Byggcheferna

Frågan om ett meddelarskydd för byggbranschen diskuterades under de senaste avtalsförhandlingarna med Sveriges Byggindustrier, BI. 
- Vi vill införa någon typ av whistleblower-system, likt det som finns inom offentlig sektor, för att rena byggbranschen. Det här är kanske att dra problemet till sin spets, men vi måste få bättre fart på förändringsarbetet, säger Lars Bergqvist.

Sveriges Byggindustrier håller med om att meddelarskyddet är en angelägen och aktuell fråga för byggföretagen, och man vill gärna vara med och lyfta den.
- Vi har kommit en bit på vägen i diskussionerna med Ledarna och är beredda att diskutera meddelarskyddet och belysa ämnet under 2012, säger Mats Åkerlind, vice VD och förhandlingschef på BI. Vi vill vara med och lyfta attitydfrågorna och kommer att genomföra olika typer av attityd- och förändringsåtgärder och gemensamma seminarier under året.

Däremot är man inte redo att skriva in meddelarskyddet i avtalet. 
- Meddelarskydd kräver mycket eftertanke. Det handlar bland annat om hur man ska hantera lojalitetsfrågor.  Därför är det svårt att formulera detta i kollektivavtal.

Till grund för förslaget om meddelarskydd ligger Byggchefernas undersökning från i somras.  Där angav en av tio byggchefer att de har varit rädda för att förlora jobbet om de uppmärksammat missförhållanden eller beteende som de inte tycker är okej på sin arbetsplats. Ännu fler, 15 procent, svarar att de har arbetat på en arbetsplats där någon har fått gå för att de har varit öppet kritiska mot någon oegentlighet. Samtidigt som landets byggchefer vill att deras företagsledningar ska agera om någon beter sig oetiskt finns det en rädsla för att själv påtala oegentligheter och oetiskt förfarande på arbetsplatsen.

Läs mer om förslaget om meddelarskydd i printversionen av Byggvärlden som kommer på torsdag

De senaste åren har mutskandalerna inom byggsektorn avlöst varandra. I den så kallade muthärvan i Göteborg har en dom fallit och ytterligare en dom kommer den 8 februari. Det pågår i dagsläget tre stora och omfattande utredningar.

Den 20 februari börjar huvudförhandlingen gällande bestickning, grovt mutbrott och mutbrott i turerna kring bygget av nationalarenan i fotboll i Solna.

Som en följd av framförallt mutskandalen i Göteborg säger justitieminister Beatrice Ask till Rapport att den lagstiftning för mutbrott som funnits sedan 1977 varit otydlig och inte kunnat användas i många sammanhang.

Det nya lagförslaget, som nu lämnats över till lagrådet för granskning, ska förenkla och förtydliga vilka gränser som gäller och innehåller även förslag på straffskärpningar. Bland annat utvidgas kretsen när det gäller vilka personer som kan misstänkas och åtalas för mutbrott. Det kan enligt Beatrice Ask handla om att till exempel en fru till en beslutsfattare får fina presenter vilket i sin tur kan påverka ett beslut.

I regeringens förslag föreslås också att det ska bli svårare för företag att använda agenter som mutar till sig affärer.

Den ideella näringslivsorganisationen Institutet för mutor ska nu utforma och fastställa vilken kod som gäller vid gåvor, förmåner och belöningar. De företag som följer koden ska vara säkra på att de inte bryter mot lagen.

Beatrice Ask säger till Rapport att den nya lagändringen ska ha ett finmaskigare nät och fånga in de företeelser som finns idag.