Byggchefernas arbete med #schysstbygge handlar om att alla ska mottas på samma sätt och ha samma förutsättningar att trivas och utvecklas. När Byggcheferna genomförde en undersökning bland 800 kvinnor i branschen blev det dock tydligt att en rejäl förändring behöver ske. Igår hölls ett rundabords-samtal i Stockholm där representanter från hela branschen samlades för att diskutera hur man ska få bukt på problemet med machokulturen.

Vad kom ni fram till under rundabordssamtalet?
– Det finns ett stort engagemang och vi har en gemensam syn på problemet. Det fanns mycket idéer om kampanjer som vi skulle kunna köra tillsammans. Alla måste ta sitt ansvar och samlas under en gemensam paroll, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.

Läs hela texten hos SVD.se.

Vill du vara med och påverka utvecklingen?
Kontakta Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna, 070-534 95 38.

Att arbeta utan rätt skyddsutrustning är vanligt inom byggbranschen enligt en undersökning från Prevent.  I samband med undersökningen lanserar fack- och arbetsgivarorganisationerna Säkerhetsvisaren, ett webbaserat verktyg för att kartlägga säkerhetskulturen på en arbetsplats.

Enligt en ny undersökning från Prevent har säkerhetsrisker på jobbet bidragit till att var femte anställd inom bygg-, trä- och möbelindustrin har känt oro på jobbet och majoriteten har arbetat utan skydd under det senaste året. 40 procent anser att de inte har fått tillräckligt god utbildning och handledning i att jobba säkert. 4000 personer inom branschen har deltagit i studien som också visar att utbildning är skillnaden mellan god och mindre god säkerhetsmedvetenhet.

Säkerhetsvisaren är ett verktyg i form av en webbenkät som hjälper dig som chef att komma till rätta med säkerhetsbrister på din arbetsplats. Enkäten kan du som chef enkelt skicka ut och den besvaras anonymt av de anställda. Det går även att göra enkäten enskilt.

Säkerhetsvisaren ger råd som är anpassade utifrån resultatet av enkäten. Resultatet är också tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag där ni i arbetslaget kan diskutera vilka åtgärder som är lämpligast.

– Många företag bedriver idag ett bra arbetsmiljöarbete och kan se effekter av det i form av ökad säkerhet. Vår undersökning tyder på att konkreta satsningar där både chefer och anställda involveras och tar ansvar ger resultat, säger Britt- Marie Larsson på Prevent.

Länk: http://www.prevent.se/sv/Sakerhetsvisaren/

Apropå Byggchefernas kampanj om att bekämpa machokulturen i byggbranschen har man kanske något att lära av gruvnäringen. Gruvföretaget Dannemora, Magnetit AB, bestämde sig för att bekämpa machokulturen genom att anställa fler kvinnor. En jämställd arbetsplats blir inte bara trevligare, utan även säkrare menar man. Idag är var tredje metallare i Dannemoragruvan kvinna.

1992 la SSAB ner verksamheten i Dannemoragruvan. 2011, då Dannemora Magnetit AB skulle börja bryta järnmalm i den gamla gruvan igen, bestämde det nya bolaget att avsätta en speciell rekryteringsdag för bara kvinnor. 200 kvinnor visade intresse och tio av dem fick arbete.

Under åren 2005 till 2010 genomförde Luleå Universitet tillsammans med LKAB en studie, Framtidens gruvkultur, som handlade om machoattityder i Malmberget. Bakgrunden var att LKAB hade svårt att rekrytera kvinnor och ville förbättra säkerheten och förändra kulturen. Diskussionsgrupper arrangerades i gruvan och risker kartlades.

Att man i Dannemoragruvan inte har haft problem med att få kvinnliga sökanden beror enligt Yvonne Gille, personal- och informationsansvarig, på de särskilda rekryteringsdagarna man hade för ett par år sedan. I en artikel i tidningen Dagens Arbete säger hon att dessa speciella ”kvinnodagar” fortfarande ger resultat och att det handlar om att fånga upp de kvinnor som är intresserade.

Enligt IF Metalls statistik, räknat på medlemmar, var andelen kvinnor i gruvindustrin i Sverige 14,7 procent 2013. Fem år tidigare, 2008, låg den på 8,9 procent.

Text: Pamela Collin

Källa: Dagens Arbete samt ”Attityder, arbetssäkerhet och genus i gruvbranschen”, en studie, Luleå Universitet.

På ena sidan kommunen som ska bygga en ny förskola. På motsatta sidan entreprenören med tillverkning i Polen. En dialog utspinner sig där entreprenören erbjuder prisvärda betongelement. Men inte bara det, utan ett besök till fabriken i Polen med tillägget: ”Självklart står vi för hela resan.” 

Scenen är Campus Helsingborg (tillhör Lunds universitet/Tekniska högskola). Publiken består av ett 50-tal blivande byggnadsingenjörer och rollerna spelas av Byggchefernas ambassadörer: Anders Oscarsson, till vardags platschef på Granova Bygg, och Azra Kadribasic projektledare/fastighetsutvecklare på Development Partner.

Rollspelet följdes av ett antal frågor till studenterna: När blev det en muta? Borde han följa med? Kände han sig tvungen att handla upp från just den här entreprenören?

Bra diskussioner och funderingar

– Det blev mycket bra diskussioner, motfrågor och funderingar från studenterna, så det var ett engagerat gäng. Ambassadörsprogrammet, där sådana här besök på högskolor ingår, ger möjlighet att lyfta blicken och det är ett viktigt forum där unga byggchefer kan ta upp även besvärliga frågor i branschen, betonar Azra Kadribasic, 36 år och med 11 år i branschen, bl.a. som arbetsledare och projektingenjör på Skanska.

–  Jag vet själv hur lite utrymme det fanns att tala om verkligheten under studietiden. Etikfrågor ställs man inför varje dag när man kommer ut, och det har man inte en aning om när man pluggar, fortsätter Byggchefsambassadören Azra Kadribasic.

Byggchefernas ambassadörer berättar

Besöket på Campus Helsingborg genomfördes under två dagar i september. Första dagen föreläste ledarskapskonsulten Anders Lindh. Han lät studenterna göra ett personlighetstest som låg till grund för vidare diskussion kring profilens betydelse för ledarskapet. Två av Byggchefernas ambassadörer Hampus Levén Svensson, Anjo Bygg och Liana Georgiu, NCC, fanns på plats och fungerade som bollplank till Anders Lindh och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av att vara ung ledare i byggbranschen.

– Målsättningen med dessa besök på olika högskolor är att ge studenterna ett helhetsperspektiv där teori varvas med praktiska exempel från byggbranschen. Med ämnet Etik och moral, som alltså stod på programmet den andra föreläsningsdagen, vill vi öka medvetenheten hos studenterna om de problem som de med all säkerhet kommer att stöta på när de är flygfärdiga, säger Anne Stampe, ansvarig för Byggchefernas ambassadörsprogram.

I programmet framöver finns ett antal liknande aktiviteter inbokade på högskolor i bl.a. Växjö, Borlänge och Malmö. Dessutom kommer ambassadörerna att delta vid arbetsmarknadsdagar och liknande arrangemang.

Text: Pamela Collin

Ett viktigt arbete för Byggcheferna är att besöka högskolor och universitet. Målsättningen är att ge studenterna ett helhetsperspektiv, där teori varvas med praktiska exempel från byggbranschen. 

– Byggchefernas besök med föreläsningar, som är obligatoriska och har hög närvaro, bryter den ”vanliga” undervisningen på ett positivt sätt. Det ökar engage-manget bland våra studenter och kopplingen till verkligheten är mycket givande. Det säger Radhlinah Aulin, lektor vid Lunds Tekniska Högskola/Campus Helsingborg.

Bra att få veta vad Byggcheferna står för

Mona Granbom, 23 år, studerar tredje året till högskoleingenjör med inriktningen byggteknik med arkitektur vid Campus Helsingborg. Hon bor i Malmö och är ktiv i studentkåren på fritiden.

– Eftersom jag har gått ledarskapsutbildningar tidigare anser jag att det var en bra föreläsning som tog upp det viktiga, om än på ytan, men jag hade gärna sett lite mer gruppdynamik. Vi arbetar i grupp under hela hösten och ur ledarsynpunkt är det viktigt med förståelse för gruppdynamik. Många av oss kommer att arbeta som ledare i framtiden och jag tyckte båda dagarna var intressanta med spännande föreläsningar och diskussioner. Det var också bra att få veta vad Byggcheferna står för eftersom vi inte kommit i kontakt med dem tidigare. Jag tycker att det är viktigt att vi som studenter får träffa personer som har en förankring i verkligheten. Därför var det bra att ambassadörerna också har varit studerande och nu är verksamma i branschen. Det skapar trovärdighet. Att få lära sig mer om mutor och svartarbete är viktigt inför steget ut i verkligheten, då det tydligen är vanligt att det förekommer i vår bransch.

Viktigt att få en inblick om hur det fungerar ute i verkligheten

Edmon Moussally, 23 år, studerar tredje året till högskoleingenjör på linjen byggteknik och arkitektur vid Campus Helsingborg. Aktiv i studentkåren (ansvarig för företagsarrangemang). Ursprungligen från Norrköping, men gillar Helsingborg och skulle gärna arbeta där.

– De här föreläsningsdagarna var verkligen givande. Vi fick en bra inblick i hur det fungerar ute i verkligheten. Just den kontakten är bristfällig i vår utbildning. Vi kunde även relatera till det projektarbete vi håller på med just nu där vi under hela hösten ska projektera ett husbygge. Personlighetstestet vi fick göra första dagen var jätteintressant, det gav en bra indikation på vad för slags typer vi är. Och de roller vi blev ”tilldelade” via testet stämde så himla bra med verkligheten. Det var mitt i prick, så alla skrattade igenkännande. Etik- och moraldelen var verkligen matnyttig och bra att det kom sista året när man håller på att söka arbete. Man fick klart för sig att det finns en risk för att man kan bli utnyttjad när man är helt grön. Jag har ett önskemål: eftersom man oftast väljer det fackförbund man ska tillhöra redan de första veckorna efter terminsstarten skulle det varit bra om Byggcheferna hade presenterat sig tidigare, för nu när man vet mer känns Byggcheferna som det naturliga valet för den som studerar till byggnadsingenjör.

I programmet framöver finns ett antal liknande aktiviteter inbokade på högskolor i bl.a. Växjö, Borlänge och Malmö. Dessutom kommer ambassadörerna att delta vid arbetsmarknadsdagar och liknande arrangemang.

Text: Pamela Collin