Den nya våtrumsväggen har utvecklats av Säker Vatten i samarbete med försäkringsbolag, småhustillverkare och ledande byggföretag med stöd från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Konstruktionen har testats på SP, Sveriges Forskningsinstitut i Borås. På årets mässa kommer också många olika intressenter i byggbranschen att vara med i Säker Vatten-lanseringen under rubriken ”Bygg Badrummet Rätt” där rubriken anspelar på BBR (Boverkets byggregler). Även Byggcheferna medverkar i år. – Tanken är att vi kommer att ha en monter som visar ett badrum med en ”sågad” badrumsvägg, alltså den nya våtrumsväggen i genomskärning där man kan se hur den är uppbyggd. I anslutning till montern kommer vi att köra utbildningspass för byggchefer och övriga intresserade där vi med hjälp av BIM/3D kommer att informera och beskriva vad vi kommit fram till och hur det fungerar, berättar Thomas Helmerson. Vad vill ni uppnå? – Eftersom vi har ett utbildnings- och auktorisationsansvar av VVS-företagen känns det oerhört viktigt att vi också är med och tar ansvar för att de får förutsättningar att göra jobbet på rätt sätt. Men det krävs också att samarbetet och informationen mellan olika intressenter på byggena fungerar och för att lyckas med det är Byggcheferna en viktig spelare som med sitt kontaktnät kan nå ut till dem som har samordningsansvaret där ute i verkligheten, betonar Thomas Helmerson. Slutmålet är att få en långsiktigt hållbar konstruktion, badrumsväggar som fungerar att skruva i utan att man riskerar vattenskador. Men inte bara det. Även golv i badrum måste läggas så att kraven på tillgänglighet och fall fungerar ihop. Hjälpmedelsinstitutet, som har regeringens uppdrag att utreda äldres boende, menar att den nya våtrumsväggen är en av förutsättningarna för teknisk utveckling eftersom alltmer kommer att skruvas fast i hjälpmedelssyfte. – Man kan leva med att en fastklistrad tvålkopp lossnar, men på ålderns höst handlar det om att man måste skruva och borra fast hjälpmedel för att kunna bo kvar och det ställer krav på särskilda installationer, poängterar Thomas Helmerson. Fakta Säker vatten AB Har till uppgift att utveckla, förvalta och marknadsföra branschreglerna, auktorisera och kontrollera VVS-företag samt att utfärda branschlegitimationer. 1 600 VVS-företag/byggföretag med VVS-avdelning är medlemmar av Sveriges totalt ca 3 000. Utfärdar branschlegitimation som gäller i fem år. Har sedan 2005 genomfört utbildning av 1200 personer i Boverkets regler och 22 000 i VVS specifika branschregler. Grundades 2005 på initiativ av Thomas Helmerson, vd, och Rolf Kling, teknisk chef på VVS Företagen, med stöd från VVS-branschens installatörer, leverantörer, försäkringsbranschen och myndigheter. Syfte: Höja statusen på VVS-yrket/branschen och skapa bättre förutsättningar för VVS att vara med i byggprocessen och att ta tillvara kompetensen. Text: Pamela Collin

Kvalitet sporrar

Har ditt företag fått den prestigefyllda utmärkelsen Svensk kvalitet någon gång? Eller har ni inte sökt? I år får HSB Östergötland utmärkelsen för andra gången. Låt dig inspireras! Engagerade medarbetare, lyhördhet mot kunder, en god struktur samt en kontinuerlig uppföljning av resultat är några av framgångsfaktorerna till att HSB nu får utmärkelsen Svensk Kvalitet för andra gången. Utmärkelsen är ett sätt att lyfta fram företag som bedöms vara föredömen när det gäller en kundorienterad utveckling. De företag som ansöker blir grundligt och detaljerat granskade och måste visa att det arbete som bedrivs innehåller en systematisk strävan att ständigt bli bättre. Man måste också visa hur man arbetar med kvalitet i arbetsprocesserna på ett rent konkret sätt. HSB Östergötland fick utmärkelsen Svensk Kvalitet första gången 2009. Därefter måste man vänta några år innan man får möjlighet att ansöka igen. Det är en viktig grundprincip för att företag inte ska kunna leva på gamla meriter. Ytterst få företag har fått utmärkelsen två gånger. –  När vi nu får utmärkelsen igen är det ett fantastiskt kvitto på vår fortsatta kvalitetssträvan och visar att vi verkligen arbetar med ständiga förbättringar i fokus, säger HSB Östergötlands vd  Peter Lindgren. Svensk kvalitet delas ut av Konung Carl XV Gustav vid en ceremoni i april. Text: Pamela Collin HSB Östergötland har kontor i Linköping, Motala, Mjölby, Hallsberg och har 150 bostadsrättsföreningar och 15 000 individuella medlemmar. HSB ägs avm edlemmarna. SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling, är en icke vinstdrivande stiftelse Huvudmän är svenska staten, via Tillväxtverket, samt medlemsorganisationerna i Intressentföreningen Kvalitetsutveckling.