Inlägg under november 2013

Förbättra arbetsplatsen med Säkerhetsvisaren

Att arbeta utan rätt skyddsutrustning är vanligt inom byggbranschen enligt en undersökning från Prevent.  I samband med undersökningen lanserar fack- och arbetsgivarorganisationerna Säkerhetsvisaren, ett webbaserat verktyg för att kartlägga säkerhetskulturen på en arbetsplats. Enligt en ny undersökning från Prevent har säkerhetsrisker på jobbet bidragit till att var femte anställd inom bygg-, trä- och möbelindustrin har känt oro på jobbet och majoriteten har arbetat utan skydd under det senaste året. 40 procent anser att de inte har fått tillräckligt god utbildning och handledning i att jobba säkert. 4000 personer inom branschen har deltagit i studien som också visar att utbildning är skillnaden mellan god och mindre god säkerhetsmedvetenhet. Säkerhetsvisaren är ett verktyg i form av en webbenkät som hjälper dig som chef att komma till rätta med säkerhetsbrister på din arbetsplats. Enkäten kan du som chef enkelt skicka ut och den besvaras anonymt av de anställda. Det går även att göra enkäten enskilt. Säkerhetsvisaren ger råd som är anpassade utifrån resultatet av enkäten. Resultatet är också tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag där ni i arbetslaget kan diskutera vilka åtgärder som är lämpligast. – Många företag bedriver idag ett bra arbetsmiljöarbete och kan se effekter av det i form av ökad säkerhet. Vår undersökning tyder på att konkreta satsningar där både chefer och anställda involveras och tar ansvar ger resultat, säger Britt- Marie Larsson på Prevent. Länk: http://www.prevent.se/sv/Sakerhetsvisaren/

Mindre macho ger säkrare gruvdrift

Apropå Byggchefernas kampanj om att bekämpa machokulturen i byggbranschen har man kanske något att lära av gruvnäringen. Gruvföretaget Dannemora, Magnetit AB, bestämde sig för att bekämpa machokulturen genom att anställa fler kvinnor. En jämställd arbetsplats blir inte bara trevligare, utan även säkrare menar man. Idag är var tredje metallare i Dannemoragruvan kvinna. 1992 la SSAB ner verksamheten i Dannemoragruvan. 2011, då Dannemora Magnetit AB skulle börja bryta järnmalm i den gamla gruvan igen, bestämde det nya bolaget att avsätta en speciell rekryteringsdag för bara kvinnor. 200 kvinnor visade intresse och tio av dem fick arbete. Under åren 2005 till 2010 genomförde Luleå Universitet tillsammans med LKAB en studie, Framtidens gruvkultur, som handlade om machoattityder i Malmberget. Bakgrunden var att LKAB hade svårt att rekrytera kvinnor och ville förbättra säkerheten och förändra kulturen. Diskussionsgrupper arrangerades i gruvan och risker kartlades. Att man i Dannemoragruvan inte har haft problem med att få kvinnliga sökanden beror enligt Yvonne Gille, personal- och informationsansvarig, på de särskilda rekryteringsdagarna man hade för ett par år sedan. I en artikel i tidningen Dagens Arbete säger hon att dessa speciella ”kvinnodagar” fortfarande ger resultat och att det handlar om att fånga upp de kvinnor som är intresserade. Enligt IF Metalls statistik, räknat på medlemmar, var andelen kvinnor i gruvindustrin i Sverige 14,7 procent 2013. Fem år tidigare, 2008, låg den på 8,9 procent. Text: Pamela Collin Källa: Dagens Arbete samt ”Attityder, arbetssäkerhet och genus i gruvbranschen”, en studie, Luleå Universitet.

Unga byggchefer besöker högskolor

På ena sidan kommunen som ska bygga en ny förskola. På motsatta sidan entreprenören med tillverkning i Polen. En dialog utspinner sig där entreprenören erbjuder prisvärda betongelement. Men inte bara det, utan ett besök till fabriken i Polen med tillägget: ”Självklart står vi för hela resan.”  Scenen är Campus Helsingborg (tillhör Lunds universitet/Tekniska högskola). Publiken består av ett 50-tal blivande byggnadsingenjörer och rollerna spelas av Byggchefernas ambassadörer: Anders Oscarsson, till vardags platschef på Granova Bygg, och Azra Kadribasic projektledare/fastighetsutvecklare på Development Partner. Rollspelet följdes av ett antal frågor till studenterna: När blev det en muta? Borde han följa med? Kände han sig tvungen att handla upp från just den här entreprenören? Bra diskussioner och funderingar – Det blev mycket bra diskussioner, motfrågor och funderingar från studenterna, så det var ett engagerat gäng. Ambassadörsprogrammet, där sådana här besök på högskolor ingår, ger möjlighet att lyfta blicken och det är ett viktigt forum där unga byggchefer kan ta upp även besvärliga frågor i branschen, betonar Azra Kadribasic, 36 år och med 11 år i branschen, bl.a. som arbetsledare och projektingenjör på Skanska. –  Jag vet själv hur lite utrymme det fanns att tala om verkligheten under studietiden. Etikfrågor ställs man inför varje dag när man kommer ut, och det har man inte en aning om när man pluggar, fortsätter Byggchefsambassadören Azra Kadribasic. Byggchefernas ambassadörer berättar Besöket på Campus Helsingborg genomfördes under två dagar i september. Första dagen föreläste ledarskapskonsulten Anders Lindh. Han lät studenterna göra ett personlighetstest som låg till grund för vidare diskussion kring profilens betydelse för ledarskapet. Två av Byggchefernas ambassadörer Hampus Levén Svensson, Anjo Bygg och Liana Georgiu, NCC, fanns på plats och fungerade som bollplank till Anders Lindh och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av att vara ung ledare i byggbranschen. – Målsättningen med dessa besök på olika högskolor är att ge studenterna ett helhetsperspektiv där teori varvas med praktiska exempel från byggbranschen. Med ämnet Etik och moral, som alltså stod på programmet den andra föreläsningsdagen, vill vi öka medvetenheten hos studenterna om de problem som de med all säkerhet kommer att stöta på när de är flygfärdiga, säger Anne Stampe, ansvarig för Byggchefernas ambassadörsprogram. I programmet framöver finns ett antal liknande aktiviteter inbokade på högskolor i bl.a. Växjö, Borlänge och Malmö. Dessutom kommer ambassadörerna att delta vid arbetsmarknadsdagar och liknande arrangemang. Text: Pamela Collin

”Risk att bli utnyttjad när man är helt grön”

Ett viktigt arbete för Byggcheferna är att besöka högskolor och universitet. Målsättningen är att ge studenterna ett helhetsperspektiv, där teori varvas med praktiska exempel från byggbranschen.  – Byggchefernas besök med föreläsningar, som är obligatoriska och har hög närvaro, bryter den ”vanliga” undervisningen på ett positivt sätt. Det ökar engage-manget bland våra studenter och kopplingen till verkligheten är mycket givande. Det säger Radhlinah Aulin, lektor vid Lunds Tekniska Högskola/Campus Helsingborg. Bra att få veta vad Byggcheferna står för Mona Granbom, 23 år, studerar tredje året till högskoleingenjör med inriktningen byggteknik med arkitektur vid Campus Helsingborg. Hon bor i Malmö och är ktiv i studentkåren på fritiden. – Eftersom jag har gått ledarskapsutbildningar tidigare anser jag att det var en bra föreläsning som tog upp det viktiga, om än på ytan, men jag hade gärna sett lite mer gruppdynamik. Vi arbetar i grupp under hela hösten och ur ledarsynpunkt är det viktigt med förståelse för gruppdynamik. Många av oss kommer att arbeta som ledare i framtiden och jag tyckte båda dagarna var intressanta med spännande föreläsningar och diskussioner. Det var också bra att få veta vad Byggcheferna står för eftersom vi inte kommit i kontakt med dem tidigare. Jag tycker att det är viktigt att vi som studenter får träffa personer som har en förankring i verkligheten. Därför var det bra att ambassadörerna också har varit studerande och nu är verksamma i branschen. Det skapar trovärdighet. Att få lära sig mer om mutor och svartarbete är viktigt inför steget ut i verkligheten, då det tydligen är vanligt att det förekommer i vår bransch. Viktigt att få en inblick om hur det fungerar ute i verkligheten Edmon Moussally, 23 år, studerar tredje året till högskoleingenjör på linjen byggteknik och arkitektur vid Campus Helsingborg. Aktiv i studentkåren (ansvarig för företagsarrangemang). Ursprungligen från Norrköping, men gillar Helsingborg och skulle gärna arbeta där. – De här föreläsningsdagarna var verkligen givande. Vi fick en bra inblick i hur det fungerar ute i verkligheten. Just den kontakten är bristfällig i vår utbildning. Vi kunde även relatera till det projektarbete vi håller på med just nu där vi under hela hösten ska projektera ett husbygge. Personlighetstestet vi fick göra första dagen var jätteintressant, det gav en bra indikation på vad för slags typer vi är. Och de roller vi blev ”tilldelade” via testet stämde så himla bra med verkligheten. Det var mitt i prick, så alla skrattade igenkännande. Etik- och moraldelen var verkligen matnyttig och bra att det kom sista året när man håller på att söka arbete. Man fick klart för sig att det finns en risk för att man kan bli utnyttjad när man är helt grön. Jag har ett önskemål: eftersom man oftast väljer det fackförbund man ska tillhöra redan de första veckorna efter terminsstarten skulle det varit bra om Byggcheferna hade presenterat sig tidigare, för nu när man vet mer känns Byggcheferna som det naturliga valet för den som studerar till byggnadsingenjör. I programmet framöver finns ett antal liknande aktiviteter inbokade på högskolor i bl.a. Växjö, Borlänge och Malmö. Dessutom kommer ambassadörerna att delta vid arbetsmarknadsdagar och liknande arrangemang. Text: Pamela Collin

Fler VD:ar som heter Johan än antal kvinnor i styrelser

Igår publicerades rapporten ”Lika barn leka bäst – En kartläggning över homogeniteten i svenska börsbolagsstyrelser”. – Börsbolagens styrelser sätts samman på ett bristfälligt sätt. I höstens rapport lyfter vi fram likriktningen bland beslutsfattarna och listar förslag på hur rekryteringen av styrelseledamöter kan förbättras i flera steg, säger rapportförfattaren Rebecca Lucander.  Initiativtagare till rapporten är stiftelsen AllBright. De allra flesta är överens om att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser bör öka. Men stiftelsen AllBright konstaterar att det inte räcker. – Vi vill ha diversifierade grupper och det uppnår Sverige endast genom en förändrad syn på kompetens och genom ett aktivt ägarstyrningsarbete som frångår konsensustänkandet och reproduktion av normer.  Lite statistik ur rapporten: • 3 av 10 nya valda ledamöter i år var kvinnor • 7 av 10 ledamöter har VD-erfarenhet • 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst • 38 börsbolag har styrelser helt utan kvinnor I Rapporten konstateras vidare att det är inte bara kvinnor som saknas i sammanträdesrummen. 85 procent är svenskar, medan mindre än en procent kommer från till exempel Afrika eller Sydamerika. Stiftelsen AllBrights initiativtagare, styrelseproffset Sven Hagströmer, menar att det finns en rädsla i att agera annorlunda när en styrelseledamot ska rekryteras. – Att ledamöter är kopior av varandra är knappast positivt. Om alla ska vara lika varandra så är det väldigt illa. Det är en massa klonade människor som sitter i styrelserna idag.  Det finns många som kommit upp på toppen och varit där en kort tid för att sedan falla hela vägen ned. När en kvinna faller finns oftast inget skyddsnät, men när en man faller så finns det minst ett skyddsnät och en ny vd-post veckan därpå. Det är stor skillnad, kommenterar han rapporten i Svenska Dagbladet. Informell maktstruktur gynnar män Rapporten har fått mycket uppmärksamhet, bland annat i gårdagens SVT Aktuellt, där styrelseproffset Peggy Bruzelius debatterade könskvotering med entreprenören Douglas Roos. – Det är lättare för kvinnor att få en styrelsepost än en operativ befattning i en ledningsgrupp, sa Peggy Bruzelius och talade om ett A- och ett B-lag när det gällde kvinnors representation. Hon påpekade också att man måste skilja på kompetens och kvalifikationer. – Kompetens är tillräcklig bland kvinnorna, men det är för få som har rätt kvalifikationer. Douglas Roos, som gjort sig känd för att vara positiv till kvotering, menade å sin sida att kvinnor är viktiga i styrelserummen eftersom de besitter andra slags egenskaper och i allmänhet ställer tydligare krav vid tillsättandet av vd. – Dessutom är de punktligare och gör sin hemläxa ordentligt, sa Douglas Roos och poängterade också den informella maktstruktur som ligger bakom tillsättandet av styrelseledamöter vilket har gynnat män. På frågan från programledaren om hur lång tid de trodde det skulle ta innan styrelser har en fifty fifty representation svarade Douglas Roos: – Vid en kvotering max fem år, annars 50 år. – 15 år, svarade Peggy Bruzelius och avsåg då utan kvotering. Text: Pamela Collin Källa: AllBright, rapport ”Lika barn leka bäst”

Vi har ett gemensamt ansvar!

Folk flyr inte från branschen. De flyr från kulturen. Vi har ett gemensamt ansvar. Låt oss ta det. Jämställdhet. Mångfald. Stora och omfattande begrepp som blir mest påtagliga när de inte existerar. Men när man pratar om hur de bör fungera och vad de bör handla om kan man få väldigt många olika svar. I min värld handlar det om att alla ska ha samma förutsättningar för att kunna trivas och utvecklas på jobbet. Och att alla ska få samma typ av bemötande och uppskattning för ett bra jobb. Det här är frågor som är självklara för oss på Byggcheferna att jobba med. Under året har vi därför genomfört ett par olika undersökningar bland aktiva i bygg- och fastighetsbranschen. Och det har visat sig att vi kommer behöva fortsätta jobba. Hårt. Siffrorna från undersökningarna visar nämligen att byggbranschen ligger långt efter andra branscher när det gäller både psykisk arbetsmiljö och jämställdhet. Och det stör mig. För oavsett lagstadgade regler om lika lön för lika arbete, och oavsett det faktum att många arbetsgivare har vettiga policys om hur man ska agera mot varandra på arbetsplatsen, så följs de ju uppenbarligen inte. Och det är ju upplevelsen som räknas. Hur människor känner och mår. Den senaste undersökningen vi genomförde var riktad specifikt till kvinnor i bygg- och fastighetsbranschen. Den visar tydligt att många upplever en kultur som direkt motverkar mångfald och jämställdhet. En förlegad kultur, som i vissa fall leder till ett kompetensbortfall, då människor väljer att ändra inriktning eller till och med lämna branschen på grund av dessa anledningar. Nu räcker det. Den här utvecklingen, eller underutvecklingen kanske man bör säga, är inte acceptabel. Därför måste vi också se till att gemensamt arbeta för att motverka den. Vi på Byggcheferna driver gärna frågan vidare, men vi behöver både arbetesgivare, fack och arbetstagare för att verkligen kunna förändra. Hur ser du på det? Har du en historia att berätta? Ett förslag till hur kulturen kan påverkas? Hör av dig! Lars Bergqvist Ordförande, Byggcheferna

Dålig kvinnorepresentation i byggbranschen

Veckans Affärers ”30-procentlista”, där tidningen sedan i år rankar de företag som har minst 30 procent kvinnor i styrelse och ledningsgrupp, visar att av Sveriges 500 största företag, baserat på omsättning, är det endast 29 som klarar det målet. Bäst klarar sig Fritidsresor med hela 64 procent kvinnor, följt av Sveriges Radio med 59 procent. Var hamnar då företag i bygg och fastighetsbranschen? Bäst är Förvaltnings AB Framtiden (helägt av Göteborgs stad och en av landets största fastighetsägare)som kvalar in på en tredje plats med 58 procent, medan tungviktaren Riksbyggen har en sammantagen kvinnorepresentation i ledning och styrelse på 39 procent. Inom byggindustrin hittar vi NCC som precis når över ribban med 32 procent.  Tittar man på bara ledningsgruppen respektive endast styrelsen blir resultatet något annorlunda, men det är inga dramatiska skillnader. NCC har t.ex. en kvinnorepresentation i ledningsgruppen på 31 procent, alltså även här precis över 30-procentmålet, medan t.ex. Fritidsresor, som toppade den sammanlagda listan, har en kvinnorepresentation i ledningsgruppen på hela 71 procent. SR, som f.ö. har en kvinna som vd, har hälften kvinnor i ledningen och i Fastighetsbolaget Framtiden, som också har en kvinna som vd, består ledningen av endast kvinnor. – Jag är väldigt stolt att vi hamnat så bra i den här rankingen.  Men jag tycker att 30-procentsmålet känns lite lågt, det bör ligga kring 60,70 procent. Då kanske fler når en representation på 30 procent kvinnor, säger Anneli Snobl, vd för Förvaltnings AB Framtiden. – Hur svårt kan det vara? Det är ju vd som avgör ledningsgruppens sammansättning, tillägger hon. Vad tror du är skälet till att ni har en så pass bra representation? – Framtiden ägs ju av Göteborgs kommun och det är en kvinna som är kommunstyrelsens ordförande, vilket kanske spelar roll. Det är viktigt att sammansättningen är blandad och återspeglar samhället. Det är också betydligt roligare att jobba när fördelningen av antalet män och kvinnor är balanserad, säger Anneli Snobl. Vad säger du om det faktum att byggbranschen är så mansdominerad och har en kultur som betraktas som macho? – Jag upplever inte det själv, vilket jag tror beror på att jag sitter så pass långt från ”verkligheten” och den jargong som råder ute i produktionen. Men visst är det sorgligt, och det behövs många fler kvinnor i branschen vilket jag tror är det enda sättet att skapa en ny kultur, säger Anneli Snobl. Text: Pamela Collin Tidningen Veckans Affärer har under en lång följd av år bevakat jämställdheten i näringslivets ledningsgrupper, men då utvecklingen på detta område visat sig gå mycket långsamt tog VA ett initiativ med ett upprop till företagsledare som man kallar 30procentklubben och som syftar till att alla bolag ska sträva efter att ha minst 30 procent kvinnor i sina ledningsgrupper senast 2015. Listan uppdaterades senast den tionde oktober i år. Källa: Veckans Affärer

Byggbranschens grabbiga machokultur måste stoppas

Byggbranschen är en av de mest spännande och givande branscherna att jobba inom i vårt land. Det är också en bransch med ett stort behov av arbetskraft. År 2012 sysselsatte byggindustrin 312 000 personer och bygginvesteringarna uppgick till 309 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,2 procent av Sveriges BNP. De offentliga bygginvesteringarna motsvarade cirka 35 procent av Sveriges totala bygginvesteringar på 209,6 miljarder kronor. För att klara framtida kompetensförsörjning behöver Sveriges byggbransch inte minst kunniga chefer och arbetsledare som utvecklar och kvalitetssäkrar svenska arbetsplatser inom bygg. För det krävs att byggbranschen framstår som en attraktiv bransch för samtliga, även kvinnor. Tyvärr står vi i dag långt från det målet. Tvärtom är vi i en situation där kvinnor lämnar byggbranschen på grund av vantrivsel och arbetsvillkor som inte är jämställda. I Byggchefernas riktade enkät mot kvinnor i branschen uppger 72 procent att de upplever att lönesättningen inte är jämställd. 63 procent av kvinnorna i byggbranschen anser dessutom att det är svårare för kvinnor att bli befordrade, jämfört med män med samma kompetens. Följderna är påtagliga och förödande. Nästan två tredjedelar av kvinnorna inom byggsektorn anser att det sker ett betydande kompetensbortfall på grund av upplevd grabbighet och machokultur, och av dessa anser 8 av 10 att cheferna inte tar det kompetensbortfallet på allvar. Situationen är helt oacceptabel och måste åtgärdas å det snaraste. Byggcheferna och Sveriges Byggindustrier kom inför Almedalen 2013 överens om att samla byggbranschen till rundabordssamtal för att hitta en lösning på problemet. Dessa samtal får inte mynna ut i riktlinjer som inte följs. Kompetensbortfallet måste hejdas genom konkreta åtgärder. Vi anser att branschen måste hitta ett sätt att förankra jämställdhetsarbetet hos varje enskild anställd, på både stora och små byggplatser. Arbetsgivare och chefer måste skapa förutsättningar för en jämställd arbetsmiljö och varje arbetstagare måste ges kunskapen om hur förverkliga jämställdheten i det dagliga arbetet. Och för att ytterligare stärka incitamenten måste offentliga sektorn följa upp sina krav på en jämställd arbetsmiljö hos sina leverantörer. Vi på Byggcheferna ber därför branschen att redan nu inför kommande branschsamtal börja fundera på konkreta lösningar för att uppnå den förändringen. Till byggbranschens styrkor hör förmåga att ta sig an utmaningar med en rejäl dos laganda, utan tjafs och gnäll. Dessa egenskaper kommer nu branschen väl till pass för att klara av denna utmaning. Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna Dastan Media Ringlund, styrelseledamot Byggcheferna (publicerad i Dagens Samhälle)

9 av 10 kvinnor i byggbranschen upplever den ojämlik

Ett par av de viktigaste frågorna vi på Byggcheferna jobbar med är mångfald och jämställdhet. Alla ska mottas på och ha samma förutsättningar att trivas och utvecklas i branschen. I en enkät vi nyligen gjort bland 800 kvinnor i byggbranschen, visar det sig dock att vi har långt kvar innan det är ett faktum på alla arbetsplatser. Siffrorna visar att många upplever en kultur som motverkar mångfald och jämställdhet. En förlegad kultur, som i vissa fall leder till ett kompetensbortfall, då människor väljer att lämna branschen på grund av dessa anledningar. Enkäten visar bland annat: Sex av tio anser att det sker ett betydande kompetensbortfall på grund av upplevd grabbighet och machokultur inom byggbranschen (64%) En tredjedel känner till en eller flera som lämnat branschen på grund av upplevd grabbighet och machokultur (33%) En majoritet av respondenterna anger att det inte är bara kvinnor som lämnar branschen på grund av detta. En av fem av de kvinnor som fortfarande arbetar i byggbranschen har övervägt att lämna den på grund av detta (18%) Det här är givetvis inte acceptabelt. Vi är medvetna om att det tas många initiativ och redan görs mycket för att motverka utvecklingen, men siffrorna visar att det inte är tillräckligt. Nu krävs det att hela byggbranschen engagerar sig gemensamt i arbetet med att motverka denna utveckling och komma tillrätta med problemen. Vi på Byggcheferna kommer att driva arbetet. Den 2 november sändes ett reportage i Rapport/Aktuellt som belyser problemen och sifforna i undersökningen. Se reportaget här.