En populär sysselsättning så här när det lackar mot jul är att agera tomte. Och du som arbetar som byggchef eller i liknande ställning där det handlar om att bestämma kanske skulle nappa på att ta ett extraknäck som tomte? Men du ska inte tro att det räcker med att köpa lösskägg och en luva för att komma ifråga.

Nej, det där med att få ett uppdrag som tomte är betydligt svårare än man kanske föreställer sig i förstone. Det ställer en rad höga krav, vilket säkerligen hör ihop med att dem man ska arbeta för – barnen – minsann inte nöjer sig med vad som helst.

I alla fall om man ska följa föreningen Tomtegillets krav för auktorisering som bland annat stipulerar ett uppträdande som på intet sätt kan skada eller ifrågasätta barns tilltro. Vidare är ett vårdat språk och nykterhet ett absolut krav under tjänsteutövning. Dessutom ska man kunna säga ”ho-ho-ho …” med en djup och snäll tomteröst.

Så gå nu hem, plocka fram det bästa hos dig och öva för allt vad rösten håller!

God JUL och Gott Nytt år

Text: Pamela Collin

Konkurrensverkets nya rapport

Hinder för en fungerande konkurrens måste bort. Det slår Konkurrensverket fast i en rapport som överlämnades till regeringen igår.

Det är en rad åtgärder som Konkurrensverket lyfter fram för att förbättra och stärka konkurrensen på olika områden.

– Det är konsumenterna som drabbas när konkurrensen inte fungerar ordentligt. Därför är det viktigt att undanröja konkurrenshinder och släppa fram företag med skaparkraft och friska idéer, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Konkurrensverket har i tidigare rapporter konstaterat att konkurrensen är svag i byggsektorn och domineras av ett fåtal jättar. Och det finns andra undersökningar som visar att tre byggbolag ligger i topp bland de företag som är störst på den offentliga marknaden: Skanska, NCC och Peab. Om offentliga byggprojekt inte får tillräckligt många anbud påverkas kostnaderna för byggprojekten så att de blir dyrare än vad det skulle kunna vara.

Konkurrensverket föreslår nu i sin rapport att det ställs krav på offentliga aktörer att särredovisa den verksamhet som är konkurrensutsatt.

– Offentlig särredovisning av den konkurrensutsatta verksamheten gör att spelreglerna för marknadens aktörer blir tydligare. Samtidigt blir det möjligt för såväl de offentliga aktörerna som allmänheten att förvissa sig om att skattepengar inte används för att snedvrida konkurrensen och missgynna privata konkurrenter, säger Dan Sjöblom.

I Konkurrensverkets rapport konstateras att det byggs för få bostäder i Sverige och att underskottet bidrar till höga boendepriser. För att främja konkurrensen inom byggsektorn och göra processen snabbare vid nybyggnation av bostäder föreslås en rad åtgärder som bland annat rör anbudsförfarandet samt förändrade regler vad gäller plan- och bygglovsärenden. Där föreslås en rad radikala åtgärder i syfte att snabba upp och förenkla procedurer i planprocessen. Vidare föreslås en tydligare statlig reglering av den kommunala marktilldelningsprocessen, att anbudsförfarande bör vara den vanligaste formen för markanvisningar och att marköverlåtelsen bör ske tidigare i processen.

Text: Pamela Collin

Källa: Konkurrensen i Sverige, Rapport 2013:10

– Det viktiga är att det händer något konkret med de beslut som fattades på stämman. Och det gör det, säger Lars Bergqvist med eftertryck när han summerar året som gått och får blicka framåt.

Tillämpning av Ledaravtalet samt medlemsaktiviteter var två angelägna frågor på agendan när Byggcheferna höll stämma i september.

– Och nu kan vi skönja resultaten av de beslut som fattades i dessa frågor. När det gäller Ledaravtalet, där många gett uttryck för ett starkt missnöje kring lönesamtalen och kopplingen mellan uppnådda mål och belöning, har arbetsgruppen nu sjösatt en enkät bland medlemmarna. Vi hoppas att många tar sig tid att svara på frågorna så att vi får ett resultat som går att använda. En hög svarsfrekvens väger ju alltid tyngre i sådana här undersökningar, påpekar Lars Bergqvist.

– Vi är mycket spända på hur svaren faktiskt kommer att se ut. Det gäller ju att tänka efter ordentligt innan man häver hals för mycket, tillägger Lars Bergqvist.

Foto: Daniel Dahlgren

Aktiviteter för medlemmar

Arbetet med den andra viktiga frågan, hur man bäst ska öka engagemanget bland medlemmarna, är också igång. En arbetsgrupp har tillsatts som ska ta fram förslag på lokala medlemsaktiviteter som håller en tillräckligt hög kvalitet. Resultatet av detta ska kunna skönjas före sommaren.

– Våra medlemmar, som finns spridda över hela landet, måste känna att det är värt att använda sin tid till att delta på ett medlemsmöte. Då krävs ett genomtänkt program av hög kvalitet och det kostar både tid och pengar att arrangera, och vi är tacksamma för tips från medlemmarna, tillägger Lars Bergqvist

Opinionsbildning och kommunikation är ett område där Byggcheferna åter haft ett framgångsrikt år. I alla fall om man sätter betyg efter den uppmärksamhet organisationen fått i medier och bland medlemmar för sina hjärtefrågor. I Almedalen i somras kunde Byggcheferna tillsammans med Sveriges Byggindustrier (BI)ses under parollen ”Utrota machokulturen”.

– Tanken var att provocera lite grann och sedan komma vidare. Och det har vi gjort med ytterligare ett utspel då vi i oktober presenterade resultatet av en undersökning vi har genomfört bland våra drygt 1 800 kvinnor i branschen kring frågor som rör kulturen. Och gensvaret var över all förväntan. Vi fick in nästan 800 svar på tre dagar och resultatet rönte ett oerhört stort intresse i alla slags medier, bl.a. ett längre inslag i Rapport som väldigt många verkar ha sett. Det roliga är att vi fick så många kommentarer från dem som deltog i undersökningen och dessutom har många kvinnor både ringt och mejlat och uttryckt sin glädje över det här initiativet och den uppmärksamhet det fått, säger en uppenbart nöjd Lars Bergqvist.

Så, de negativa reaktionerna har uteblivit helt?

– Nja, några mejl har jag fått där man menat att vi hänger ut branschen, att enkäten varit styrd, vidare har man har sagt att: ’hos oss finns ingen machokultur, utan det funkar bra’. Och, visst finns det arbetsplatser där den här sortens avarter saknas. Men, och det är viktigt, generellt sett är det inte så, säger Lars Bergqvist bestämt och berättar att nästa steg blir ett ”rundabordssamtal” där olika parter som är berörda i branschen samlas för att diskutera vad man kan göra för att ändra på den förhärskande machokulturen.

– Men det är inte slut med det, för det här ändrar man inte på en kafferast. Vi kommer att köra en kampanj, #schysstbygge, en tid framåt via sociala medier och Byggchefernas hemsida. Hemsidan har vi för övrigt precis nylanserat och där kan medlemmar gå in och ta del av olika artiklar, fakta, nyheter, filmer och, inte minst, själv delta med åsikter och idéer. Så gör det, gå in och tyck till! uppmanar Lars Bergqvist.

Ny hemsida

På den nybyggda hemsidan har också Ambassadörsprogrammet fått en egen plats.

– Det har bara blivit bättre och bättre. Vi har en drivande projektledare i Anne Stampe och många som vill engagera sig som ambassadörer. Vi erbjuder nu högskolorna ett mycket professionellt program där det bl.a. ingår en liten ledarskapsutbildning där vi använder experter på ledarskapsfrågor. Och vi kommer nu att samla alla ambassadörer under ett par dagar för en genomgång av det delvis nya upplägget, säger Lars Bergqvist.

2013 har varit ett händelserikt och givande år för Byggcheferna med många olika bollar i luften. Men eftersom det tillika varit stämmoår, har det präglat en del av innehållet.

– Ja, att förbereda stämman tog energi och tid i anspråk, så det är tur att den bara hålls vart fjärde år, säger Lars Bergqvist med ett lätt skratt.

Även Ledarnas kongress, som hålls den 21-23 maj, kräver mycket arbete eftersom Byggcheferna är den största föreningen och därmed har ett stort ansvar när det gäller motioner kring bl.a. idédokument och stadgar samt nominering av representanter till olika roller.

– Det kommer sysselsätta samtliga våra 17 kongressombud ett tag framöver. Det finns exempelvis ett och annat förslag som det kan bli diskussioner om och där vi måste agera med genomtänkta motionssvar, säger Lars Bergqvist lite hemlighetsfullt …

Text: Pamela Collin

Hallå där, Marika Torstensson!

• Namn/ålder: Marika Torstensson, 49 år
• Bor: Bromma
• Jobbar: Uppdragsledare på WSP
• Antal år i branschen: 24

Vad är det bästa med att jobba i byggbranschen?

Att man får vara med och utveckla samhället, i mitt fall infrastrukturen. Och att det man varit med och jobbat fram blir ett synligt resultat som man förhoppningsvis kan vara stolt över.

Känner du av en machokultur på jobbet?

Inte så mycket på vårt företag. Där är kompetensen det avgörande och det finns gott om kvinnor med den egenskapen. Ute på byggarbetsplastser har jag känt av lite av machokulturen fortfarande, men det är nog olika från företag till företag. Och jag har inte jättemycket erfarenhet av det.

Tror du att det skulle gynna byggbranschen om det jobbade fler kvinnor här?

Absolut! Men det gäller nog alla branscher att det är bra med en jämn könsfördelning.

Det är kanske dags att göra kontorslandskap i byggbodarna? I alla fall om man ska tro den senaste studien från Stressforskningsinstitutet i Stockholm som visar att medelstora kontorstyper avsedda för tio till 24 personer fungerar bäst ur ledarskapssynpunkt.

Studien, som baseras på svar från drygt 5 000 anställda visar att olika typer av kontorsmiljöer påverkar hur de anställda upplever ledarskap på arbetsplatsen. Sämst ur ledarskapssynpunkt var delade mindre rum med två till tre personer per rum, medan den kontorstyp som ansågs bäst var medelstora kontorslandskap med mellan 10-24 personer per rum.

– Detta är viktigt att tänka på vid nybyggnation av kontor och att det även kan krävas andra former av ledarskap i befintliga kontorsmiljöer, säger Christina Bodin Danielsson, som är en av författarna till studien.

Effektivt att låta människor rotera 
Forskarna har jämfört svaren från dem som deltagit i studien med den kontorstyp som personerna arbetar i. Sju olika kontorstyper har ingått. Att kontor som delas av två till tre personer visade sig fungera sämst anses delvis hänga ihop med att mindre grupper blir mer självgående och lättare talar illa om chefen eftersom man inte träffar chefen så ofta.

Christina Bodin Danielsson menar att man kan behöva bryta upp sådana mindre grupper som delar kontorsrum.

– Att låta folk rotera är ett sätt att bryta upp en allt för stark gruppdynamik om den visar sig påverka ledarskapet negativt, säger hon.

Text: Pamela Collin

Källa SR/Vetenskap