Inlägg under januari 2014

Rena byggen i Göteborg

Inte en enda byggnadsarbetare som arbetar svart har upptäckts i byggsektorn under de två år som projektet Rena byggen pågått i Göteborg. Ett tiotal kommunala byggen har punktmarkerats i ett samarbete mellan Skatteverket, staden och Sveriges Byggindustrier. Göteborg har nu lämnat en slutrapport av projektet Rena byggen som Sveriges Byggindustrier är pappa till och som syftar till att hålla svartarbetet borta. Projektet har enligt rapporten varit mycket framgångsrikt. – Redan tidigare, genom vårt pilotprojekt i Nacka kommun, har vi kunnat konstatera att det här är rätt väg att gå, säger Peter Löfgren, utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier. Men trots att det arbetas svart för minst tio miljarder per år i byggsektorn har regeringen ännu inte sagt ja till industrins förslag om att byggföretagen ska tvingas redovisa löner varje månad på individnivå. Även elektronisk närvarokontroll och personliggare, som industrin föreslagit, släpar efter vilket gör att Skatteverket inte kan göra oanmälda kontroller på byggarbetsplatser. Under försöksperioden har detta dock varit möjligt. – Vi hoppas att vi ska få regeringens öra för våra önskemål om skyddslagstiftning för sund konkurrens genom en lag om närvaroliggare. Dessutom behövs en lag om arbetsgivaruppgift på individnivå samt en lag om anmälningsskyldighet. Då skulle vi få en sund konkurrens och säkra arbetsplatser, understryker Peter Löfgren. Text: Pamela Collin

Nya EU-regler gör det enklare för småföretag att konkurrera

Enligt det förslag som finns på nya EU-regler - och där en slutgiltig omröstning sannolikt kommer att äga rum i början av nästa år - kommer kommuner och myndigheter kunna ge kontrakt till det företag som har det ”mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet”. Därmed ska dagens tvång om att anta det bud som har lägst pris inte längre gälla. Lägsta pris ska alltså inte längre vara det främsta kriteriet. Det betyder att kommuner och myndigheter nu även kan väga in och ställa krav på t.ex. miljö och sociala villkor. De nya reglerna hoppas man ska leda till att det ska bli lättare för småföretag att kunna konkurrera om offentliga jobb i hela EU, vilket även kommer påverka företag som är verksamma i byggbranschen. De t innebär också att områdena för offentlig upphandling blir fler, som att även omfatta t.ex. infrastruktur (hamnar, energi etc.). Med de nya reglerna följer också en hårdare kontroll med syfte att reducera riskerna för vänskapskorruption. För att klara detta ska varje EU-land inrätta en myndighet som ska övervaka den offentliga upphandlingen. När de nya EU-direktiven trätt i kraft har medlemsländerna två år på sig att införliva dem med landets egen lagstiftning. Företaget PMP Marknadskonsult har undersökt hur landets kommuner ser på LOU (Lagen om offentlig upphandling) och resultatet visar bl.a. att 32 procent, av de 206 kommuner som deltog i undersökningen, ansåg att de sällan eller aldrig lyckas få fram de leverantörer som ger störst värde för pengarna. PMP har även undersökt hur de största börsbolagen förhåller sig till LOU. Där menar åtta av tio att kommunerna ändå kan kringgå LOU om de vill. Text: Pamela Collin Källa PMP Marknadskonsult/Dagens Nyheter

Arbetsmiljöverket: byggbranschen har blivit lite bättre

Ny rapport från Arbetsmiljöverket Det är för många företag som inte lever upp till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Rutiner finns på papperet, men brister i den dagliga praktiska tillämpningen. Det är också dåligt med de förutsättningar som chefer får för att de ska kunna styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser. Det framgår av en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket beställt om det förebyggande arbetsmiljöarbete som krävs för att anställda inte ska utsättas för risker i sitt arbete. Sammanställningen är gjord av forskare vid Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola. – En av slutsatserna är att det idag finns dokumenterade rutiner för arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser. Men ledningen delegerar ned arbetet och ger inte sina chefer pengar, befogenhet och kunnande för att åtgärda och följa upp risker, säger Kaj Frick, en av forskarna bakom kunskapssammanställningen. Konflikt med krav på lönsamhet och effektivitet Enligt rapporten visar byggsektorn en del positiva tecken på att den har förbättrat sitt förebyggande arbete de senaste åren. Men rutiner följs ändå i för liten utsträckning, speciellt i små byggföretag. Och när det gäller underentreprenörer följer de inte alltid säkerhetsregler, de deltar sällan i skyddsronder och åtgärdar inte alltid de risker som upptäckts. Vidare konstaterar forskarna att arbetsmiljöarbetet alltför ofta uppfattas stå i konflikt med lönsamhet och effektivitet. Ett sätt att motverka detta skulle vara att man tydligt visar i resultaträkningen vad det förebyggande arbetet betyder för ett företag. – Ett första steg är att kostnader för sjukfrånvaro och personalomsättning blir synliga för ledningen. Då borde incitamentet för åtgärder bli uppenbart, säger Ulf Johansson, den andra av forskarna. Arbetsmiljöverket har en treårig satsning på det förebyggande arbetsmiljöarbetet genom möten och workshops med bland andra småföretag. Inspektioner kommer genomgående att ha det förebyggande arbetet som tema. – Rapporten bekräftar att vår satsning ligger rätt i tiden. Vi kommer även att fortsätta stärka arbetsmiljöarbetet som rör organisationen i företag och påverkar den psykosociala arbetsmiljön, säger Ulf Strandberg, sakkunnig på förebyggande arbete på Arbetsmiljöverket. Text: Pamela Collin Källa: Arbetsmiljöverket, rapport: Systematiskt arbetsmiljöarbete  

Seriösa byggare redovisar kvalitet

Debatt Att det inte finns sanktioner när byggnader uppförts med bristfällig kvalitet och inte når upp till de krav som utlovats gör det enklare att byggfuska. Det menar Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH. Jonas Anund hävdar att när hyresrätter ska byggas är det företagets samlade erfarenheter som styr, men för bostadsrätter är det istället det som säljer bäst som avgör vad man väljer i projekteringsfasen. Han menar att det faktum att köpare av bostadsrätter mest bryr sig om parametrar som läge, storlek och ytskikt därmed tillåts slå igenom alltför stort medan en gedigen och långsiktigt hållbar kvalitet i byggandet sätts på undantag vid projektering av bostadsrätter. Konkret betyder detta enligt Jonas Anunds teorier att en fastighetsägare som bygger för egen förvaltning har allt att vinna på att sänka drift- och underhållskostnader, medan en aktör som producerar bostadsrätter inte har lika starka skäl att fokusera på kvalitet eller att reducera energianvändningen i byggnaden. Samtidigt framhåller Jonas Anund att de flesta bostadsrätter byggs med hög kvalitet och att det är viktigt att seriösa byggare föregår med gott exempel och redovisar kvaliteten. Och att de energinivåer som utlovats verkligen uppnås. Att göra det är ett sätt att öka medvetenheten om bostäder hos köparna så att byggfusk inte ska ”löna sig”. Jonas Anund tar också upp avsaknaden av bygginspektörer och överförandet av ansvaret på entreprenören genom egenkontroller som ett medel för dem som gillar att ta genvägar. I den extrema bostadsbristens Stockholm är valet mellan kvalitet och kvantitet inte alltid självklart. Text: Pamela Collin Källa: Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH

Krönika: När lillasyster pratar

När lillasyster pratar låtsas vi andra i familjen inte om henne. När lillebror inleder en mening inleder även pappa en mening fast i mycket högre ton för att markera vem som egentligen bestämmer. Pappa anser att mamma har stannat av, eller t o m gått bakåt, i sin utveckling under mammaledigheten. Pappaledigheten har gjort min pappa till en bättre ledare samt gett honom mer personlig utveckling än någonsin.  Byt nu ut lillasyster och lillebror mot en yngre medarbetare. Byt också ut pappa mot chefen och mamma mot en kvinnlig medarbetare. Resultatet är tyvärr den arbetskultur som råder för väldigt många i dagens bygg- och fastighetsbransch. När jag valde den här branschen lockades jag av mångsidigheten. Jag får jobba ute och inne, administrativt och praktiskt, i stora projekt och i mindre grupper. Jag såg också tidigt vilken möjlighet det innebar att vara en yngre, engagerad kvinna. Jag fick nämligen en tydlig konkurrensfördel. Jag älskar mitt jobb. Jag är otroligt stolt över mitt arbete, över samtliga tjänster jag har haft. Och jag är glad över de erfarenheter jag fått på vägen. För just dessa erfarenheter har format mig, påverkat mig i hur jag agerar i olika sammanhang och hur jag bemött andra människor. Men olika människor har ju olika erfarenheter. Särskilt av möten. För att vara yngre och/eller kvinna är nämligen inte alltid till fördel. Dagligen utsätts yngre branschkollegor, tjejer och killar, för bemötanden som är att betrakta som ren mobbning. Och detta utan att omgivningen reagerar. Dessa individer som är någons barn, någons mamma och någons livskamrat, genomlider sömnlösa nätter och oroliga dagar och börjar snart ifrågasätta sig själva. De bryts ner mentalt och när maktlösheten blir som mest påtaglig förändras känslan av det som en gång var drömjobbet till en mardröm, en ständig kamp efter bekräftelse. Tills de inte orkar längre. Att skapa en öppen och lärande kultur är lättare sagt än gjort, men inte omöjligt! Några enkla riktlinjer torde kunna vara: Se era kollegor för de personer de är, för den kompetens de besitter. Låt yngre ställa frågor, komma med åsikter och tänka utanför ramarna utan dömande kommenterar. Straffa inte kvinnor med att 0:a eller erbjuda en minimal lönejustering pga att hon varit föräldraledig. Uppmuntra och belöna på lika villkor. Jobba med olikheter i era arbetsgrupper, för endast då får du ut maximalt nytta av individerna. Lycka till! Dastan Dastan Media Ringlund är Projektledare/Byggledare i Göteborgs stad och medlem i Byggchefernas styrelse.